Johan M. Sanne Lisa Schmidt Lärande från och för insats i räddningstjänsten med fokus på arbetsmiljö Johan M. Sanne Lisa Schmidt

Bakgrund och forskningsfrågor

Bakgrund Endast en mindre del av arbetstiden ägnas åt insats, riskerna kan vara stora Mycket olikartade insatser med olikartade risker Tid och information till stöd för riskbedömning vid insats är mycket begränsade Därför: har effektivt lärande från och för insatser avgörande betydelse för att forma arbetsmiljöarbetet vid insats

Syfte och forskningsfrågor

Hur kan lärande och och övningsverksamhet utformas systematiskt för att stödja arbetsmiljöarbete vid insats? Hur säkerställer organisationen att de får den information de behöver för att kunna genomföra effektiva förbättringsåtgärder med avseende på arbetsmiljöarbete vid insats? Hur styrs och utvärderas utbildnings- och övningsverksamheten så att den bäst säkerställer rätt förmåga hos enskilda och skift med avseende på arbetsmiljöarbete vid insats?

Metod och data

Vad vi letat efter Var och när sker olika former av lärande? Hur är de länkade till varandra? Vad formar lärandet? Hur kan lärandet fånga upp relevanta arbetsmiljörisker? Vilket stöd ger organisationen till lärandet och för att fånga upp och analysera olika arbetsmiljörisker? Vad styr övningsverksamheten? Hur kan kunskap om arbetsmiljörisker användas för att utforma övningsverksamhet som stöder effektivt arbetsmiljöarbete vid insats?

Metod och data Finansierad av AFA Försäkring, 2014-2016 Fyra räddningstjänster studeras Intervjuer med brandmän, styrkeledare, utredare, övningsansvariga, arbetsmiljösamordnare/HR, räddningschefer, skyddsombud Deltagit på utbildningar och övningstillfällen Workshops med utredare, övningsansvariga, arbetsmiljösamordnare/HR Referensgrupp med SKL och facken

Utmaningar för lärandet

Mycket av lärandet stannar inom gruppen: det sker i bilen direkt efter insats, i bastun eller vid fikat. Svårt att formulera sig i skrift och de verktyg som finns för dokumentation ger inte tillräckligt stöd. Insatsutvärderingar synliggörs inte, syftet med att skriva dem är oklart och återkopplingen brister. Avvikelserapporter har ofta ingen utsedd mottagare inom organisationen vilket får till följd att både uppföljning och återkoppling brister. Brister i anmälningen av tillbud och avvikelser vilket innebär att de inte uppmärksammas och att information saknas vilket försvårar effektiva åtgärder.

Konsekvenser

Riskbedömningar vid insats dokumenteras sällan och det är därför svårt att utvärdera dem – riskbedömningarna varierar mycket i kvalitet. Brister i samordning av arbetsmiljöskydd med andra blåljus: - svårt att hitta tillfällen för gemensam reflektion, även efter större samordningsövningar. Intresseavvägning mellan LSOoch arbetsmiljöföreskrifter: beslut om detta ska fattas av högsta befälet men i praktiken sker avsteg på rutinmässig grund. - brister i uppföljningen av detta

Hur hanteras detta? Preliminära resultat

Räddningstjänst A – målstyrning Kommunens mål för räddningstjänsten – vilket behov finns för räddningstjänsten? Vad slags olyckor kan vi förvänta oss? Vad kan medborgare/hyresvärdar mm göra själva? Vad kan andra förvaltningar/andra blåljus göra? Beställa räddningsuppdrag Vilka enheter ska vi skicka? Vilka data behöver de? Att utforma räddningsuppdrag - Hur ska räddningsenheterna sättas samman, utrustas, ledas och vilka arbetsuppgifter ska de utföra?

Räddningstjänst A - målstyrning Målstyrning för att definiera önskad förmåga Testar alla arbetslag varje år i övningsscenarier som de bör klara av. Scenarierna baseras på - Verkliga händelser - Möjliga händelser som räddningstjänsten kan möta och bör klara av. Utfallet av övningsdagarna återförs till de lokala räddningstjänsterna så att de har möjlighet att öva på bristområden.

Räddningstjänst B Samtliga händelserapporter läses – återkoppling till styrkeledare En del händelserapporter leder till utredning och sedan åtgärder såsom förändrad utbildning Scenario-baserade tester två gånger/år

Räddningstjänsterna C och D - Processorganisation Händelser inom olika kategorier (av insatser) ska kanaliseras till processägare som har till Processägare: föra utvecklingsbehov till utbildningsorganisationen och för att utveckla nya koncept för olika insatstyper. Ännu inte fullt utvecklade Processägarna uppger att de i nuläget har för lite input till sitt arbete I räddningstjänst C ligger beslutsmandat ligger hos chefer som måste övertygas