Faktaomek BNP i Sverige och OECD Källa: OECD, SCB och Svenskt Näringsliv.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
För att jobben kan bli fler
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Inflationsrapport mars Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Konjunkturläget Mars 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomiska kretsloppet
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
1. Inflation i Sverige, EU och USA Källa: SCB, Eurostat och Bureau of Labor Statistics
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport oktober Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
BNP i Sverige Procentuell förändring, fasta priser.
BNP-gap Procent av potentiell BNP. Styrräntor Procent, dagsvärden.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Fakta om Sveriges ekonomi BNP i Sverige, EU-15 och USA.
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
KONJUNKTURINSTITUTET
Produktivitet i näringslivet

Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Källa: US Department of Commerce
Tre parallella förlopp i svensk ekonomi
Presentationens avskrift:

Faktaomek BNP i Sverige och OECD Källa: OECD, SCB och Svenskt Näringsliv

Faktaomek BNP per capita i OECD Källa: OECD och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Inflation i Sverige, EU-15 och USA Källa: Bureau of Labour Statistics, OECD och SCB

Faktaomek Öppen arbetslöshet i Sverige, EU-15 och USA Källa: OECD och SCB

Faktaomek Sysselsättningsutveckling i Sverige, EU-15 och USA Källa: OECD och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Arbetskraftskostnad i olika länder Källa: Svenskt Näringsliv

Faktaomek Industriproduktionen i Sverige, EU-15 och USA Källa: OECD

Faktaomek Investeringskvoten i Sverige, EU-15 och USA Källa: OECD

Faktaomek Skattetrycket i Sverige, EU-15, USA och OECD Källa: OECD

Faktaomek Det nya Europa

Faktaomek Sveriges befolkningsstruktur Källa: SCB

Faktaomek Strukturförändringar i sysselsättningen Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Sysselsättningen i Sverige Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Sysselsättningen i privat och offentlig sektor Källa: OECD och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Sysselsättningskvoten i olika länder Källa: OECD

Faktaomek Över en miljon utanför arbetsmarknaden Källa: SCB

Faktaomek Kostnaden för sjukpenning och förtidspensionering överstiger 100 miljarder kronor Källa: Riksförsäkringsverket

Faktaomek Anställda i utlandsägda företag Källa: ITPS

Faktaomek Skatten på arbete i Sverige och omvärlden Källa: OECD

Faktaomek Vem tjänar på att arbeta? Källa: Finansdepartementet

Faktaomek Vem tjänar på att arbeta? Källa: Finansdepartementet

Faktaomek Totalskatten på en industriarbetarlön Källa: Svenskt Näringsliv

Faktaomek Intjänandekrav vid köp av tjänster Källa: Svenskt Näringsliv

Faktaomek Sociala avgifter Källa: Svenskt Näringsliv

Faktaomek Andel med minst gymnasieutbildning i olika länder Källa: OECD

Faktaomek Andelen högutbildade i olika länder Källa: OECD

Faktaomek Studenter och examina Källa: SCB

Faktaomek Examinerade inom naturvetenskap och teknik i olika länder Källa: Eurostat

Faktaomek Doktorsexamina Källa: SCB

Faktaomek Utgifter för forskning och utveckling i olika länder Källa: OECD, MSTI 2003

Faktaomek Statligt finansierad FoU Källa: Civilingenjörsförbundet

Faktaomek Antal nystartade företag i Sverige Källa: ITPS

Faktaomek Nya företag startade av kvinnor eller män Källa: ITPS

Faktaomek Andel företag startade av personer med invandrarbakgrund Källa: ITPS

Faktaomek Överlevnadsgrad efter tre år hos företag startade 1998 Källa: ITPS

Faktaomek Sysselsättning i företag tre år efter start Källa: ITPS

Faktaomek Företagens storlek efter antalet anställda Källa: UC Select

Faktaomek Ägandet på Stockholmsbörsen Källa: SCB, Ägarna och Makten, SIS Förlag och Förmögenhetsfördelningen i Sverige, SPÅNT

Faktaomek Produktionsutveckling i utvalda industrier Källa: SCB

Faktaomek Produktionsutveckling i utvalda tjänstebranscher Källa: SCB

Faktaomek Industriproduktionens sammansättning Källa: SCB

Faktaomek Tjänsteproduktionens sammansättning Källa: SCB

Faktaomek Produktivitetsutvecklingen i näringslivet Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Investeringar i näringslivet Källa: SCB ( ) och OECD ( )

Faktaomek Utlandsinvesteringarna Källa: SCB och Riksbanken

Faktaomek Utrikeshandelns betydelse i olika länder Källa: Respektive Lands Statistikbyrå

Faktaomek Importens sammansättning Källa: SCB

Faktaomek Exportens sammansättning Källa: SCB

Faktaomek Sveriges varuexport Källa: SCB

Faktaomek Sveriges varuimport Källa: SCB

Faktaomek Handelsnetto Källa: SCB

Faktaomek Bytesbalansen i Sverige, Euroområdet, USA och Japan Källa: Bank of Japan, ECB, ESRI, Eurostat, SCB, Riksbanken Och US Department och Commerce

Faktaomek Offentliga sektorns finansiella sparanden i olika länder Källa: OECD

Faktaomek Offentlig bruttoskuld i olika länder Källa: OECD

Faktaomek De svenska skattetrycket i historiskt perspektiv Källa: OECD, RFV:s Årsbok 2003 och ”Den svenska skattehistorien” Rodriguez 1981

Faktaomek Skattestrukturen Källa: Regeringskansliet och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Skatter på att äga och driva företag Källa: International Bureau of Fiscal Documentation och Svenskt Näringsliv

Faktaomek Bolagsskatterna sänks runt om i världen Källa: KPMG

Faktaomek Skatterna på reavinster Källa: Aktiespararna

Faktaomek Icke deklarerat utlandssparande Källa: SCB och RSV

Faktaomek Växelkursutvecklingen mot Euro och USD Källa: ECOWIN

Faktaomek Växelkursutveckling Källa: Riksbanken

Faktaomek Lång och kort ränta i Sverige Källa: Riksbanken

Faktaomek Börsutvecklingen i Sverige och USA Källa: ECOWIN

Faktaomek Hushållens sparkvot Källa: Konjunkturinstitutet och SCB

Faktaomek Hushållens finansiella nettoförmögenhet Källa: SCB och Uppsala Universitet

Faktaomek Hushållens skuldkvot Källa: SCB och Uppsala Universitet