Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna till förskolan Akvarellen
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
En förskola att förundras i!
Pedagogisk verksamhetsidé
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck.
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
Pedagogiskt ledarskap
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Läroplansträff Välkomna.
Reggio Emilia.
- Älta skola med fokus på lärandet -
En plats för UTMANING UPPTÄCKSFÄRD ÄVENTYR
Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013
Föräldramöte Ht
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Förskolan Ekot´s modell för
Föreläsning Sandvika
Projekterande arbetssätt
Det reflekterande samtalets inre liv
Mervärden och aha-upplevelser
Introduktion - pedagogisk
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Vilken betydelse har miljön för barns lärande och utveckling?
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Förskolan Ekot´s modell för
pedagogisk dokumentation
Hur kan vi förstå begreppet?
Introduktion - pedagogisk
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Läroplansträff Välkomna.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
Norrtälje södra förskoleområde Länna förskola Köpmanholm förskola Frötuna förskola 2015/2016 Alla har förutsättningar att lyckas!
Introduktion - pedagogisk. Organisation & roller Förskolechef Ki Andersson Pedagogiska handledareVaktmästare & Lön & IT Maria Tsingos & Linda StenbergConny.
Projektstruktur Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
VÄLKOMNA TILL NALLENS FÖRÄLDRAMÖTE Information Presentation av personal. Stängningsdag under hösten 26 oktober.
Kvalitetsredovisning ht-2014 vt Dungen. Normer och värden Hösten 2014 började med reflektioner kring normer och värden. Vi ville utveckla barnens.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Pedagogisk verksamhetsidé Sege parks förskola, läsåret
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
25/4 Vårfest med drop-in fika Undersöknings period Projektperiod
Lite tankar för Nynäshamn i det systematiska kvalitetsarbetet 1. Utveckla kvalitetsdialoger: -Förskolechef samt representanter från verksamheten, representanter.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Välkomna till styrd helpdesk
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Välkommen till Kick off vt 2018.
Verksamhetsbeskrivning
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur skapar vi förutsättningar för digitalisering i förskolans undervisning? Mona Hansen fsk chef Öster 1, Örebro Kommun skolledarkonferens.
Presentationens avskrift:

Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År: Projektstruktur Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:

Vår gemensamma barnsyn, kunskapssyn, pedagogroll Vår gemensamma barnsyn, kunskapssyn, pedagogroll. Vilka demokratiska värderingar vill vi ska ligga till grund för vår verksamhet?

Syftet med projektet ”Reggio Emilia Institutet har tagit ställning för att aktivt ta tillvara och undersöka barns, elevers och vuxnas ekologiska känslighet gentemot andra och gentemot miljön på ett sätt som genomsyras av lyssnande, utforskande, långsamhet och tid. Vi vill bidra till att förskolor och skolor blir platser där barn, elever, pedagoger och familjer kan använda sin känslighet, sin nyfikenhet och sitt undersökande för att tillsammans genom ett hållbart tänkande på många olika sätt agera för en hållbar framtid. ” Vårt syfte:

Förväntningar på oss som kollegor samt kompetenser i arbetslaget vi ska ta till vara. Utvecklingsbehov för arbetslaget?

Barngruppens tidigare projekt. Vad har varit spännande Barngruppens tidigare projekt. Vad har varit spännande? Vilka kunskaper bär de med sig? Frågor som lever och bör följa med in i uppstarten?

Så här startar vi augusti 2016 (Hur ger vi barnen konkreta möten med projektet? Vad är undersökningsbart? Hur tänker vi runt pedagogisk dokumentation? Hur ger ni dokumentationen tillbaka till barnen? Projektets plats? Nyfikenhetsfrågor för pedagoger )

Hur ska vi använda oss av vår pedagogiska miljö och material i utforskandet? Hur förbinder vi de 100 språken så de bildar en helhet? Vilka tillägg har den digitala tekniken gjort för barnens lärprocesser?

Observationer och dokumentationer från början, i kronologisk ordning Observationer och dokumentationer från början, i kronologisk ordning. På hur många olika sätt kan vi förstå observationerna? Lägg in foton, filmer, anteckningar, barnens bilder. Först bilder sedan reflektionerna efteråt för varje vecka eller sekvens. Vecka för vecka, vecka1- vecka2 eller utifrån hur vi upplever att händelserna hänger samman och veckorna kanske inte är väsentliga Reflektionsprotokollet kan vara ett stöd för er när ni ska tolka era observationer.

Observation Barnen gör Barnen säger Mina tankar

Reflektion tillsammans med barnen Barnen gör Barnen säger Mina tankar och hypoteser

Vilka bilder har barnen av projektet? (Tankar, hypoteser) Vår tolkning! Detta skrivs under hösten.

Mest intressanta uppslag att spinna vidare på förklara och motivera. Detta skrivs efter utforsknings perioden. Kanske i november.

Hur syns arbetet med de demokratiska värden vi står för?

Hur har vi förändrat i miljön under året Hur har vi förändrat i miljön under året? Hur har det påverkat projektet? Skriv löpande under året, när förändringar görs.

Utvärdering Beskriv utifrån; projekterande arbetssätt, demokratiska värderingar, 100 språklighet, lärmiljöer, pedagogisk dokumentation, dialog med familjer och samhälle, Process: Hur har vi gett barnen förutsättningar. Resultat: Vad blev resultatet? Hur vet vi det? Analys: Varför blev det så? Hur vet vi det?

Slutsatser Beskriv positiva erfarenheter och lärdomar. Beskriv vad vi behöver utveckla i verksamheten och hur.

Vad tar vi med oss från våra slutsatser och utvärderingar, att utveckla och arbeta vidare med i höst? Som pedagoger? I projektet? I miljön?