Språkets makt

Myndighetsspråk från förr I arvshygieniskt avseende (de som) kunna betecknas som undermåliga, samt att man ifråga om svårare defekta individer borde kunna gå ännu längre och genom sterilisering tillintetgöra dessas fortplantningsförmåga. Den statligt tillsatta Befolkningskommissionen om vilka som skulle vara föremål för ”förebyggande födelsekontroll”, 1938. Citaten är hämtade ur boken Oönskade i folkhemmet

Myndighetsspråk från förr Personer av denna psykiska kvalitet borde rutinmässigt steriliseras innan de bidragit till nativitetetens höjande. Ansökan från läkare angående sterilisering av patient, 1940. Citaten är hämtade ur boken Oönskade i folkhemmet

Myndighetsspråk från förr Saknar någon /…/ på grund av rubbad själsverksamhet förmåga att lämna giltigt samtycke till sådan åtgärd, må han steriliseras ändå. 1941 års svenska steriliseringslag. Citaten är hämtade ur boken Oönskade i folkhemmet

Myndighetsspråk idag De flesta ord som har använts historiskt har signalerat att problemen ligger hos individen själv, till exempel ordet handikappad. Idag försöker man istället titta på vilka problem och hinder som omgivningen och samhället skapar. Därför rekommenderas följande begrepp: Funktionsnedsättning = en nedsättning av någon funktionsförmåga hos en individ. Funktionshinder = problem som uppkommer för en person med funktionsnedsättning när den möter hinder och barriärer i den omgivande miljön.

Myndighetsspråk idag Socialstyrelsen, med ansvar för frågor som rör terminologi kring hälsa, skriver: Den förändrade terminologin innebär att det inte är logiskt att prata om personer med funktionshinder. Den främsta anledningen är att uttrycket indikerar att funktionshindret är en individuell egenskap eller tillstånd. En person har inte ett funktionshinder utan hindret uppstår i förhållande till omgivningen. Citatet är hämtat från Socialstyrelsen, sökord: funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning eller funktionshinder? Att ha en allergi, en synnedsättning, en ADHD-diagnos eller dyslexi är alltså enligt Socialstyrelsens terminologi att ha en funktionsnedsättning. Men funktionsnedsättningen blir antagligen ett funktionshinder först om: den av oss som har kattallergi tvingas vara i samma rum som en katt. den av oss som har en synnedsättning inte får ha glasögon eller inte har tillgång till skriftligt material i punktskrift eller i digital form. den av oss som har ADHD tvingas studera i en rörig och ostrukturerad skolmiljö. den av oss som har dyslexi inte ges möjlighet att till exempel lyssna på det material som man förväntas läsa.

Kan du inte läsa lite punktskrift i alla fall? Gå till filmklippet på YouTube om det inte visas här. Där kan klippet ses i helskärm. På YouTube finns även klippet i syntolkad version.

Diskutera Hur kommer det sig att de flesta av oss inte skulle säga att kvinnan i filmen har en funktionsnedsättning? Skulle det vara en vinst om det fanns en term som omfattar alla människor och som visar att vi alla fungerar olika beroende på sammanhanget? Resonera till exempel kring följande ord: Funktionsförmåga Funktionssätt Funktionalitet Funktionsuppsättning Funktionsvariation Finns det några risker eller nackdelar med att använda en term som omfattar alla människor, inte bara de av oss som har nedsatt funktionsförmåga?

Röster om språkets makt Möt föreningen STIL och bloggarna Liten bitch i rullstol och Funkisfeministen.

Diskutera rösterna om språkets makt Vilka är era tankar kring de tre olika rösterna om språkbruk och funktionalitet? Kan det göra någon skillnad i till exempel attityder om man börjar använda andra ord för något? Socialstyrelsen, Funkisfeministen, STIL, Liten bitch i rullstol eller ni elever – spelar det någon roll vem som tycker till i en fråga? Vem ska få uttrycka sin åsikt om till exempel ordval? Bör det vara en rättighet uteslutande för de av oss som berörs och påverkas? Varför/varför inte?

Arbeta vidare Vill ni arbeta vidare med ämnet? Några förslag: Skriv ett svar eller en kommentar till någon av rösterna om språkets makt. Skriv ett kortare debattinlägg i ämnet där du tar ställning utifrån den fakta och de perspektiv du fått i spåret. Skriv ett kortare, utredande PM i ämnet. Du bör i ditt PM få med följande delar: Inledning där du introducerar ämnet och ger en bakgrund till frågan. Utredning där du sakligt och med källhänvisningar ger exempel på olika perspektiv i frågan. Avslutning där du diskuterar, resonerar och drar slutsatser kring de resultat som kommit fram i din utredning.