Finansiell stabilitet 2/2001 Del 1. Lägesbeskrivning Makroekonomisk utveckling Stabilitet i banksektorn Motparts- och avvecklingsexponeringar Del 2. Fördjupningar Den finansiella infrastrukturen Kreditgivning och kreditrisker CLS Bank - riskhantering i valutahandeln Ekonomiska effekter av 3G-utbyggnaden

Omvärlden Konjunkturen har försvagats avsevärt Terroristattacken i september har ökat osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen De direkta effekterna på det svenska finansiella systemet visade sig bli små Tillväxten i den svenska ekonomin väntas bli svag i år, men öka igen nästa år

Hushållssektorn Hushållen något mer pessimistiska Värdet på hushållens finansiella tillgångar minskat Ökad upplåning främst i bostadsinstitut och finansbolag Hushållens betalningsförmåga är god i dagsläget relativt låg räntekvot och skuldkvot

Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens räntekvot. Procent Diagram 10. Källor: SCB och Riksbanken.

Företagssektorn Årsbokslut för år 2000 Hög räntetäckningsgrad och låg skuldsättningsgrad - företagen har marginaler att klara ökade kostnader Sedan boksluten presenterats har dock konjunkturen mattats av Fallande aktiekurser och ökade kreditspreadar för företagsobligationer Ökat antal företagskonkurser, huvudsakligen bland små företag

Antal konkurser i företagssektorn och antalet anställda i konkursdrabbade företag. 12-månaders glidande medelvärden. Diagram 17. Källa: SCB.

Fastighetsmarknaden Avmattning för kontorsmarknaden pga konjunkturavmattningen Fallande kontorshyror vilket bör medföra att även fastighetspriserna faller Fastighetsföretagen uppvisar god lönsamhet låg skuldsättningsgrad Liten sannolikhet att fastighetsföretagen kommer orsaka stora kreditförluster i bankerna

Räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad i fastighetsbolag, vägt medelvärde. Procent Diagram 28. Källa: UC AB.

Banksektorn Lönsamheten pressad provisionsnettot minskar kreditförlusterna ökar (?) Kreditkvaliteten förefaller huvudsakligen vara god Strategiska risker snarare än stabilitetshot

Kreditförluster, brutto. Procent av utlåning till allmänheten Diagram 37. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i storbankerna, summerat över fyra kvartal Miljarder kronor, 1991 års priser Diagram 30. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

Motparts- och avvecklings-exponeringar Exponeringarna har ökat något Huvudsakligen motparter av god kvalitet Direkta spridningseffekterna är måttliga Förbättring möjlig och önskvärd

Övervakning av den finansiella infrastrukturen Infrastrukturen - ”andra benet” av Riksbankens stabilitetsanalys Vad är infrastrukturen och vad gör Riksbanken? Några slutsatser Självutvärdering av Riksbanken enligt internationella principer - inte fullständig uppfyllelse - osäkert om medel är tillräckligt starka Svaghet i VPC: Avveckling kan inte genomföras i tid om största motparten fallerar

Kreditgivning och kreditrisker Beskrivning av de svenska storbankernas kreditriskhantering - från beviljande av enskilda krediter till kapitalallokering Slutsatser: Välutvecklad kreditriskhantering Metoder för kapitalallokering kan förbättras Prissättning av risk kan förbättras

CLS Bank Internationellt clearinghus som hanterar avvecklingsrisk i valutahandeln Startar nästa år Beskrivning av hur det fungerar Principiellt viktigt, men begränsad minskning av riskexponering innan SEK ingår

Utbyggnaden av 3G - ekonomiska effekter Stor investering - osäker framgång - vad blir stabilitetseffekten vid ett misslyckande? Inga licensavgifter Leverantörer och operatörer har starka kassaflöden från annan verksamhet Risker för bankerna inte alltför stora Mycket marknadsfinansiering Moderat exponering Låg sannolikhet för fallissemang Vissa effekter på tillväxten

Sammanfattande slutsatser Den allmänekonomiska utvecklingen ser betydligt sämre ut… …men få tecken på svagheter i banksystemet Jämförelse med läget inför förra krisen: Viss utlåningsexpansion, men inte som på 1980-talet Företagen är mindre skuldsatta Fastighetssektorn inte lika sårbar - fundamentalt motiverade fastighetspriser och lågt skuldsatta fastighetsföretag Mer diversifierad utlåningsportfölj Mer diversifierad intjäning - provisionsintäkterna Välutvecklad kreditriskhantering Bankproblem först vid djup och långdragen recession