Tekniska och institutionella omgivningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Nyttorealisering på 10 min
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Härnöstudier.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Musik & kommunikation 50p.
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
Hur tänka och göra som processtödjare
Samverkan – himmel eller helvete?
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Ledarskap och Förändring
Organisationskultur, makt och konflikt
Processorienterat förbättringsarbete
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
I en professionell verksamhet utgör samverkan en del av uppdraget.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Behov av habilitering och rehabilitering
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Berth Danermark Karlstad SAMVERKAN Himmel eller helvete.
FÖRÄNDRINGAR.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Organisationers formella drag
Kunden Kotler: “It is no longer enough to satisfy customers. You must delight them.”
NEA Seminarium 7 december 2004
PROJEKT Vad är projekt? Vad är inte projekt?. PROJEKTETS DIMENSIONER OCH SÄRDRAG Projekt som arbetsform Projektets dimensionerProjektets särdrag ProjektresultatMål.
Organisationsteori MÅL, STRATEGI OCH EFFEKTIVITET
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Håkan Gille Kunskap till praktik 2010 Samverkan främjande och hindrande faktorer (Berth Danermark)
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Att möta förändringar – adaptiv kapacitet i olika skalor
Personalpolitisk inriktning
Välkommen!
OLU Omvärld och strategi
Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
Presentation Förbundsmötet 2016 Etapp 1, Organisationsutredning.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Organisationsstruktur Föreläsningarnas innehåll:
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Fler I Arbete Effekter - Bidragsberoende - Utanförskap
Samverkan.
Christian Gustavsson Kommunikatör Studieförbundet Vuxenskolan
Organisationsstruktur Föreläsningarnas innehåll:
Förändringsarbete Bo Ahrenfelt
Coaching.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Organisationsteori: Introduktion
Kommunikation.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Psykiskt funktionsnedsättning
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Synliggör synsätt som styr och stör - Fördjupning
Träff 13 Välkomna!.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Verktyget Utmärkelsen….
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Hälsokursen – Vikt Träff 15 (individuell) 2015
Presentationens avskrift:

Tekniska och institutionella omgivningar ORGANISATIONEN Mål, strategi och struktur (formell organisation) UTFLÖDE INFLÖDE Sociala relationer och psykiska processer Beteende Kultur och maktförhållanden

För att förstå organisationsförändring måste vi kunna beskriva… Drivkrafterna Vad som ändras Förändringens omfattning Tillståndet före och efter Förutsättningar inom organisationen (inre kontext) Förutsättningar i omvärlden (yttre kontext) Förloppet Aktörerna (Jacobsen s 41ff)

Drivkrafter för förändring Förändrade ekonomiska ramar Teknologiska förändringar Förändrade uppdrag och politiska ramar Konkurrens Image och medial uppmärksamhet Demografiska och kulturella förändringar – ändrad efterfrågan

Fem sätt att uppfatta förändring Rationellt planerad Livscykel Evolution Maktkamp Tillfälligheter och myter

Hur organisationsförändring bör gå till Planerad förändring Hur organisationsförändring bör gå till - enligt olika forskares iakttagelser En kris eller ett problem uppmärksammas med hjälp av vissa aktörer Ledningen är aktiv och det finns en ”förändringsagent” Nya synsätt introduceras Beslut förankras i organisationen – i rätt tid Synbara och relativt snabba förändringar Experter medverkar, särskilt vid obekväma beslut Förändringen omfattar alla viktiga delsystem

Organisationers utveckling enligt en kris- och tillväxtmodell Förändring som i en livscykel Organisationers utveckling enligt en kris- och tillväxtmodell Storlek Förtroendekris Samarbete Kontrollkris Samordning Autonomikris Delegering Drivkraft Ledningskris Styrning Ålder Kreativitet

Organisationsmyter är… … ”berättelser med stort symbolvärde” … institutionaliserade … rationaliserade … tidstypiska recept … möjliga att anpassa till de flesta organisationer

Organisationsrecept har stora utsikter att spridas om de… Förändring som tillfälligheter och myter Organisationsrecept har stora utsikter att spridas om de… … förknippas med framgång och vetenskaplighet … framställs som universellt giltiga … ingår i färdiga paketlösningar … tycks ligga ”rätt i tiden” … ser ut att gynna alla … är spännande … tilltalar vår individualism (Røvik, 1998 / Christensen et al s 88ff)

Vad är det som skall förändras? Det finns recept för… Ledningsformer, ledningssynsätt Formell struktur Personalpolitiska lösningar Organisationskultur och arbetsmiljö Arbetsprocesser Verksamhets- och ekonomistyrning Kvalitetssäkring och uppföljning

Tre kulturella dimensioner att förändra = tre frågor som kulturen besvarar Vad är vi / I vilken ”bransch” är vi? Hur bör vi arbeta och vem bestämmer det? Vad är tecken på att vi lyckas?

Genomgripande förändringar är kulturförändrande: Fysiska förändringar, t ex Ny fördelning och användning av lokaler Ny utrustning och... Strukturella förändringar Nya rutiner Nya beslutsgångar Nya sätt att samordna Nytt belöningssystem och…

Genomgripande förändringar är kulturförändrande: Förändring av intern kommunikation De nya värdena görs synliga Synlig ledning ”Intern marknadsföring” Kommunikationsmöjligheter i grupper och nätverk och… Språkliga förändringar – nya begrepp och namn Nya myter, riter och hjältar, t ex Historier om ledningens reaktion på kritiska händelser Historier om nya beteenden och ordningar Nya bemärkelsedagar

? ? ? ? Tekniska och institutionella omgvningar ORGANISATIONEN Mål, strategi och struktur (formell organisation) ? ? ? UTFLÖDE INFLÖDE Sociala relationer och psykiska processer Beteende ? Kultur och maktförhållanden

ORGANISATORISK TRÖGHET INSIKTSTRÖGHET MANÖVERTRÖGHET Låsta ramar Låsta resurser Psykologiska hinder Kunskapsbrister Organisatoriska hinder kommunikationsstil informationsvägar beslutsordning specialisering etc

Varför mekanistisk organisation är trög Regelföljande lär oss att inte tänka och lära Stor utbyteseffektivitet  liten förändringskapacitet – produktivitetsdilemmat, investeringar i förfinade rutiner Långsamma beslutsprocesser Investeringar i fasta system

Organisationer har olika utvecklings- och inlärningsförmåga Låg Hög Problem döljs som tecken på misslyckande; syndabockar utses Man prövar något nytt bara om ledningen godkänt det Felslagna försök leder till bortförklaringar Belöningar för lojalitet med ledningen och traditionerna Maktsystemet förändras inte Problem lyfts fram och tolkas; ”permanent kris” Experimenterande kan initieras på olika håll ”Misslyckanden” är intressanta och ger nya experiment Belöning för att visa på nya problem och lösningar Makten skiftar ständigt

Vi gör motstånd mot förändringar om… … de är genomgripande och radikala … de kommer plötsligt … vi personligen förlorar på dem … vi har stark tilltro till det som ska förändras … skälen är oklara … vi har dåliga erfarenheter av förändringar

Organisationsförändringar som inte blev bra Fel förändringar Dålig analys (Groupthink? Ja-sägare? Tillåts opposition?) Förändringar med oklara grunder och innebörder Dålig analys? Populärt recept? Dålig information? Ytliga förändringar Mycket snack och lite verkstad Förändring vid fel tidpunkt Alltför frekventa förändringar Förändringströtthet, kanske ohälsa

Två slags förändringsstrategier ”Strategi E” ”Strategi O” Effektivitetsmål Ledningen tar initiativ, instruerar, anger regler Börjar med planer och strukturell förändring Rationalistisk planering Yttre, ekonomiska motiv Mål att lära bättre Ledningen delegerar och ger stöd Börjar med kulturen och människorna Experiment, trial-and-error, steg för steg Inre motivation