Hopp till ”hopplösa” - från samverkan till gemensam verksamhet ACT Nordost.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kommunikation i vårdkedjan - Anhörigas integration i vården
Advertisements

Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Vem är case manager i Sverige? Vad står i fokus för lärandet?
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
INTEGRERAD PSYKIATRI Evidensbaserad Docent Ulf Malm
Boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
GAP-analys Anne Höjer.
Samverkan - grundläggande begrepp och struktur i samverkan
Bergmansgatans Stödteam
Case management och case managers
Vårdsamverkan Fyrbodal
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Baskompetens i samverkan
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Integrerad Psykiatri/RACT Intensiv case management och ACT-modellen i flexibel version ULF MALM Göteborg 6 maj 2014.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Case Management (CM) i nordöstra Skåne
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Beroendecentrum Värmland
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Individ, familj och funktionsnedsättning (IFF)
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Projekt Röda Tråden Målgruppen: ”Vissa personer med psykiska funktionshinder som också har ett svårt missbruk och/eller kriminalitet t ex med LRV- dom.
En verksamhet som drivs gemensamt av social tjänsten och psykiatrin i Skellefteå. Startade som projekt september 1995 Permanentades januari 1999 Består.
Från Psykiatriutredningen till Psykiatrisamordningen
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
NSPH i Norrbotten (Regionalt nätverk) (Regionalt nätverk) Nationell Nationell Samverkan för Samverkan för Psykisk Psykisk Hälsa Hälsa Bildades
 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Sverige 2003.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Ulla-Karin Schön
Miljömålstyrd tillsyn på kommunal nivå En intervjustudie om några kommuners erfarenheter Martina Norberg Miljövetarprogrammet, Linköpings universitet.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Primärvårdscentrum Östergötland
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Samverkan med ”långa gummiband” Om gummibandet inte håller utan går av, är det bara att försöka med ett annat gummiband.
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Bakgrund Nationella rapporter visar att personer med funktionsnedsättning inte har tillgång till en tillgänglig primärvård anpassad utifrån sina behov.
GRUPPDISKUSSION 1. Under passet ”Hemlöshet – då och nu” med Elin Eriksson från Eskilstuna Stadsmuseum kom det fram att många personer som befinner sig.
Gruppdiskussion 2 Ni har nu fått tre goda exempel på olika metoder och arbetssätt presenterade för er – Vräkningsförebyggande arbete i Eskilstuna kommun,
Planering på Särskilt boende.
Våga prata om psykisk ohälsa!
Heby kommuns kvalitetspolicy
Samverkan vid utskrivning kort information om utskrivningsprocessen
Delat beslutsfattande och SIP
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
629,7 tkr. Handlingsplan Psykisk Hälsa Gemensamma medel för genomförande i Skaraborg.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Samordnare samsjuklighet
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Stefan Segerman Emma Borgstrand
Individ- och familjeomsorgen
Presentationens avskrift:

Hopp till ”hopplösa” - från samverkan till gemensam verksamhet ACT Nordost

ACT Nordost består av: Case manager: Maria Ahmadikhatir Beroendekliniken Petra Björk SDF Angered Anette Lundberg Psykiatri Arnt Westlund SDF Östra Göteborg Styrgrupp: Arthur Dörr Enhetschef Psykiatri Dan Larsson Enhetschef SDF Östra Göteborg Göran Larsson Enhetschef Beroendekliniken Johan Skaghammar Enhetschef SDF Angered 2

Organisations översikt. SDF Angered SDF Östra Göteborg Beroende VGR Psykiatri VGR Styrgrupp: 4 chefer ACT Nordost 4 medarbetare

ACT – historik. Start USA Start av avinstitutionalisering 1970 – talet Institutioner lades ner d v s tillgång till mat, tak, sysselsättning och relationer påverkades Olika modeller växte fram för att täcka behov/brister för patienter i samhället jfr brister i stöd- och vårdsystem för psykiskt funktionshindrade Situationen krävde att olika aktörer började agera tillsammans och fördela och samarbeta kring hjälpinsatserna. Svårt! ACT – modellen fick bäst styrfart och kunde senare beforskas 4

ACT – historik forts Kostnader för mentalsjukhusen ökade Människor exkluderades från samhället Prognos: I som här inträden låten hoppet fara Svår situation både socialt, behandlingsmässigt och politiskt Lägg ner de stora mentalsjukhusen!

ACT – historik forts Hur kan man förstå begreppet Assertive Community Treatment Community = Samhälle. Där patienten finns eller borde finnas Treatment = Behandling, insatser och stöd Redan här ser man ramen för samverkan: Hjälp, behandling och stöd, bör ske lokalt där patienten finns i sitt närområde d v s den är uppsökande Assertive ger en vägledning om kvaliteten av uppsökandet Assertive = ihärdig, bestämd, tålmodig Uppvaktande, ej stalkande, respekt

ACT Idag finns ACT-team på de flesta kontinenter. Europa tydligast i England, Holland, Belgien, Norge och Sverige. Klassiska ACT team i Europa ( ) har minst en heltidsanställd psykiatriker, två heltidsanställda sjuksköterskor, personal med särskild kunskap om missbruk och beroende samt personal med specifik kunskap om arbetsrehabilitering. Totalt ingår 10 till 12 professionella teammedlemmar som tillsammans ansvarar för cirka 100 – 120 brukare dygnet runt. Goda resultat i USA. Inte lika i goda i Europa. Servicesystemet och sociala faktorer har förändrats de senaste 30 åren ACT-team har inte modifierats

ACT - förvirrande ACT – team Optimal Treatment (OT) Integrated Treatment (IT) Integrated Care (IC) Integrated Psychiatry (IP) Integrated Mental Health Care (IMHC) Case Management Optimal Case Management (OCM) F-ACT R-ACT Vård- och stödsamordning (VoS )

Lokal historik Miltonprojekt BAPPS (Beroende, Altbo, Psykiatri, Primärvård, Socialtjänst) ACT Nordost

Exempel på samverkansparter 10 AF FK störningsjouren hyresvärdar Dino slutenvård öppenvård SiS aktivitetshus förvaltare god man målsägande- biträde personliga ombud frivården HVB beroende- kliniken beroende- kliniken somatiska vården allmän- psykiatrin allmän- psykiatrin psykiatri anhörig- organisationer anhörig- organisationer anhöriga polis referensboenden akutboenden gruppboenden tandvården vårdcentral för hemlösa vårdcentral hemsjuk vård hemsjuk vård unga-vuxna funktionshinder- enheten funktionshinder- enheten barn och familj vuxen- enheten vuxen- enheten ekonomiskt bistånd hemtjänsten coacher boende- stöd

Målgrupp/kriterier ACT Nordost riktar sig till vuxna med psykisk ohälsa, med eller utan missbruk/beroende, som har ett utökat behov av samtidiga vård- och stödinsatser från ett flertal verksamheter. Provat tidigare insatser, vilka inte gett önskat resultat. Personer som faller ur systemet eller aldrig kommer in, men ändå belastar det. 11

ACT Nordost arbetar enligt Case management Vilket innebär: Långsiktighet Kontinuitet Flexibel tillgänglighet Samordning Cirka 10 klienter per Case manager 12

Case Management i praktiken Förutsättningar i praktiken (möjligheter/begränsningar, mer tid per klient) Uppsökande, på klientens villkor Nya försök att skapa kontakt och tillit Teamarbete Nätverksarbete, samordning, stödjande/behandlande samtal och träning Individuell planering för varje klient Vårt mål är att se till att det som inte fungerar kommer igång och att klienten kan få kontakt med de ordinarie verksamheterna. 13

Patientfall 14

Brukarnas perspektiv Brukares erfarenheter av kontakten med ett lokalt anpassat Assertive Community Treatment (ACT) team. En kvalitativ studie. Masteruppsats Linnéuniversitet Syfte: att undersöka hur brukare uppfattar sin kontakt med ACT Nordost. Sju deltagare, två kvinnor och fem män mellan år. Fem av sju hade också ett missbruk/beroende. Alla har varit i kontakt med ACT Nordost sedan Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer. 15

Resultat i två tema: 1.Upplevelse av förändring Upprätthållande av vårdkontakt och andra kontakter Struktur i vardagen Ökad självständighet och stabilitet 2. Det som uppskattas i kontakten med ACT Nordost. Lång inledningsfas Samordning Lättillgänglighet Praktisk hjälp

Några citat: ” Jag uppskattar väldigt mycket att CM kan komma hem till mig att man kan mötas även om jag mår dåligt och isolerar mig så de kan komma och bryta isoleringen”. ”De andra har många olika personer som mig men CM har inte många så det finns tid för mig. Det är inte lätt att prata rakt och ärligt när man träffar någon då och då”.

Slutsatser Implementering av ACT-modellen ska inte betraktas som ett mekaniskt införande av detaljangiven modell. Snarare handlar det om en grundidé som kan anpassas till lokala villkor och förutsättningar som gäller i organisationer, kommun och landsting. Genom individuellt sammansatta och samtidigt koordinerade vård- och stödinsatser, vilket utgör kärnan i Case management enligt ACT, kan detta uppnås. Enligt studien har alla brukarna varit positiva till de anpassade stöd- och behandlingsinsatser de fått. Trots att vi är ett lokalt anpassad ACT- team har vi ändå fått en feedback från brukarna på att insatserna fungerar.

Sist inte minst: En Case manager betraktades som en fast punkt i tillvaron som kunde hålla i alla trådar så att brukarnas liv blev mer hanterligt.

Utveckling av ACT Göteborg Framtid Spekulationer Utmaningar och förhoppningar 20

KONTAKT: ACT-Nordost besöksadress: Hammarkulletorget 62b 5 vån Angered Anette Lundberg /samordnare Case manager Tel: Petra Björk Case manager Tel: Maria Ahmadikhatir Case manager Tel: Arnt Westlund Case manager Tel: