Samprojekt mellan Skola, BUP och IFO Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Samprojekt mellan Skola, BUP och IFO

Omvärldsintroduktion

Källor Skolverket , (2010), Skolfrånvaro och vägen tillbaka Sveriges kommuner och Landsting, (2013), Vänd frånvaro till närvaro Skolinspektionen, (2016), Omfattande ogiltig frånvaro – i Sveriges grundskolor Skolinspektionen, (2016), Omfattande frånvaro – En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro Ingvar Nilsson, (2011), Är du lönsam lille vän? – en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Prestationsprinsen, (2016), Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan SOU, (2016:93), Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Varför är skolnärvaro viktigt? Rätt till utbildning – skolplikt Påverkar de nationella skolresultaten och den nationella kunskapsnivån Skolfrånvaro samvarierar med framtida psykosociala svårigheter och stora samhälleliga kostnader

Every day matters, every lesson counts

Varför ska vi mäta frånvaron?

Hur kan man främja skolnärvaro?

Aktivt arbete mot kränkande behandling Bemötande och förhållningssätt Förtroendefulla relationer Delaktighet och meningsfullhet Aktivt arbete mot kränkande behandling Bemötande och förhållningssätt Kunskaper kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Goda relationer mellan elev, hem och vuxna på skolan En ansvarig person på skolan som kontinuerligt följer upp frånvaron Rätt anpassning Lockande undervisning Få personal- och lokalbyten God arbetsmiljö Bra scheman

Hur kan man förebygga långvarig skolfrånvaro? Tidigt upptäcka skolfrånvaron Ta reda på orsaker, åtgärda och utvärdera Samverka för att öka skolnärvaron VAD? HUR? Rutin och digital frånvaro- registrering Ta hjälp av elevhälsan och lyssna på elev och föräldrar Olika insatser samtidigt

Hur ser skolfrånvaron ut nationellt? Nästan 1700 elever med ogiltig sammanhängande frånvaro Drygt 18 000 elever med ogiltig upprepad ströfrånvaro Drygt 2 300 elever hade varit upprepat ströfrånvarande i mer än ett läsår Mer än 70 000 elever har en stor frånvaro i Sverige idag Över 18 000 av eleverna har en frånvaro på 20 % eller mer Stor grad av beviljad ledighet Källa: Skolinspektionen och Prestationsprinsen, hösten 2015

Vilka orsaker till skolfrånvaro finns?

Skolrelaterade Individuella Familjerelaterade T ex pedagogiska, organisatoriska och sociala faktorer T ex fysisk och psykisk ohälsa och beteende T ex relationer, mående, föräldrars inställning

Vilken betydelse har samverkan?

Vad är på gång inom området? SOU 2016:93 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2017:35 Samling för skolan, nationell strategi för kunskap och likvärdighet Examensmålen för specialpedagog och speciallärare kompletteras med kunskap om NPF Treårigt utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga Västra Götalandsregionen kraftsamlar för fullföljda studier

Vad säger internationell forskning om… …giltig frånvaro och skolresultat? Baxter m.fl. (2011) som undersökte 920 elever i åk 4 (South Carolina, USA) fann ett samband mellan frånvaro och skolresultat. Andra har skiljt mellan legitim frånvaro och skolk (Gottfried, 2009) och menat att studiemotivation är viktigare än närvaro. …åtgärdsprogram mot skolfrånvaro? Tanner-Smith & Wilson (2013) gick igenom alla undersökningar av åtgärder mot avhopp som gjorts dittills. Åtgärder riktade mot yngre barn minskade frånvaron. Manyard m.fl. (2013) som gick igenom de ”närvarointerventioner” som gjorts och fann att de hade effekt, men inte så stor effekt.

Orsaker till skolfrånvaro Tidig forskning inriktad på riskfaktorer på individ- och familjenivå. Senare mer fokus på skolmiljön, interaktion, samverkan och skyddsfaktorer för att främja skolnärvaro Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer, integrerar med varandra och har en kumulativ effekt. Demografiska faktorer varierar, t ex ekonomi, utbildning, kultur och geografi Hinder i samverkan: oklara ansvarsområden mellan olika professioner, bristande förtroende och felaktiga föreställningar mellan olika professioner, samt att yrkesverksamma saknar feedback och delat ansvar från högre chefer Elevers bristande känsla av sammanhang i tillvaron, låg självkänsla och bristande relationer och samarbete kring insatser vid skolfrånvaro

Insatser – resultat Gemensamma rutiner, dokumentation, snabb återkoppling, metoder och handlingsplaner kring giltig och ogiltig frånvaro Tidiga individinsatser utvärderas där elev och föräldrar är delaktiga och har kontaktperson Åtgärder behövs på grupp- och organisationsnivå Tydligt ledarskap, engagerad personal, fungerande elevhälsoteam, gott socialt tryggt stödjande skolklimat, inkluderande flexibelt förhållningssätt, samsyn kring gott bemötande, motivation

Intersektoriell samverkan Samsyn mellan involverade nämnder/styrelser med olika huvudmannaskap och verksamhetsinriktning om vikten av strategier för förebyggande närvaroarbete Nära samarbete kring insatser/systematiska interventioner vid skolfrånvaro av BUP, socialtjänst, skolan med delaktighet från hemmet Gemensamt fokus på barnets behov och elevhälsans nyckelroll

Projektets idé och bakgrund

Hemmasittare

Hemmasittare/hög frånvaro Ej godkända betyg Ökad risk för utanförskap Oroande frånvaro Eskalerande frånvaro Hemmasittare/hög frånvaro Ej godkända betyg Ökad risk för utanförskap Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Högstadiets slut Efter högstadiets slut

Hemmasittare/hög frånvaro Ej godkända betyg Ökad risk för utanförskap Oroande frånvaro Eskalerande frånvaro Hemmasittare/hög frånvaro Ej godkända betyg Ökad risk för utanförskap Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Högstadiets slut Efter högstadiets slut

Syfte: Att skapa förutsättningar för skolan att tidigt uppmärksamma oroande frånvaro hos elever i årskurs 1-3 och för god samverkan som syftar till att öka skolnärvaron.

Långsiktigt mål: Att öka andelen elever i Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs upptagningsområde som går ur grundskolan med behörighet till gymnasieskolans program.

Behörighet läsåret 2015/2016 Statistiken är hämtad från Skolverkets databas Siris och omfattar inte elever utan personnummer.*

16,3 %

372

10-15 miljoner

3,7-5,6 miljarder

Projektets faser Kartläggningsfas När: Augusti 2015 t o m mars 2016 Vad: Projektets arbetssätt utformas tillsammans med ingående verksamheter Pilotfas När: April 2016 t o m november 2017 Vad: Ingående verksamheter provar projektets arbetssätt Implementeringsfas När: December 2017 t o m januari 2018 Vad: Projektets erfarenheter sprids till övriga verksamheter i Borås Stad och kommunerna i Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs upptagningsområde

Ingående verksamheter SOC, Borås Stad BUP, Södra Älvsborgs sjukhus Sex projektskolor, Borås Stad Asklandaskolan Fjärdingskolan Hestra Midgårdskolan Trandaredskolan Sjöboskolan Viskaforsskolan

Projektets fyra olika delar Att skapa en väl fungerande frånvaroregistrering. 1. Att skapa en gemensam rutin för frånvarohantering. 2. Att elever med minst 15 % frånvaro på tre månader upp- märksammas. 3. Att skapa en väl fungerande samverkan för att öka skolnärvaron. 4.

Projektets upplägg och erfarenheter

Projektets fyra olika delar Att skapa en väl fungerande frånvaroregistrering. Att skapa en gemensam rutin för frånvarohantering. Att elever med minst 15 % frånvaro på tre månader upp- märksammas. Att skapa en väl fungerande samverkan för att öka skolnärvaron.

1. Väl fungerande frånvaroregistrering Digital frånvaroregistrering gör det möjligt att få exakta mätningar. All frånvaro mäts eftersom all frånvaro är bekymmersam. Gör det möjligt att se mönster i dagar och lektioner och få procentsats på frånvaron.

Erfarenheter och lärdomar Våra sex projektskolor och tre kontrollskolor är igång i olika grad. Att få igång digital frånvaroregistrering är svårt och tidskrävande. Attitydförändring: från magkänsla till fakta. Frånvaron är ofta högre än vad man tror. Analys på klass-, skol- och huvudmannanivå

Oj, var det såhär mycket!

2. Gemensam rutin för frånvarohantering Likvärdigt arbete på de sex projektskolorna. Framtagen i arbetsgrupper med verksamhetsrepresentanter. Från första frånvarodag till uppföljningsmöte på Västbus. Rektorernas, pedagogernas, elevhälsans, socialtjänstens och BUPs roller beskrivs. Rutiner, dokumentationsmallar, intervjufrågor, mötesstrukturer, samtyckesblanketter finns. Omfattande och strukturerade – för tydlighet och likvärdighet.    

Erfarenheter och lärdomar Deltagande i processen får tydliga effekter. Viktigt att ha alla med sig när rutinen ska börja följas. En levande rutin: lyssnat in och ändrat fortlöpande i rutinen. Viktigt att alla är överens om att det är en viktig fråga.

3. Uppmärksamma oroande frånvaro Pedagogerna kontrollerar elevernas frånvaro på individnivå tre månader tillbaka i tiden vid varje månadsslut. Frånvaro på minst 15 procent under en tremånadersperiod uppmärksammas. Vid sjukdom och beviljad ledighet går man inte alltid vidare, men upprepar det sig måste även det lyftas. Pedagogerna kontaktar hemmet – ärendet tas upp på elevhälsoteammötet – efter bedömning; intervju med vårdnadshavare och elev – insatser på skolan/Västbusmöte

Erfarenheter och lärdomar Viktigt att det finns en gemensam bild av vad som är oroande frånvaro. Kanske är 15 procents frånvaro för lite..? Mätperioderna behöver diskuteras. Kanske är tre månader med överlappning inte det bästa..? Viktigt att alla är överens om att det gäller både giltig och ogiltig frånvaro (även beviljad ledighet). En ansvarig person som följer frånvaron på skolan.

Andel elever och frånvaro 2016 - jämförelse mellan 15 och 20 procent

Jämförelse av frånvaro inom olika procentsatser över tid

Andel frånvaro per kön inom de olika procentenheterna

4. Väl fungerande samverkan Aktuellt med samverkan för ökad skolnärvaro – Västbusmöte. Rutiner och dokument enligt Västbus – men uppstrukturerat och med vissa tillägg enligt överenskommelser med verksamheterna. Har ännu inte prövats i projektet.

Viktiga nycklar för samverkan Att förbereda sig Samsyn kring frågan Flexibilitet Mandat Att enbart tala för sin sak Lokal samverkan Barnets behov i fokus

Projektspecifik samverkan IFO erbjuder serviceinsatser BUP kommer även på okända ärenden Skolan har ett mer strukturerat arbete innan andra verksamheter kopplas in BUP/IFO konsultation till elevhälsan

Röster från ingående verksamheter

Följeforskning och utvärdering

Följeforskning - utvärdering Sammanställer underlag, analyserar och drar slutsatser Relaterar resultat till tidigare forskning

Kvalitativ del Underlag: kontinuerlig dokumentation från projektet på dess olika nivåer Intervjuer från samtal med elever och föräldrar pågår Intervjuer med företrädare med involverade parter i samverkan – ska genomföras Regelbundna avstämningar med projektledningen

Kvantitativ del: Utvärdering med statistiska uppgifter om frånvaro Sex projektskolor, åk 1-3 Åtgärder enligt projektets rutiner Tre jämför- skolor, Ingen åtgärd i jämför- skolorna Elever med hög frånvaro väljs ut Förändring avseende frånvaro jämförs Kvantitativ del: Utvärdering med statistiska uppgifter om frånvaro

Frågor och kommentarer

Reflektion och avslutning

Tack för idag!