Nationella Kompetensteamet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Socialdokumentation Består av två delar!
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Barn- och Utbildningsförvaltningen/Slagstaskolan God kommunikation hem och skola – en framgångsfaktor.
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Redovisning Case november 2015.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Fri:Ja! K Kristianstad kommuns projekt mot kvinnlig könsstympning
Socialtjänstlagen Pernilla Thunander verksamhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret.
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Barnets bästa i främsta rummet
Välkommen till information om lex Sarah
Länsgemensam ledning i samverkan
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Kommunerna tar över ansvar för att utföra viss hälso- och sjukvård i gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Anna-Lena Möllstam Tf enhetschef Sociala.
Boendestöd.
Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Analysseminarium – ÖK februari
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Del 4:1 Samhällets ansvar Svensk lagstiftning
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Del 4:1 Samhällets ansvar Svensk lagstiftning
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Fysiskt tvång - fasthållningar
Barnskyddsdokumentation
Överförmyndarnämnden
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
VÄLKOMNA!.
9...
Barnintervju på ekonomiskt bistånd
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Lathund för inskrivningsärenden
Barn och ungas delaktighet
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Länsgemensam ledning i samverkan
Information om ekonomiskt bistånd
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Samordnad vård och omsorgsplanering
Avrapportering barn och unga
Framtidsfullmakt Annika Lewerth.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Fallet 1) Ambulans och polis; frågar vad som hänt.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Bodens ungdomsmottagning
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Samordnad individuell plan (SIP)
Mänskliga rättigheter -
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Barnkonventionen och barnrättslagen
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Nätverket för barn-och elevhälsan
Samordningswebbinarier om Skapande skola
Presentationens avskrift:

Nationella Kompetensteamet

Vikten av samverkan Ingen myndighet ensam klarar av att ge stöd och skydda barn och unga som riskerar att/har utsatts för barn och/eller tvångsäktenskap. Samverkan kan ofta behöva ske mellan olika myndigheter och organisationer – som. t.ex. skola, socialtjänst, hälso- och sjukvården samt ideella organisationer. Vid misstanke om brott – polisanmälan Vid misstanke om brott samverkan med polis/åklagare Målsägandebiträde/särskild företrädare barn Det är viktigt att alla aktörer har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Hänvisa till Länsstyreslsen Östergötlands publikationer, Metodstöd för samverkan samt Våga stå kvar.

Samverkan i frågor som rör barn som far illa Alla myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. Detta framgår av 6 § förvaltningslagen (1986:223), FL. Socialnämnden har skyldighete att samverka framgår av 3 kap. 4 § SoL. Socialnämnden har en särskild skyldighet att samverka när det gäller barn enligt 5 kap. 1 a § SoL. Socialnämndens samverkan med andra huvudmän under utredningen bör syfta till att dels få en god helhetsbild av barnets situation, dels samordna eventuella insatser.

Samverkan Olika myndigheter och organisationer Skolan har ansvar för att se, uppmärksamma och anmäla Socialtjänsten har ansvar för att utreda och ge stöd och skydd. Hälso- och sjukvården har ansvar för att anmäla och ge vård. Polis/åklagare har ansvar för att utreda brott-väcka åtal. Samverkan kan behövas med olika organisationer som t.ex. kvinnojourer

Skolan och socialtjänsten Viktigaste aktörerna när barn/unga far illa/utsatta för HRV Beroende av varandra För barn/unga måste båda fungera bra Skolan har ansvar för att uppmärksamma, se och anmäla (vuxna få stöd att ansöka-motiveras) Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att utreda och ge stöd och hjälp (barn och vuxna) Socialtjänsten har också stora möjligheter (muskler) att ge stöd och hjälp till barn/utsatta (Lagen: SoL, ytterst LVU - till skydd för barn mot föräldrarnas vilja)

Samverkan En bra fungerande och konkret samverkan mellan t.ex. skola och socialtjänst kan vara avgörande för att: 1. Uppmärksamma barn och unga som far illa eller riskerar fara illa tidigt 2. Kunna utreda och ge barn och unga adekvat stöd och hjälp utifrån sina behov och rättigheter Viktigt med handlingsplan och rutiner som är: aktuell, adekvat och känd används och följs upp

Samverkan Måste fungera i praktiken. Behöver ofta ske snabbt. Olika kompetenser och resurser krävs från olika myndigheter. För att uppmärksamma, anmäla, utreda och ge stöd m.m. (hälso- och sjukvård, organisationer, polis, skola, socialtjänst) Förutsättning för en fungerande samverkan är att allas yrkesroller och ansvar är tydligt och att det finns kunskap och respekt för varandras kompetens –Tillit till varandra. Tydliga konkreta rutiner och kontinuitet bland personal är viktigt liksom mandat från chefer. Ju bättre samverkan desto tidigare bättre stöd, insatser/åtgärder

Anmälan – Varje myndighet måste ta sitt ansvar Anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa Polisanmälan av brottsliga handlingar mot barn/vuxna Stora skillnader mellan olika verksamheter som skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst m.fl. om/när en anmälan görs

14 kap. 1 § SoL- Anmälningsskyldighet Vissa myndigheter(skola, förskola mfl.) är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa 1a § Socialnämnden bör erbjuda barn, vårdnadshavare och anmälare möte 1b § Socialnämnden får informera den som gjort anmälan att utredning inletts Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren 1c § Var och en bör anmäla till socialnämnden

Ex samverkan kring arbetet mot könsstympning Brott mot svenska lagar Lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor Brott mot mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s kvinnokonvention

Barnkonventionen Artikel 19 Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. Artikel 24 Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

Ex. arbete mot könsstympning - Samverkan Nationellt I början av 2000-talet och fram till år 2005 regeringsuppdrag till Socialstyrelsen m.fl. Vägledning m.m. Lokalt Göteborg i början på 2000-talet bra förebyggande arbete, information, särskild kunskap hos myndigheter (t.ex., hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst och åklagare) och organisationer m.fl., särskild samverkansgrupp m.m. Särskilda utsedda experter/ansvariga inom olika myndigheter som socialtjänst, polis, åklagare, hälso- och sjukvård m.fl. Ledde till bra rutiner och fungerande samverkan i praktiken, förebyggande arbete och samarbete i ärenden och två fällande domar för könsstympning (2006, de två enda i Sverige)

Samverkan Därefter har det förebyggande arbetet och kunskapen om könsstympning generellt försämrats hos myndigheter. Varför då? Var könstympning ”löst” och inte längre ett problem? Inga ytterligare domar Inga nationella satsningar längre förrän år 2013 Fungerande samverkan upphör pga personalomsättning m.m. Svek mot utsatta

Regeringsuppdrag s könsstympning Socialstyrelsen och Länsstyrelsen 2013-2015 Socialstyrelsen (hälso- och sjukvården) Kartläggning (38 000 könsstympade i Sverige varav 7000 flickor) En webbutbildning med fokus på bemötande Ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer Ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvården om vård, behandling och om förebyggande arbete www.socialstyrelsen.se Länsstyrelsen Östergötland Våga se - En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade (socialtjänst, skola m.fl.) Informationsfilmer - Till yrkesverksamma, vårdnadshavare samt barn och unga Nationella kompetensteamet Särskild stödtelefon för yrkesverksamma Särskild webbsida: www.hedersfortryck.se

Brottsoffer enligt 5 kap. 11 § SoL Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

Utredningsskyldighet 11 kap. 1 och 2 §§ SoL Socialtjänsten ska skyndsamt inleda utredning om vad som genom ansökan eller anmälan kommit till nämndens kännedom och kan föranleda åtgärd. Föreskrifter från Socialstyrelsen SOSFS 2014:4 om våld i nära relationer Gäller hälso- och sjukvården och socialtjänsten Gäller från 1 oktober 2014 Bland annat: Alla barn ska utredas

Sekretess Inom socialtjänsten råder stark sekretess Socialtjänstens sekretess 26 kap Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgift kan röjas utan att den enskilde eller närstående lider men. Sekretess är sällan hinder för en fungerande samverkan mellan myndigheter.

Polisanmälan vid misstanke om brott Möjlighet - Inte skyldighet Socialtjänsten ska överväga om polisanmälan ska göras Huvudregel-Sekretess- 26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslag Polisanmäla brott mot barn – Lagstöd för att bryta sekretess finns i 10 kap 21 § Offentlighets- och sekretesslagen(12 kap 10 § SoL) Brott mot liv och hälsa BRB 3, 4 och 6 kap eller brott som avses i lagen med förbud mot könsstympning. Polisanmäla brott mot myndiga – Lagstöd för att bryta sekretess finns i 10 kap 23 § Offentlighets- och sekretesslagen. Föreskrivet längre påföljd än fängelse i ett år.

Polisanmälan Vid anmälan om brott mot barn Den första kontakten med barn måste planeras noga Samråd med polis/åklagare Avidentifierade ärenden Enskild åklagare/polis, samrådsgrupp eller barnhus Polisanmälan Inleda utredning enligt 11 kap. 1 § SoL - Behov av skydd?

Polisanmälan Socialstyrelsen - Handbok Våld (2015) Socialstyrelsen - Vägledning polisanmälan (2012) Åklagarmyndighet första samtal med barn inom 2 veckor. (UC 2006 Handläggning av ärende rörande övergrepp mot barn)

Polisanmälan Att polisanmälan gjorts behöver inte föräldrar informeras om direkt om de är misstänkta för brott mot barnet. Förundersökningssekretess följer med till andra myndigheter Huvudregel vid utredning inom socialtjänsten är öppenhet i förhållande till vårdnadshavare. Dock ingen skyldighet att fortlöpande kommunicera uppgifter som framkommer under utredning. Först inför ett beslut ska hela utredningsmaterialet kommuniceras. Offentlighets- och sekretesslagen 12 kap 3 § Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess gäller även i förhållande till vårdnadshavare

Framgångsfaktorer hos myndigheter vid HRV Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck Se helheten vid utredningar (kollektivet, fler brott) Konkret skydd och stöd för utsatta Tillsätt målsägandebiträde/särskild företrädare Snabbt agerande Fungerande samverkan

Till skolan Flicka 16 år kontaktar lärare och kurator på sin skola några veckor innan sommarlovet. Hon berättar om en stor oro, och rädsla för att hon ska giftas bort under sommaren i samband med en resa tillsammans med familjen utomlands. Hon berättar även att hon utsatts för hot, kränkningar och våld. Hon ber om hjälp och stöd och vill inte åka med på resan. Hon är rädd för att hon inte ska komma tillbaka till skolan efter sommarlovet. Hur kan skolan agera?

Till socialtjänsten Skolan gör omgående en orosanmälan till socialtjänsten om flickan situation. Socialsekreterare träffar flickan. Hon berättar vidare att hon utsattas för hot av sina äldre bröder. Hon har även haft en pojkvän som inte har accepteras av familjen. Bröderna har hotat och misshandlat även honom. Pojkvännen har inte gjort en polisanmälan. Flickan berättar att även hennes yngre systrar kontrolleras. Mamman har även utsatts för våld av pappan. Flickan är rädd och vill ha hjälp. Vad kan socialtjänsten göra?

Till polis och åklagare Socialtjänsten inledde utredning och gjorde ett omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU Socialtjänsten gjorde en polisanmälan gällande brott mot flickan. Åklagare beslutade om förundersökning och polisen/ utreder misstänkta brott. Utredningen leder till åtal.

Effekter av aktivt agerande och samverkan Skolan lyssnade på flickan och gjorde anmälan Ledde till socialtjänstens utredning och åtgärder omedelbart LVU (senare ansökan LVU) Skydd/stöd för flickan Utredning av yngre syskon Senare även stöd/skilsmässa för mamman Socialtjänstens samråd och polisanmälan ledde till utredning hos polis/åklagare Målsägandebiträde/särskild företrädare för barn åtal och dom mot pappan Barn och utsatt kvinna fick stöd och skydd utifrån sina behov och rättigheter

Till socialtjänsten I februari 2015 bad X socialtjänsten om hjälp. Hon berättade att pappan beslutat att gifta bort henne i Afghanistan och att föräldrarna höll henne ”fången”. De hade tagit ifrån henne telefonen, krävt att hon skulle göra slut med pojkvännen, förbjudit all kontakt med vänner. Hon tilläts bara gå till arbetet och sedan direkt hem. Oftast stod pappan utanför hennes arbetsplats och vaktade.

Till socialtjänsten, fortsättning Av X ansökan gjordes en tjänsteanteckning där det konstaterande att om X ”varit under 18 så skulle man kunna göra mer men nu finns det inte mycket att göra” och ett OBS ”suicidrisk” . X fortsatte be socialtjänsten om hjälp, hon var i kontakt med tre olika socialsekreterare. Vad visste och vad gjorde de därefter för att hjälpa henne?

Till socialtjänsten, fortsättning ”Jag fick ett mail från X tre timmar innan hon skulle åka till T för att gifta sig. Där skriver hon att pappan sagt att X skulle välja mellan att gifta sig eller dö. Hon skrev också att hon kände för att ta livet av sig för att slippa gifta sig”. ”Jag fick ett mail i juli 2015 där X bad om hjälp med att anmäla pappan för att han var ute efter pojkvännen. X skrev att pappan var beväpnad med kniv”.

Till socialtjänsten, fortsättning ”Mailen från X var mest korta. Ibland har det bara stått: ´Hjälp mig´” ”När vi träffades i början av juli 2015 skulle hennes pappa snart komma till Sverige. Han och X skulle sedan gå till skatteverket för att registrera äktenskapet…Vi diskuterade hur X skulle kunna undvika att få äktenskapet registrerat men vi hittade ingen lösning.” Ingen lösning?

Stöd, skydd och dom X rymde från föräldrahemmet i november 2015. Hon och hennes pojkvän fick ett skyddat boende. I december ansökte hon om äktenskapsskillnad från maken i Afghanistan och åberopade tvångsgiftet. Misstänkta brott polisanmäls. Polis och åklagare utreder misstänka brott mot X och pojkvän. Åtal väcks. 15 juli 2016 dom i Lunds tingsrätt. Pappan m.fl. dömdes för bl.a. äktenskapstvång, olaga hot, olaga frihetsberövande, rån, sexuellt ofredande, utpressning, misshandel till fängelse i fyra år (tre år).

samarbetsvillig,familjekropp Tydlig, organiserad, samarbetsvillig,familjekropp Otydliga, spretiga, rädda, stuprörstänkande, prestigefyllda myndighetskroppar Rädd Ambivalent Icke Trovärdig ungdom

Detta är vårt ansvarsområde Gemensam utgångspunkt Tydlig, organiserad, samarbetsvillig,familjekropp Vägledningen ”Våga göra skillnad” Utgångspunkt i den unges levda historia Uppbrottsprocessens konsekvenser Skapa fysisk, psykisk, social trygghet hos den unge genom samverkan Detta kräver moralisk trygghet hos ansvariga aktörer Detta är vårt ansvarsområde Vi litar på varandra Gemensam utgångspunkt

Familjen har sina strategier, men… Målet med samverkan Familjen har sina strategier, men… Det finns myndigheter som bedömer och klarar av att skydda den unge Fysiskt Psykiskt Socialt Tillsammans skapar de känslan av en skyddsmur gentemot förövarna

Hur går vi vidare? Hur ska vi få tillgång till den kunskap och kompetens vi behöver? Hur får vi tillgång till de ekonomiska och organisatoriska resurser som behövs? Hur tar vi fram eller utvecklar fungerande rutiner/handlingsplan? Hur ska vi synliggöra målgruppen, inom vår kommun? (Via t.ex. kartläggningar, statistik, skolenkäter och inventering av befintliga ärenden, se SOSFS 2014:4, dinarattigheter.se, Våga stå kvar!, och Våga se) Vad har vi för erfarenheter av att arbeta förebyggande och främjande med barn och föräldrar? Hur skapar vi fungerande samverkansformer? Vad krävs för att stärka och utveckla samarbetet med andra aktörer på ett konstruktivt sätt? Hur ska vi följa upp vårt arbete? (t.ex. när vi har identifierat utsatta, anmält, utrett, gjort insatser inom förskola, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis) Hur kan vår organisation kvalitetssäkra och följa upp arbetet? (se t.ex. SOSFS 2011:9) Vem i vår verksamhet tar ansvaret för att utveckla arbetet framöver?