Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Taktisk grupp Programområde Psykiatri
Advertisements

Brukarfokus i biståndshandläggning
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Vem är case manager i Sverige? Vad står i fokus för lärandet?
Individuellt Stöd i Vuxenlivet Arbetslinjen 2.0
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
PRIO dialogmöte 15 mars 2013.
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
INTEGRERAD PSYKIATRI Evidensbaserad Docent Ulf Malm
Boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Vård- och stödsamordning i Heby
Case management och case managers
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Baskompetens i samverkan
1 Vilka trender syns över landet Goda exempel och aktuella rekommendationer.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
I- NOD, EN DEL AV PRIO Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun.
Behov av habilitering och rehabilitering
Försäkringskassans roll i samverkan
Centrum för Psykiatri Forskning
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case Management (CM) i nordöstra Skåne
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Överenskommelse om samordning kring barn
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Projekt Röda Tråden Målgruppen: ”Vissa personer med psykiska funktionshinder som också har ett svårt missbruk och/eller kriminalitet t ex med LRV- dom.
Från Psykiatriutredningen till Psykiatrisamordningen
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Case manager Genomför en omfattande utredning Hjälper brukaren nominera deltagare till Resursgruppen Har en personlig och kontinuerlig kontakt Verkar för.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Sverige 2003.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling kerstin wanhatalo – van rijn.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Delat beslutsfattande och SIP
Case manager - Möjliggörare för de mest utsatta
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
629,7 tkr. Handlingsplan Psykisk Hälsa Gemensamma medel för genomförande i Skaraborg.
IBIC/ICF Digital delaktighet Öppna jämförelser
Samordnare samsjuklighet
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Olika är normen!.
Kommunikationsavdelningen
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Presentationens avskrift:

Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer. Metod godkänd av socialstyrelsen. R står för resursgrupp och är central i metoden. Cm en person som har ett samordningsansvar för klienten. Referens Pia Rydell, Lennart Lundin och Nisse Berglund http://www.resursgrupps-act.se Metod och Arbetsblad.

CM = ett arbetssätt CM ser till hela människan Klientens mål är avgörande för arbetssättet CM stöttar, tar inte över CM Hjälper till med konkreta problem: Leg. Mat. Pengar. Boende. Sysselsättning Osv.

Case managern har olika roller Samordnarrollen Företrädarrollen Utbildarrollen Behandlarrollen

Samordnarrollen Samordna insatser både inom och mellan olika aktörer Aktörer kan vara närstående, socialtjänst, beroendevård, psykiatri, arbetsförmedling och FK

Patient Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Kommunen Socialtjänsten Psykiatrin Beroende-vården Frivillig-organisationer Socialsekr God man Allmän- psykiatrin Primärvården Beroende- psykiatrin CM Patient Klient Härbärgen Brukarorganisationer Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Psykosvården

Företrädarrollen Företräda brukaren utifrån dennes rättigheter. Företräda brukaren utifrån dennes behov, som framkommit i samverkan, med brukaren och nätverket. CM har ett övergripande perspektiv vilket medför ett diplomatiskt arbetssätt i relation till olika aktörer.

Utbildarrollen Förmedla kunskap i vid bemärkelse (t.ex. sjukdom, samhällsfrågor, rättigheter) Ta emot och förmedla information till både brukaren dennes nätverk och (mellan) de olika aktörerna. (kan vara information från kartläggningen)

Behandlarrollen Behandlarrollen definieras utifrån den profession som CM har samt i vilken organisation CM arbetar. Cm ansvarar för att de ”verktyg” av evidensbaserade insatser som är relevanta i sammanhanget.

Arbetsprocessen Genomförandefas/rehabilitering Bedömnings/analysfas CM utses Arbetsprocessen Lever ett självständigt liv Genomförandefas/rehabilitering Ny plan utformas Utvärdering av Arbetsmodell och organisation Kontakt Hembesök Alliansskapande arbete Bedömnings/analysfas Utvärdering av framsteg minst var 3:e månad resursgrupp Utredning analys kartläggning bedömning Utvärdering av framsteg patient+CM Preliminär personlig utvecklingsplan plan med krisplan Skriftlig individuell plan genomförs Planeringsfas Beslut på resursgruppsmöte skriftlig plan Patient+CM sammankallar till resursgruppsmöte

Bygga en relation. Ett Sokratiskt förhållningssätt. Använda sig av Mi. Öppna frågor. Göra med inte åt. Tex. Ringa med högtalare till Af. osv. Normalisering ett mål. Delta i samhället. Stödja klienten att nå sina mål.

Kartläggning Identifiera befintliga behov av vård och stödinsatser. Resurser och hinder. Identifiera tidigare lyckanden/misslyckanden. Intressen/drömmar. Sätta mål och delmål. Börja med det basala. Privat nätverk . Professionella kontakter. Finns de som behövs.?

Resurser Bostad Klienten Mån om sitt yttre Verbal uttrycksfull Tidigare arbete Dator intresserad

Probleminventering Fysisk hälsa Missbruk Boende Psykiatrisk problem Klienten Missbruk Psykiatrisk problem Ekonomi Skulder Vardags - rutiner Fysisk hälsa Boende

Kontakter Klienten Cm Social psykiatri Vuxenenhet Försäkrings kassa

Verktygslåda Kartläggning En vanlig dag. Nätverkskarta QLS 100 Brukar intervju

Resursgruppsmöten Till för att samordna insatserna. Alla drar åt samma håll. Stärka klientens kompetens. Stärka klientens självkänsla. Göra klienten delaktig. Öka klientens makt. Korrigera feltänkt och missuppfattningar. Öka allas kunskap.

Bygga resursgrupp Involvera anhöriga/vänner som ett stöd Bygga strategier med privat nätverk för att lyckas över tid  Knyta professionella kontakter till resursgruppen.

Viktiga erfarenheter Viktigt att bygga en allians i inledningsskedet. Hur gör man sig attraktiv. Flexibelt och stabilt att vara två. Jobba som ett team. Många behöver hjälp med att ”sortera” och kan sedan gå vidare Viktigt att följa med även under slutenvård/behandlingshem Viktigt att någon känner till ens ”historia” om alla hjälpinsatser Att investera i ett nätverksarbete lönar sig påsikt. Många behöver en ”motor” tills de får igång sin egen Att fortsätta uppsöka trots ”ointresse” ger i slutändan resultat Alla som kan bete sig gör det.