Valideringsdelegationen 2013 Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Valideringsdelegationen 2013

Fokus på vad du kan, inte om/vad du saknar Validering mot ..en viss yrkesroll ..kompetenskrav ..”en färdig låda” Validering med Vi undersöker tillsammans vad du kan.

Validering Den enskildes privatliv ska respekteras Validering ska vara opartisk Processen ska vara rättvis och transparent

Deltagaren har en central och aktiv roll

Syftet med validering Utforska generella kompetenser, synliggöra förmågor och kompetenser Att göra dig medveten om din kompetens och stärka självförtroendet och självkänsla Underlätta ett livslångt lärande Ökad motivation och ökat intresse för fortsatt lärande och utveckling Stödja en personlig utveckling Redskap för att utveckla och effektivisera kompetensförsörjningen - tillväxt

Syftet med validering Värdet av er kunskap Ni ska bli bättre på att beskriva och kommunicera era kompetenser på ett tydligt sätt för exempelvis arbetsgivare. Öka era möjligheter på arbetsmarknaden Kompetensintyg

Syftet med validering Validering ett viktigt instrument för att ge individen makt över sin egen situation som samhällsmedborgare och deltagare i demokratiska processer.

Vad är kompetens? Det ni vet, förstår och kan Den samlade erfarenheten Formell, icke-formell och informell kompetens ¾ av er kompetens saknar dokumentation, dessa har ni lärt er under informella sammanhang

Valideringen struktureras som en grupprocess Validering är en lärprocess Validering är reflekterande och processinriktad Skriftliga arbeten Gruppträffar – gruppstöd, dialog och reflektion

Valideringen struktureras som en grupprocess Kompetenskartläggning Utforskande fokus Dokumentera tidigare lärande Bedömning Förstå, identifiera, organisera bevis och intyg, granskning Kompetensintyg

Folkhögskolans kärnkompetenser

Demokratisk kompetens Kännedom om demokratiska värderingar, som tillexempel att hålla överenskommelser och lyssna till och respektera andras uppfattning. Erfarenhet av att delta i demokratiska processer, t ex i föreningar och genom beslutsprocesser. Erfarenhet av att tillsammans med andra ta ansvar för en grupps gemensamma uppgifter och gemenskap. Erfarenhet av att forma egna åsikter i samspel med andra. Egna initiativ för att arbeta med frågor som bidrar till alla människors lika värde.

Social kompetens Kunskap om hur samarbete i en grupp fungerar. Förmåga att vara en god lagspelare, klasskamrat eller kollega. Erfarenhet av att bidra till ett gott arbetsklimat och goda relationer. erfarenhet av att kommunicera med personer som inte är som du. erfarenhet av att hantera konflikter. egna initiativ till att skapa goda relationer och nätverk.

Interkulturell kompetens Kunskaper i språk. Kännedom om nordiska, europeiska och globala organisationer och om deras arbete/sammanhang. Erfarenhet av andras kulturer och värderingar. Erfarenhet av att kommunicera med människor från andra kulturer. Erfarenhet av att samarbeta i interkulturella sammanhang. Förmåga att koppla samman det som sker lokalt med det som sker globalt, t ex inom hållbar utveckling.

Kulturell kompetens Kunskap om olika kulturyttringar i samhället, som t ex konst, film, teater och dans. Erfarenhet av att delta i kulturella aktiviteter, t ex kurser, organisationer, klasser, arrangemang m.m. Erfarenhet av att arrangera kulturella aktiviteter, t ex konserter, föreställningar, LAN, Lajv m.m. Egen skapande verksamhet. T ex komposition, måleri eller teater. Initiativ till att utveckla kultur.

Lärandekompetens Kunskap om hur en nyttjar olika källor till information, t ex vetenskapliga artiklar, facklitteratur eller sociala medier. Kunskap om olika arbetsformer. Erfarenhet av att använda och tillämpa ny kunskap. Erfarenhet av att organisera sitt lärande och uppnå resultat i studier. Erfarenhet av att koppla samman nya kunskaper med tidigare erfarenheter. En drivkraft att på egen hand utvidga sina kunskaper.

Kommunikativ kompetens Förmåga att kommunicera i tal och skrift, och på främmande språk. Kunskaper inom vanliga datorprogram, t ex officepaketet. Erfarenhet av att framföra ett budskap och argumentera för sina åsikter. Erfarenhet av att kommunicera med olika människor och grupper. Erfarenhet av att skriva egna texter, t ex rapporter, informationsmaterial, webbsidor.

Organisatorisk- och ledningskompetens Kunskap om hur man organiserar arbete och projekt. Erfarenhet av att planera och genomföra aktiviteter för grupper. Erfarenhet av att leda projekt eller arbetslag. Erfarenhet av att samordna och administrera människor och projekt samt att ha ansvar för en budget. Erfarenhet av att genomföra verksamhet utifrån uppsatta värderingar och syften. Erfarenhet av att leda en verksamhet i syfte att uppnå ett visst resultat.

Varför ska man validera generella kompetenser? Arbetsgivare särskilt efterfrågar generella kompetenser Många människor är dåliga på att beskriva sina generella kompetenser Många människor är även omedvetna om sina kompetenser Folkhögskolan är särskilt fokus på att utveckla generella kompetenser. Bildning - inte bara utbildning!

Arbetsprocessen Moment 1: Introduktion Moment 2: Inventering och kartläggning Moment 3: Självskattning utifrån de generella kompetenserna Moment 4: Samtal och analys med handledare Moment 5: Sammanställning av kompetensintyg Moment 6: Utvärdering

Vilka typer av kompetenser behöver En förälder? En restaurangchef? En städare? En bilmekaniker? En fruktplockare? En lärare?

Berätta för varandra Vad har du gått för utbildningar? Var har du haft för arbeten eller praktikplatser? Har du varit med i någon förening? Har du hållit på med någon kulturell verksamhet? Har du varit med i någon internationell verksamhet? Har du gjort något annat?