Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mål med samverksanssystemet
Advertisements

Ledarskap i klassrummet
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Heléne Stern leg psykolog
SET Social Emotionell Träning
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Vård.
Bedömningsinstrument
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Det sociala sammanhangets betydelse
En intervjustudie i Kalmar län
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Kommunikation och samspel
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Parallella stödgrupper för barn och föräldrar
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
Rogers receptet för en bättre verksamhet…….!!!
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
”Omsorg och vård för ett helt liv”
Hälsofrämjande arbetsplats
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
Ulla-Karin Schön 13:00- 14:00Vad är återhämtning? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 14:30-15:00Kaffe 15:00-17:00Så.
Kan man tänka sig frisk/sjuk?????  Får så mycket info så den måste sortera  Där du lägger din uppmärksamhet, där fokuserar hjärnan  Genom att välja.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Möjlighet till Egen Kraft!
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Salus, hälsans och välfärdens gudinna
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Psykiskt funktionsnedsättning
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Livstilsprojekt unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Bättre brukarinflytande 2017
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Nätverksträff för deltagare i NKR
Anhörigstödet i Falkenberg
Vad betyder Social Kompetens
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Kognitivt perspektiv.
Presentationens avskrift:

Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010

Tullie Sewerin 2010 Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa Nationellt riktat projekt -NU! Socialstyrelsen 1 oktober- 1 februari personer/ Referensgrupp Kunskap och Samverkan Tullie Sewerin

Tullie Sewerin 2010 Projektets uppdrag Kartlägga behov och befintlig kompetens Utarbeta en organisationsövergripande modell för samverkan vuxenhab +sjukvård +kommun Upprätta manual för arbetsmodellen; beskriva framgångsfaktorer (Utvärdera modellen)

Tullie Sewerin 2010 Syfte Snabb, komptent och lyhörd psykiatrisk vård för målgruppen - överallt Samordnade insatser med individen i centrum God kvalitet, preciserade ansvarsförhållanden

Tullie Sewerin 2010 Metod Litteratur/forskning/rapporter/konferenser Representativ referensgrupp Synpunkter från brukare, anhöriga, personal Kartläggning av 13 verksamheter: studiebesök, intervjuer, diskussioner Rapport- modell, manual Soc-styr hemsida, workshop

Tullie Sewerin 2010 Framgångsfaktorer Intresse/vilja Kunskap/kompetens Samverkan/samarbete Helhetssyn Långsiktighet/livsperspektiv Tillgänglighet

Tullie Sewerin 2010 Slutsatser Många vuxna med utvecklingsstörning behöver psykiatrins insatser Problematiken är komplex Insatserna kräver särskilda team inom sjukvården Kunskapen behöver fördjupas och spridas Samverkan är nödvändig

Tullie Sewerin 2010 Ohälsa Personer med utvecklingsstörning har en ökad sårbarhet för fysisk och psykisk ohälsa Tydliga skillnader i alla livsområden; arbete, inkomst, socialt umgänge Utvecklingsstörning mer avgörande än kön

Tullie Sewerin 2010 Stress Ökad sårbarhet Sensorisk känslighet Överkrav/underkrav Bedömning av intellektuell och känslomässig utvecklingsnivå Kartläggning av stressorer

Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Öka det sociala deltagandet Minska kraftig övervikt Öka fysisk aktivitet Rimlig kravnivå / minska stress Förbättra de ekonomiska förutsättningarna Minimum income for healthy living, MIHL

Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Uppmärksamma/diagnostisera/utreda kognitiva svårigheter tidigt Uppmärksamma gruppen som har begåvningsnivå i nedre delen av normalzonen Kognitivt perspektiv inom barn - och vuxenpsykiatrin Minska tabun kring kognitiv funktionsnedsättning

Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Tidiga anpassade insatser till barn med utvecklingsstörning och deras föräldrar och syskon. Olika stödformer behövs Samtalsstöd/samtalsbehandling till vuxna brukare Utveckla brukarens kommunikationsförmåga Olika stödformer till anhöriga/närstående till vuxna brukare

Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Kunskap om det salutogena (hälsobringande) perspektivet och salutogena faktorer Utveckla och upprätthålla en salutogent tänkande i en verksamhet som arbetar med människor med svåra funktionsnedsättningar

Tullie Sewerin 2010 Salutogenes Aaron Antonovsky Salutogenes Salus= hälsa Genesis= ursprung Pathogenes Pathos= sjukdom

Tullie Sewerin 2010 KASAM Känsla Av SAMmanhang: tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar Begriplighet: individen kan förstå och ordna inre och yttre stimuli Hanterbarhet: individen har resurser att möta de krav han/hon ställs inför Meningsfullhet: individen upplever att livet har en känslomässig mening och innebörd

Tullie Sewerin 2010 Personer med utvecklingsstörning Hur öka känslan av sammanhang? Hur öka begripighet, meningsfullhet och hanterbarhet? Omgivningens uppgift! Struktur, förutsägbarhet, tydlighet Rimlig kravnivå. Stöd av andra

Tullie Sewerin 2010 Salutogena (hälsobringande) faktorer på individnivå God social kapacitet Använda vardagliga situationer. Agera förebild/modell Positivt självförtroende/Positiv självbild Bekräfta, berömma, lyssna till. Förmåga att trösta sig själv.

Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på individnivå Självständighet Risk att bli ensam. Självständighet i närvaron av annan person Framgångsrik coping Uppmuntra till problemlösning. Stöd av annan person Intelligens och kreativitet Livslångt lärande. Socialt umgänge och kommunikation

Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på individnivå Utveckling av intressen och hobbies Stimulera, vidmakthålla, utveckla. Inkörsport till samtal och kontakt Inre kontroll/Impulskontroll Uttrycka, hantera känslor. Begära det man vill ha, säga ”nej”, vänta, skjuta upp. ”Yttre” tal kompletterar ”inre” tal

Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på individnivå Aktivitet och Energi Rätt kravnivå Optimism och framtidstro Förmedla hopp. Ta tillvara drömmar

Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på gruppnivå/i omgivning och familj Att hjälpa andra Att vara betydelsefull för annan person Tillitsfulla och nära relationer. Betydelsefulla andra Underlätta att träffa vänner och familj. Värna om relationen till betydelsefulla andra. Fåtal personal

Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på gruppnivå/i omgivning och familj Klart definierade gränser och subsystem Brukare/ familj/personal. Professionella/personliga/privata Positiv familjerelation Måna om brukarens relation till föräldrar/syskon/närstående. Relationen närstående/personal. Tala gott om

Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på gruppnivå/ i omgivning och familj Klara regler i hemmet Struktur, förutsägbarhet, tydlighet Delade värderingar Brukarens tankar och synpunkter. Inklusion, människosyn, etik