EBP-cirkel 4: Delaktighet 063-146618 BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Subjekt i ”mitt” eget liv
Advertisements

Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Nulägesanalys genom frågor
Brukarfokus i biståndshandläggning
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Om stöd till anhöriga.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Pict-O-Stat Enkätverktyg för daglig verksamhet
Samordnad individuell plan
Vård.
Kompetensfrågorna en del av kvaliteten
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Att höra an till någon- anhörig
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Ramverk för patientmedverkan
Brukarinflytande. Stödjande strukturer Lösningsfokuserat förhållningssätt – den enskilde personen är expert i sitt liv! Anpassade brukarenkäter/Pictostat.
Länsgemensam ledning i samverkan
Generaldirektör Överdirektör Stf GD
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Individ, familj och funktionsnedsättning (IFF)
Delaktighet.
Överenskommelse om samordning kring barn
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
Kommunens ansvar för barn och unga Jonas Reinholdsson KommunLex AB © KommunLex AB, får kopieras och spridas med angivande av källan.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
Nämndplan 2015.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning - myndighetsutövning Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
 Inledning Arbete inför den strategiska planen  Lunch  Ögonmottagningen - Gunilla Nordlander  Läkemedel.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Molndal.se. Dagordning 8.30 – IBIC - Reflektionsövning - Fika – Genomgång av metodstöd, genomförandeplan & verksamhetssystem
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Välkommen!. Välkommen! Fortsatt utveckling av e-tjänsten Stöd och behandling Anette Cederberg Programansvarig SKL Rebecca Anserud (H)järn kolls ambassadör.
Ramverk för patientmedverkan
Patient- och brukarmedverkan
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Integritet läroplansanalys.
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Heby kommuns kvalitetspolicy
ANHÖRIGSTÖD.
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Delat beslutsfattande och SIP
Workshop Arbetsplatslärande.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Anhörigstödet i Falkenberg
Medinflytande för den enskilde hur når vi dit
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

EBP-cirkel 4: Delaktighet BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND

Evidensbaserad Praktik En sammanvägning av olika kunskapskällor….. Personens situation, kontextuella omständigheter Personens erfarenhet och önskemål Evidens/bästa tillgängliga kunskap Professionell expertis

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Verksamhetens mål och allmänna inriktning 5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.1 § 6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lag (2005:125). 6 a § När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Lag (2010:480).

Målen för lagen Paragraf 5 Människor som får hjälp genom LSS ska kunna leva ett liv, så likt andra människors liv som möjligt och kunna vara med i det som händer i samhället. Paragraf 6 Alla som ger hjälp ska samarbeta. De ska tänka på att det är viktigt att människor med funktionshinder får bestämma över sina liv. Man ska så mycket som möjligt kunna bestämma själv över den hjälp man får. Det ska finnas den personal, som behövs för att ge bra hjälp och vård. Förklaring Det är viktigt att alla som ger hjälp samarbetar för att personer med funktionshinder ska kunna vara med i samhället. Den som har ett funktionshinder ska själv bestämma över sin hjälp. Det kan vara att välja en särskild person som personlig assistent eller kontaktperson. Personal ska ha utbildning och kunskaper så att den kan ge bra hjälp. Det gäller alla som arbetar med sådant som finns i lagen.

Brukarinflytande, medverkan och delaktighet Begreppen används… när man menar att individer på något sätt kan ta del av eller påverka beslut som rör dem eller när de kan påverka utformning och styrning av de verksamheter som ger insatserna (Socialstyrelsen, 2013, Att ge ordet och lämna plats)

Brukarmedverkan och inflytande …kan beskrivas utifrån vilken riktning den har Olika nivåer… Individnivå resp. verksamhetsnivå

Delaktighet Hur får vi veta vad brukarna tycker?

Vägar till delaktighet… ”Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner”

Vägar till delaktighet… SIP Samordnad individuell plan

Vägar till delaktighet… Diskutera delaktighet

Vägar till delaktighet… Pict-O-stat Brukarundersökning Brukarrevision Västernorrlandsmodellen

Vägar till delaktighet Shiers modell: Vägar till delaktighet på alla nivåer (se inspirationsboken Lyssna på oss från projektet Egen växtkraft) Tips…. testa dig själv och din verksamhet!

Delaktighetsmodellen Ann-Christine Gullacksen Ett arbetssätt som… stärker brukarens egenmakt främjar en jämlik dialog mellan personer som delar vardagligt sammanhang men där ena parten har mer inflytande än den andra kan skapa delaktighet samtidigt med att ge och motta stöd

Boende/ brukare AnhörigPersonal Tre parter med olika perspektiv och kompetens…

Stöd till anhöriga 5 kap. 10 § SoL … ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder” Lagen (2009:549) om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Hur långt är jag beredd att gå vad gäller delaktighet?

Kunskapskällor, praktisk genomgång Socialtjänstbiblioteket Google Scholar Kunskapsguiden Diskutera delaktighet

Hemuppgift fr. cirkel 3 Identifiera stöd och hinder Ser ni möjligheter att använda en del av APT för att prova det tillvägagångssätt som beskrevs i utskick efter förra cirkeltillfället? I så fall… Delge varandra erfarenheter vid nästa cirkeltillfälle, januari 2015 Utvecklings- och förbättringskultur För dig som ledare är det viktigt att förstå att arbetsplatskulturen påverkar hur arbetsuppgifterna utförs av dem som du försöker involvera i ett evidensbaserat arbetssätt. Om organisationskulturen inte uppmuntrar medarbetarna att ta del av och lära sig av forskning är det mindre troligt att det går att utveckla en evidensbaserad praktik. Metod/hjälpmedel för att identifiera stöd och hinder Följande tillvägagångssätt kan hjälpa dig att identifiera hjälpande och hindrande inslag i er arbetsplatskultur. Ett förslag är att använda en del av personalmötestiden och följa strukturen nedan.  Använd post it-lappar och blädderblock.  Be var och en att skriva ner de grundläggande värderingar som han/hon menar är kännetecknande för enheten/arbetsgruppen (t ex lagarbete, solidaritet, integritet etc.).  Be också var och en skriva ner de beteenden som han/hon anser karaktäriserar enheten/arbetsgruppen (hur formell man är, hur beslutsfattande går till, samtalsstil, hur man hanterar konflikter etc.).  Sätt upp alla lappar och gör två listor, en över värderingar och en över beteenden. Jämför listorna. På vilka punkter stämmer de inte överens? Säger man att man värderar teamarbete högt trots att man helst arbetar individuellt? Saknas beteenden och värderingar som du förväntade dig på listorna?  Försök nu att gemensamt identifiera gruppens oskrivna lagar och attityder. Finns det en skillnad eller en överensstämmelse mellan vad man säger vilja göra och vad man faktiskt gör? Om det finns skillnader – hur kan ni förklara dem?  Försök att identifiera och komma överens om vad i organisationskulturen som bäst stödjer förbättringsarbete och lärande respektive är mest hindrande.  Om ni hittar hinder mot förbättringsarbete och lärande, gå igenom vart och ett av dem och resonera kring frågorna: Var kommer hindret ifrån? Vad är det som gör att det består (Källa: sidan 36 i Socialstyrelsens ”Att leda en evidensbaserad praktik – en guide för chefer i socialtjänsten, 2012).

Tack för idag! Nästa träff: 28 januari Lokal: Hjortronet BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND