Kognitiva perspektivet

Vad är kognitiv psykologi? Kognitiv betyder tankemässig – människans tankar i fokus. När ett stimulus når våra sinnen bearbetas informationen av hjärnan innan responsen utförs – människan alltså tänker Vi tolkar ständigt vår omvärld och denna tolkning påverkar våra känslor och vårt beteende. Medvetna och omedvetna processer: Den tankemässiga verksamheten består inte bara av djupgående intellektuella analyser utan även blixtsnabba omedvetna tolkningar. Dessa snabba tolkningar påverkar oss mer än vad vi tror. Det som är omedvetet är också sådant som vi inte uppmärksammar (alltså inte bortträngt) Vad innebär det egentligen att tänka? Kan man sätta ord på sina tankar? Är det som man tänker samma som det man säger?

Kognitiv psykologi De processer som används när vi behandlar information är: Uppmärksamhet Perception Minne Språk tänkande

Uppmärksamhet https://www.youtube.com/watch?v=Ahg6qcgoay4 Jag upplever världen med mina sinnen – hörsel, känsla, smak, doft. Från omvärlden skickas signaler till våra sinnesorgan. Först måste man förnimma informationen. Att förnimma informationen (vår uppmärksamhet) påverkas av inre och yttre faktorer. Alla signaler får inte samma prioritet. Vi sållar medvetet och omedvetet och vår uppmärksamhet kan variera kraftigt. Inre faktorer: är våra egna förväntningar, behov och känslor, och dessa i sin tur styrs av vilka erfarenheter vi har (vilka påverkar förväntningarna man har i en situation) (erfarenheter och förväntningar påverkar varandra) tex min uppmärksamhet riktas mot korvkiosken och ser inte allt annat bara för att jag är hungrig, eller om jag har blivit rånad så tolkar jag allt utifrån denna erfarenheten (tolkar så att det stämmer överens med mina förväntningar), vilket i sin tur påverkar var jag lägger min uppmärksamhet. Yttre faktorer: är signalens intensitet, storlek och avvikelse från andra signaler. Uppmärksamheten är begränsad – sker ett urval - All information går inte in i vårt medvetande Lättare att rikta sin uppmärksamhet om det är något intressant som skall uppmärksammas

Perception Inkommande informationen bearbetar och tolkar vi utifrån kön, ålder, tidigare erfarenheter, känslotillstånd, förväntningar osv. Den här processen att ta emot, bearbeta och tolka sinnesintryck kallas för perception. Ibland styrs perceptionen av förväntningar som vi skapar utifrån tidigare erfarenheter – då uppstår illusioner, vilket innebär att tolkningen av information är missvisande Gestaltlagar – olika delar ordnas till sin helhet, tex närhetslagen, likhetslagen, symmetrilagen och slutenhetlagen (detta innebär alltså hur vi tolkar det vi ser) filtrering

kognitiv psykologi – organisering av information Mallar: lägger dessa som ett mönster på det vi upplever Kategorisering: Kategorier är ett sätt att dela in det vi upplever i olika grupper, tex katt och hund. De blir till ett verktyg för att både särskilja och gruppera information. Både personer, ting och situationer kan kategoriseras. Detta gör att vi lättare kan anpassa vårt beteende beroende på var och med vilka vi befinner oss – beroende på situation finns det lämpligt beteendemönster som aktiveras. Att kategorisera utvecklas genom erfarenhet. Man kan lika det vid att sortera in information i mappar på datorn, eller sortera kläder i olika högar – alla tröjor kan hamna i samma hög även om det kan vara olika typer av tröjor.

kognitiv psykologi - Kategorisering Frukt Äppel Banan Päron Undergrupper till kategorin frukt

http://www.pappasappar.se/nallemix-1/ Denna bild kommer från en app till barn – intressant att se hur barn övas i tidig ålder att dela in saker i olika kategorier

http://www.pappasappar.se/nallemix-1/ Vad skall bort?

kognitiv psykologi – organisering av information Scheman: (kognitiva scheman) grundläggande antaganden om verkligheten, sig själv och andra. Våra kategorier ligger som grund för våra scheman. Scheman utvecklas genom tidigare erfarenheter och inlärning - Våra uppfattningar grundas i kultur och religion, av vårt sätt att leva och av vårt invanda sätt att betrakta verkligheten. Scheman är grundläggande för personlighetsstrukturen – de är konstruktioner som styr vårt sätt att tänka och uppfatta nya situationer. Människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån kognitiva scheman eller mönster. Det handlar om omedvetna övertygelser som påverkar känslor, motivation och handlingar, tex schemat ”jag är en underbar person” Ett schema kan påverka tänkandet - Ett grundläggande schema kan t.ex. vara en medveten uppfattning om att världen är ond – detta påverkar tänkandet och därmed upplevelsen av att misstro alla i sin omgivning. Har jag istället ett grundläggande schema om att världen är god, då har jag istället en mer positiv upplevelse av att andra vill en väl i en trygg värld.

kognitiv psykologi – organisering av information Ett schema påverkar tolkningen av situationen: alla har olika scheman (ett antagande om verkligheten) och därför tolkar människor verkligheten individuellt och kommer fram till olika tolkningar av samma situation. Tex antagandet att ni allihopa tycker jag verkar lite tokig, då tolkar jag allt ni gör som bekräftar mitt antagande. Man skulle kunna säga att man har på sig ett par ”rosa-skimrande” glasögon, vilka färgar allt man ser. Och beroende på vilken person man har och vilka erfarenheter man har gått igenom och inlärning (kultur osv) så varierar glasögonens färg beroende på person. Jag kanske har röda, medan någon annan har mer orangea. Och då analyserar vi samma sak på olika vis och tolkar det på olika vis, vilket också skapar olika reaktioner och handlingar

kognitiv psykologi – organisering av information Kognitiva scheman blir liksom en slags karta som vi agerar efter – tex att ha ett restaurangschema (över vad som egentligen händer på en restaurang) där man aktiverar ett visst beteendemönster när man då går på restaurang. Kognitiva scheman positivt: frigör tankekraft när man gör saker per automatik, tex borsta tänderna utan att tänka Kognitiva scheman negativt: gör saker och ting utan att tänka (barnet i bilen)

Kognitiv psykologi - automatiska tankar Automatisk tanke: automatiska tankar uppstår ofrivilligt, vanemässigt och omedelbart i olika situationer under påverkan av bakomliggande scheman – hjärnan försöker tolka det han ser genom att använda sig av scheman. Tex en automatisk tanke kan vara om jag får en bild på en sandstrand om någon säger poolparty Beroende på tidigare erfarenheter uppstår automatiska tankar. Den automatiska tanken behöver inte vara kopplad till verkligheten, utan är en tolkning utifrån kognitiva scheman och som förvränger verkligheten. Den automatiska tanken syftar till att skapa en överrensstämmelse mellan upplevelsen och personens egna grundläggande scheman - den automatiska tanken är alltid ett försök att beskriva verkligheten så att den blir såsom personen tror att den är - verkligheten förvrängs

Kognitiv psykologi - kognitiva förvrängningar (aaron beck) selektiv abstraktion: Välja ut detaljer - Väljer ut en specifik detalj och låter denna förklara helheten. t.ex. får beröm men hör inte detta beröm utan endast att man låter förkyld och bör vila – förvränger detta och struntar i komplimangen och fokuserar på hans tolkning av hur den andre tycker han är okamratlig som är där och smittar ner alla. Övergeneralisering: Dra allmänna slutsatser utifrån enstaka händelser - kan vara allmän slutsats som ”jag klarade inte första provet nu får jag F i betyg), eller ”det händer alltid mig”, eller ”alla hatar mig” arbiträr inferens: dra förhastade slutsatser - personer drar slutsatser utan att det finns någon som helst stöd för detta. t.ex. mannen ringer hem och frun svarar inte, drar slutsatsen att frun är otrogen.

Kognitiv psykologi - kognitiva förvrängningar (aaron beck) dikotomt tänkande: svart/vitt tänkande - information bearbetas till att bli antingen eller – ett kategoriskt tänkande. Människor som personen möter är antingen goda eller onda, egna prestationer är antingen succé eller katastrof. Förstoring och förminskning: detta är två typer av förvrängningar som innebär en felbedömning när det gäller betydelse av en händelse. Tex personen råkar glömma betala en parkeringsbot i tid vilket leder till tankar om att han skall få fängelsestraff. Även vanligt att förminska egna förmågor, t.ex. picasso säger ”inte är väl jag duktigt på att måla”. Personalisering: Att ta åt sig - att personer i alltför stor utsträckning ser sig själva som orsaken till händelser.. t.ex. en anställd tror att det är hans fel att företaget går i konkurs fastän han är bara en av många anställda.

Kognitiv psykologi - kognitiva förvrängningar Olika förklaringsstilar – attributioner (attributionsstil) Att attribuera – är att ge något en förklaring. Attributioner är alltså olika förklaringar När vi upplever något har människor varierande sätt att förklara orsaken bakom händelser eller upplevelser. Att ge dessa förklaringar följer vissa mönster hos individen – detta mönster skapar en förklaringsstil – en s.k. attributionsstil Attributioner är en typ av kognitiv förvrängning. Att vi tolkar olika beror på att vi har en förmåga att komplettera och filtrera information, lägga till fakta och ta bort fakta

Kognitiv psykologi - Inlärd hjälplöshet (inlärningspsykologiska perspektivet) tre typer av förklaringsfaktorer som är viktiga i samband med inlärd hjälplöshet: individen kan ange interna (det beror på mig) eller externa (det beror på andra) förklaringar till varför en viss situation uppstår – matteprovet jag är dum i huvudet eller läraren är dum i huvudet. Riskerar få dåligt självförtroende om man klandrar sig själv. individen kan se orsakerna som stabila (det kommer alltid att vara så) eller instabila (detta är något tillfälligt) – det gick dåligt denna gång men nästa gång kan det gå bra, eller detta händer alltid och jag kommer alltid att misslyckas individen kan ange globala (det blir så här vad jag än gör) eller specifika (det blir så här just i den här situationen) förklaringar till händelser. - misslyckandet gäller endast matteprovet eller generaliserar och ser det som ett misslyckande med skolan, precis som med allt annat. Om personen förklarar negativa händelser med hjälp av interna (det beror på mig), stabila (det kommer alltid att vara så) samt globala (det gäller allt jag gör) faktorer riskerar de att drabbas av inlärd hjälplöshet. Kan förklara depression. Om man har denna typ av förklaringsstil finns det en påtaglig risk att elevens självbild påverkas i negativ riktning efter ett antal misslyckade prov, risken är att han så småningom anser sig vara ointelligent (internt samt stabilt) och förutsätter att denna egenskap orsakar misslyckanden inom i princip alla områden i livet (globalt).

Kognitiv psykologi - Inlärd hjälplöshet Optimist pessimister positiva händelser det beror på mig det kommer alltid att vara så det gäller alla situationer negativa händelser det beror på andra det kommer inte hända igen det gäller inga andra situationer positiva händelser det beror på andra det kommer inte hända igen dt gäller inga andra situationer negativa händelser det beror på mig det kommer alltid att vara så det gäller alla situationer

Kognitiv psykologi Psykologisk konservatism Våra grundläggande uppfattningar styr våra observationer och tolkningar så att vi hela tiden får dem bekräftade. Om mitt kognitiva schema innehåller uppfattningen att jag inte är värd att älska, så ser jag bevis för detta hela tiden. Vilket förstärker mitt schema. Grundantagandet leder till en tolkning vilket följs av känslor.

Tanke-känsla-handling Beroende på hur en situation tolkas – samma situation kan tolkas på olika vis – påverkar detta vad som händer härnäst och vilka känslor och handlingar som tolkningen resulterar i. Vilket kommer först – hönan eller ägget? Tanken eller känslan? Tänker jag och sedan känner eller känner jag och sedan tänker?

Kognitiv utveckling Kognitiv utveckling sker genom att de kognitiva scheman ändras och utvecklas. Detta sker genom assimilation och ackommodation. Assimilation – nya erfarenheter införlivas i redan existerande scheman Ackommodation – nya erfarenheter gör så att redan existerandescheman ändras Varje gång ett schema modifieras blir det en bättre balans/jämvikt mellan omgivningen och barnets förståelse för den. Kognitiv utveckling innehåller att försöka förstå nya erfarenheter i förhållande till det vi redan vet (assimilation) och att behöva modifiera vårt tänkande när nya erfarenheter inte passar in i det nuvarande schemat (ackommodation). Kognitiv utveckling sker när vi får nya scheman och när våra redan existerande scheman blir mer komplexa. Man kan likna assimilation och ackommodation vid ett bygge. Vid assimilation så bygga väggarna bara högre och högre, med i ackommodation rivs och byggs väggarna om.