Byggstenarna i analysen av bankerna och stabiliteten i betalningssystemet Intjäningsrisker: - bristande lönsamhet och effektivitet kan ge ökad sårbarhet.

En presentation över ämnet: "Byggstenarna i analysen av bankerna och stabiliteten i betalningssystemet Intjäningsrisker: - bristande lönsamhet och effektivitet kan ge ökad sårbarhet."— Presentationens avskrift:

1 Byggstenarna i analysen av bankerna och stabiliteten i betalningssystemet
Intjäningsrisker: - bristande lönsamhet och effektivitet kan ge ökad sårbarhet och även ökat risktagande (kapitel 1) Kreditrisker: - makroekonomisk analys av hushållens och företagens betalningsförmåga (kapitel 2) Motparts- och avvecklingsrisker: - hur finansiella problem sprider sig i banksystemet - genom betalningssystemet (kapitel 3) Dessutom: Operativa risker (kapitel 4)

2 Sammanfattande bedömning
Trots några riskfaktorer förefaller bankerna och dess låntagare väl rustade att möta en eventuellt sämre ekonomisk utveckling framöver På kort sikt torde endast mycket extrema händelser, exempelvis omfattande förluster relaterade till operativa risker eller internationella störningar, kunna hota den finansiella stabiliteten

3 Källor: Bankernas resultatrapporter samt Riksbanken.
Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i storbankerna, summerat över fyra kvartal. Miljarder kronor, 1991 års priser Intjäningen i banksektorn för närvarande mycket god. Vi har haft en utveckling av grovt sett oförändrad intjäning före kreditförluster under hela 1990-talet - nu ser vi tydligt trendbrott Orsaken är resultatet i den provisionsbaserade verksamheten. Resultatet i traditionell in- och utlåning står stilla. Framför allt är det provisioner från värdepappershandel som bidrar - fondförvaltning och aktiehandel Figur 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter samt Riksbanken.

4 Källor: Bankernas resultatrapporter samt Riksbanken.
Provisionsnetto i storbankerna och börsutvecklingen. Miljoner kronor och OMX-index Ser här att det är värdepappersprovisioner som ökar. Orsaken står framför allt att finna i börsutvecklingen - starkt samband mellan nivå på börsen och provisionsintäkterna. Även omsättningen spelar roll. Figur 1:10 Källor: Bankernas resultatrapporter samt Riksbanken.

5 Utvecklingen i banksektorn
Stark intjäning Ökat provisionsnetto till följd av börsutvecklingen Sammanslagningar och förvärv medför mer diversifierad verksamhet men ökande operativa risker Internet-banking förknippad med vissa risker, men i huvudsak en källa till effektivitetsvinster Stark intjäning genom ökning av provisioner - kopplat till börsutvecklingen Rapporten diskuterar särskilt sammanslagningar och förvärv (konsolidering). Stark utvecklingstrendens i svenska banksektorn. Våra slutsatser är att det finns positiva effekter av detta framför allt en ökad diversifiering eller riskspridning genom att man fördelar sin verksamhet i olika länder och också på olika typer av verksamheter. Detta kan dock medföra att de operativa riskerna ökar. Tittar på internetbanking och konstaterar att det finns vissa risker förknippat med detta - bland annat att risken för dataintrång ökar. I sig kanske inte förluster relaterat till detta så stora - däremot kan förtroendet för banken rubbas. I huvudsak framstår dessa risker som inte så stora - internet bör i första hand ses som en möjlig källa till effektiviseringsvinster för bankerna.

6 Kreditrisker Fortsatt ökad skuldsättning i hushållsektorn.
Tecken på ökande konkursrisker i företagssektorn Antalet konkurser ökar Aktiemarknaden mer osäker på företagens framtida intjäning Makroindikatorer pekar på ökande konkursrisker … men allt detta sker från låga nivåer Stigande priser på affärsfastigheter motiveras av hyresnivåer. Hyresnivåernas långsiktiga hållbarhet kan ifrågasättas Tittar på 3 sektorer - huvudslutsatserna är följande. Ökad skuldsättning i hushållsektorn. (ny bild) För första gången på länge syns tecken på ökande konkursrisker i företagssektorn. Stadig minskning av antal konkurser har vänts i en ökning. Aktiemarknaden uppvisar osäkerhet om företagens framtida intjäning. De makroindikatorer Riksbanken tittar på visar ökad sannolikhet för konkurser (utlåningsutveckling och ränta). Allt sker dock från låga nivåer - innebär framför allt att RB.s fokus byts från att värdera riskuppbyggnad till att bevaka utfallet i bankernas kreditförluster,

7 Källor: SCB och Riksbanken.
Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och räntekvot. Procent Visar hushållens skulder i relation till disponibel inkomst och hushållens räntekostnader i relation till disponibel inkomst. Ser en stadigt ökande skuldsättning - men ändå långt kvar till nivåerna vid bankkrisen. Räntekostnaderna ökar för första gången på länge. Intressant i det sammanhanget är effekten av låga räntor. En ökning av räntan med en procentenhet vid en räntenivå på 5 procent ger en ökning av räntekostnaden för ett lån med 20 procent. Ökande andel rörlig ränta förstärker detta. Figur 2:4 Källor: SCB och Riksbanken.

8 Källa: Catella Fastighetsekonomi AB.
Priser och hyresutveckling på flerbostadshus och affärsfastigheter i storstadsområdena. Index: 1987=100 Stark tillväxt i fastighetspriser, men det är motiverat av de ökande hyresnivåerna. Frågan är om hyresnivåerna är långsiktigt hållbara, dvs. om de inte kommer att falla i en sämre konjunktur. Fastighetsinvesterare tenderar att inte räkna med fallande hyror i sina värderingar. Vad gäller flerbostadshusen ingen överensstämmelse mellan priser och hyror, men här slår bostadsrättsombildningarna igenom. Positivt är att vi inte ser tecken på att skuldsättningen följer med pristillväxten - minskar risken för kreditförluster även vid ett prisfall. Figur 2:19 Källa: Catella Fastighetsekonomi AB.

9 Operativa risker Operativa risker sannolikt ökande
Riskhanteringen ännu relativt outvecklad Systemriskerna mindre eftersom förluster sannolikt inte inträffar samtidigt i många banker Exponeringar mellan banker leder dock till att problem i en bank kan sprida sig till andra Kapitel 3 om motparts- och avvecklingsrisker är en uppdatering med få stora förändringar. Det viktigaste inom det området är att Riksbanken nu arbetar för att få med den svenska kronan i CLS. Ett av de viktigaste problemen är de risker som betalningar från valutahandeln ger upphov till. För att hantera de problemen är en internationell clearingbank under bildande - CLS. Sverige har tidigare inte varit aktuell för deltagande, men försöker nu arbetar vi aktivt för att få med den svenska kronan. Med operativa risker menas risken förlust relaterat till bristande rutiner, system, mänskliga fel eller yttre händelser. Gemensamt är att det i huvudsak är förluster som är extraordinära och normalt inte uppstår. Mest uppmärksammat är fallet med Nick Leeson och Baringsbank, där otillåten handel och otillräckliga kontrollsystem ledde till att en hel bank gick omkull. Operativa riskerna har sannolikt ökat - konsolidering nämndes i början, även nya verksamhetsområden och ny teknik Även om riskerna inte egentligen är nya är hanteringen av riskerna i bankerna relativt outvecklade, först nyligen som det börjat betraktas som ett eget riskområde RB intresserar sig för systemrisk - risk för att hela systemet drabbas. Operativa risker ger inte i sig upphov till så stor systemrisk genom att händelser inte bör vara korrelerade mellan banker. Däremot är de allvarliga genom att de kan orsaka så plötsliga förluster - Barings föll över en natt - genom exponeringar mellan banker kan dock detta leda till snabba spridningsproblem. Operativa risker tillsammans med motparts- och avvecklingsrisker ger således upphov till allvarliga systemrisker

10 Sammanfattande bedömning
Trots några riskfaktorer förefaller bankerna och dess låntagare väl rustade att möta en eventuellt sämre ekonomisk utveckling framöver På kort sikt torde endast mycket extrema händelser, exempelvis omfattande förluster relaterade till operativa risker eller internationella störningar, kunna hota den finansiella stabiliteten