Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:01 Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Den ska dels uppfylla arbetsmiljölagens krav, dels bestämmelserna i 22 kapitlet i lagen om allmän försäkring.  Arbetsgivaren ska även ta hänsyn till arbetstagarnas särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd. 

Regelverket AML kap 3 §2 ska finnas en organiserad arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet AFS 2001:1 SAM Rutiner, mål, dokumentation, handlingsplan, arbetsfördelning AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Behov, vem gör vad, samarbete

Anpassnings- och rehabiliteringsrutiner Arbetsanpassning Förebyggande åtgärd Rehabilitering Återge arbetsförmåga till den som drabbats av sjukdom

Arbetsgivarens ansvar att genomföra den anpassning och rehabilitering som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten Arbetsgivaren ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering så länge det finns ett anställningsförhållande. Detta regleras genom arbetsrättslig lagstiftning i LAS, i arbetsmiljölagen, och i Socialförsäkringsbalken. Som arbetsgivare ansvarar du för att genomföra den anpassning och rehabilitering som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Rehabiliteringsansvaret omfattar hela verksamheten, inte bara en viss enhet eller ett affärsområde. Inriktningen bör vara att den anställda ska fortsätta arbeta i företaget. Ofta kan du i samarbete med företagshälsovården finna lösningar som är bra för den anställda.

Skyddsombudets ansvar Skyddsombudets ansvar är att vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven på en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Arbetsplatsens skyddskommitté ska behandla frågan om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.

Individuell arbetsanpassning Val av arbetsuppgifter som är lämpliga i det enskilda fallet. Tekniska åtgärder Anpassning av lokaler Arbetshjälpmedel Ändring av arbetsorganisationen Ändring av arbetsfördelning Individuella stödinsatser Handledning

Generell arbetsanpassning Tillgänglighet till arbetsplatsen Utformning av arbetsplatsen Teknisk utrustning Kompetensutveckling Flexibla arbetstider Möjlighet till arbetsträning Variation i arbetsuppgifterna  Kön Ålder Yrkesvana Etnisk bakgrund Funktionshinder

Rehabiliteringens aktörer Arbetstagaren Arbetsgivaren Försäkringskassan Facket Företagshälsovården Sjukvården Arbetsmiljöverket Sekretess Gäller de som får del av arbetstagares hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som kommer fram i samband med rehabiliteringsprocessen.

Arbetsplatsbedömning och arbetsanpassning Arbetsinnehåll Arbetsmängd Svårighetsgrad Frihetsgrad Ansvar Tidspress Kunskaper som krävs för arbetet Kontakter som krävs för arbetet (kundkontakt) Arbetsorganisation Variationer och rytm i arbetet Logistik (transporter, flyttningar m m) Ledning och stöd från chef/arbetsledare och arbetskamrater Arbetet i grupp eller självständigt arbete Ensamarbete

Arbetsplatsbedömning och arbetsanpassning Arbetstider Dagtid/skift/natt Antal timmar per dag/vecka Raster och pauser Fysiska faktorer Fysisk belastning (tungt, ensidigt, upprepat) Synkrav Ljud Vibrationer Klimat Kemiska ämnen

Vad gör Försäkringskassan? Försäkringskassan ska tillsammans med den försäkrade undersöka vilka behov som finns av arbetslivsinriktad rehabilitering.  Försäkr

Avstämningsmöte vilka arbetsuppgifter den anställda kan och inte kan utföra på grund av sin funktionsnedsättning eller sjukdom  vilka åtgärder som krävs för att den anställda ska kunna utföra sina arbetsuppgifter eller komma tillbaka i arbete  göra en plan för hur den anställda ska kunna återgå till arbetet. 

Vad gör företagshälsovården? Stöd när man genomför organisationsförändringar  rådgivande när man planerar nya lokaler, anordningar och arbetsmetoder  rådgivande när man gör upphandlingar och inköp av maskiner, utrustning och produkter. 

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Alkohol och droger  Alkohol- och drogmissbruk förekommer i arbetslivet, och en påverkad person kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och andra. Tecken som kan vara viktiga att uppmärksamma är till exempel en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller ett ändrat beteende på något annat sätt. 

Ta fram ett handlingsprogram för missbruksproblem tydlig alkohol- och drogpolicy

Avslutad rehabilitering Då alla vägar har prövats: rehabiliteringsansvaret fullgjorts arbetsanpassning, omplacering prövats. Uppsägning pga. personliga skäl: sjukdomen eller nedsättningen är stadigvarande att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse på arbetsplatsen att arbetstagaren fått sjukersättning enl. beslut från FK.

Hur tar man fram rutiner? Syftet med skriftlig dokumentation är att den skall vara hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet, både för arbetsgivaren och arbetstagarna. Det är därför lämpligt att de tillsammans tar fram de dokument som behövs (SAM 2001:1)