Populism i Norden och Europa – gamla rötter, nya röster Professor Sverker Gustavsson Statsvetenskapliga institutionen Sverker.Gustavsson@statsvet.uu.se Tel. 018-471 3421, 070-259 1941

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster 1. Vad för slags populistiska partier har tillkommit i Norden sedan sjuttiotalet? 2. Vilka förklaringar framförs i den internationella debatten? 3. Vad har den av mig aktualiserade skuggteorin att säga om demokratin som det möjligas konst? Vad finns att säga till svar på den kritiken?

Populism i Norden och Europa – gamla rötter, nya röster Liberalismens tre uppenbarelseformer: - ekonomisk liberalism - politisk liberalism - akademisk liberalism

Populism i Norden och Europa – gamla rötter, nya röster Tre grundalternativ: Demokrati = majoritetsstyre med politisk liberalism Populism = majoritetsstyre utan politisk liberalism Diktatur = ingetdera av demokratins båda grundvillkor är uppfyllda.

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster Vilket kriterium avgränsar mest fruktbart begreppet populism? inte vad jag själv ogillar inte att orättvisor påtalas inte okonventionell ledarstil utan politisk illiberalism

Populism i Norden och Europa – gamla rötter, nya röster Björn Elmbrant, Innan mörkret faller. 2015. Bengt Lindroth, Väljarnas hämnd. 2016 Per Svensson, Vasakärven och järnröret. 2015.

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster Steven Levitsky, How democracies die – what history reveals about our future, 2018 [media- och kampanjfinansiering] Wolfgang Streeck, How will capitalism end? 2016 [åtstramningsdoktrin] Ivan Krastev, Efter Europa, 2018 [hur det historiska arvet från kommunismen undergräver den sociala tilliten]

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster ”Träsket” (president Trumps uttryck) utgörs av den samlat mellanliggande instans – befolkad av partiföreträdare, lobbyister, jurister, yrkesutövare av alla de slag – som praktiskt omvandlar det som folket anser till ett underbyggt och regelstyrt handlande.

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster Vi som menar att ”träsket” behövs har alltför lätt låtit oss lugnas av en på intet sätt självklar föreställning. Den är att andra världskriget och det kalla kriget en gång för alla har avgjort kampen mellan demokrati, populism och diktatur.

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster Skuggteorin är ett uttryck som jag knyter till den tyske juristen Carl Schmitt, som skrev om demokratins omöjlighet på 1920-talet, och Robert Dahl som är efterkrigstidens mest inflytelserike teoretiker. Hans idé är att demokratin trots – eller kanske snarare på grund av – sin ofullkomlighet löser problemet om det möjligas konst.

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster Skuggteorin tydliggör fyra sårbarheter - ”träsket” förvanskar folkmeningen avgränsningen av folket är oklar oklart är också huruvida expertmakten är delegerad eller utövas ”gudomligt” politikens innehåll är en öppen fråga

Populism i Norden och Europa - gamla rötter, nya röster Segervissheten efter 1945 och 1989 har skymt blicken för betydelsen av idén om politik som det möjligas konst. Den insikten gäller inte bara horisontellt inom ett land. Lika viktigt är att vertikalt kunna tänka och handla med ledning av den så kallade globaliseringsparadoxen – det vill säga att det behövs inslag av legitim protektionism för att demokratin skall kunna överleva inom varje land för sig.