Medeltiden The Dark Ages Ca 500 e. Kr -1400 e.Kr Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Livet under medeltiden Europa var fyllt av tät lövskog. Om vi gick i den, skulle det ta många dagar innan vi mötte en annan människa. Det fanns byar. Husen stod nära varandra och man odlade på åkrar. Man odlade säd och grönsaker. Potatisen hade inte kommit till Europa än. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Livet under medeltiden Nästan alla människor bodde på landet. Städerna var mycket små. Alla arbetade hårt hela dagarna, men ändå fick de inte så mycket mat. Det berodde på att man hade dåliga redskap. Plogarna var gjorde av trä och gick ofta sönder. De kunde inte heller gräva tillräckligt djupt i jorden. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Livet under medeltiden När människorna åt dåligt, blev de lätt sjuka. Barnadödligheten var stor. Troligen dog hälften av alla barn före 10 års ålder. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Bönderna på medeltiden Ofta låg en borg nära byn. Där bodde stormannen som ägde marken. Stormannen bestämde allt. T o m om de fick flytta eller gifta sig. En medeltida borg Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

De behövde låna stormannens kvarn Bönderna behövde låna stormannens kvarn för att göra mjöl. De fick därför ge honom mat i utbyte. Man använde inte pengar. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Bönder på medeltiden Bönderna var också tvungna att arbeta på stormannens gård några dagar varje vecka. Som betalning fick de skydd mot rövare. Stormannen hade riddare som skyddade byn. Ibland kom det rövare till byarna. De stal saker och dödade kvinnor, barn, djur och män. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Livegen Att bönderna levde så här betyder att de var livegna. På vissa sätt var de fria. I alla fall mer fria än slavar. Men på många andra sätt var de inte alls fria. Vissa stormän var snällare än andra. Det kunde skilja sig från by till by. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Riddarna Det kom en asiatisk uppfinning från Asien till Europa på 700-talet e.Kr Stigbygel Sitter stadigt och kan ha mer utrustning. Hjälm, svärd, sköld och brynja (som en lång tröja i metall) En soldat på marken hade ingen chans mot en riddare Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Orolig tid 800-talet e.kr började en orolig tid. Det var mycket krig. Det var krig mellan muslimer och kristna. Det muslimska riket spred sig västerut ända till Spanien. Det var också folk från Ungern och Vikingar från Norr (Sverige, Norge, Danmark och Island) som attackerade de kristna i Europa. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Orolig tid De rövade i kyrkor, kloster, brände hus och åkrar och dödade husdjuren. Ibland tog de människor som slavar. Bönderna behövde alltså riddarna som försvar. Ibland började riddarna kriga mot varandra åt sina stormän. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Hur fick stormännen makt? Eftersom man inte använde pengar så mycket, kunde inte kungen ge stormännen det. Stormännens riddare skulle också försvara kungen. Kungen gav istället mark till stormännen. Stormännen lånade ut mark till sina bönder (som inte var fria). På detta sätt fick kungen hjälp om han behövde och bönderna fick hjälp om de behövde. Detta kallas att makten blir decentraliserad. Motsats: centraliserad. Magnus Ladulås. En medeltida kung som föddes 1240 e.kr Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Decentralisering Det här systemet gjorde att kungarna på medeltiden inte hade så mycket makt. De var beroende av stormännens lojalitet. Därför var det också vanligt att stormännen krigade mot varandra. De hade alltså mycket makt. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Kostnaden för riddare Det var dyrt att ha riddare. En stridshingst kostade lika mycket som 200 kor. Vem som helst fick inte bli det. Man var tvungen att vara son till en riddare. När man var 8 år började man i riddarskola. Man blev färdig när man var ungefär 20 år. Kungen dubbade riddarna när de var klara med sin utbildning. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Riddarsagor och ballader De blev en egen klass människor. Man tyckte att de var lite mer värda än andra. Många hittade på egna berättelser som den egna släkten. Ibland skrev man egna ballader (sånger) om sin egen släkt och hur modiga de varit. Det skrevs också många sagor om modiga riddare. En del sagor finns det så klart en del sanning i. Den mest kända sagan handlar om Kung Artur och hans riddare. Kung Artur med sina riddare runt runda bordet. En av de mest kända sagorna. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Kvinnorna på medeltiden Stormännens fruar och döttrar skulle vara vackra att titta på. Ju rikare han var, desto dyrare kläder skulle de ha. Gifta kvinnor var tvungna att dölja håret. Antingen med tyg eller hatt. Kläderna skulle sitta löst. Kvinnan skulle helst ha en putande mage. Om kvinnan var för smal, sydde man fast en liten kudde under klänningen. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Kvinnor på medeltiden En dotter som inte hade en bror var extra värdefull. För då skulle hon ärva alla pengar. Hennes pappa valde vem hon skulle gifta sig med. Ofta fick hon gifta sig med någon i släkten så pengarna inte försvann till andra. När hon gifte sig skulle hon vara jungfru (oskuld). När hon sedan var gift, skulle hon alltid vara bevakad och fick inte gå ensam någonstans. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Kvinnor på medeltiden Hon fick absolut inte dra skam över släkten. Om hon inte födde några söner var hon misslyckad och maken fick skilja sig. Det var ofta ingen som ville gifta sig med henne efteråt, utan hon fick leva ensam. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Hemgift För att en kvinna skulle bli gift, måste pappan betala en hemgift till den som skulle bli hennes man. De kvinnor som blev gifta fick ansvar över gården, barnen och de som arbetade där. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet

Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet Kvinnor på medeltiden Det var dyrt. Många pappor valde att sätta dottern i kloster istället. Det låter dåligt, men ofta var det bra. I klostren fick kvinnorna studera och de behövde inte bli bortgifta till nån släkting. De som bor i kloster får inte heller några barn. Därför levde de kvinnorna ofta 2-3 gånger längre än vanliga kvinnor. Linn de Wilde, Tranellska gymnasiet