Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
2-årigt samverkansprojekt
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Skola och arbetsliv i samverkan
Dolda kunskaper avslutande möte
Välkommen till föräldramöte åk 4-6
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Varför fokus på nyanlända just nu
Att träna Läsförståelse
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Sundsvall den 25/ Kommuner i Västernorrland och Hälsingland Välkomna till nätverksmöte inom Språk, läs och skriv.
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Att skriva sig till läsning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Mål och betygskriterier
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Pedagogiskt ledarskap
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Hej och välkomna!.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Matematiklyftet - didaktisk fortbildning för alla matematiklärare - Anders Palm Projektledare Tel: 08 – E-post:
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
Vad är läsförståelse? Vilka olika faktorer påverkar möjligheten att förstå det man läser? Vad är lässtrategier? Vilka strategier använder sig en god läsare.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Inkluderande intensivundervisning matematik åk 1
Föräldraråd
- Parterna ser det som naturligt att en ändrad arbetsorganisation som leder till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse, oavsett skolform, ska ge.
SKAPANDE SKOLA - på agendan idag: Skapande skola 2011 Erfarenheter hittills, generellt Så ser det ut i Östra Götalands län Gynnsamma förutsättningar Kvalitet.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Läslyftet det senaste nuläget.
Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet.
Skolutveckling via digitala medier
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
Stadsbidrag Läsa-skriva-räkna.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:30-10:10Inledning och intresseanmälan till nätverk Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad Utvecklingsstrateg.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Förskoleklass, grundskoleutbildning och skolbarnsomsorg Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och.
.. Föräldramöte Tomtebogård Tomtebogårds vision Vi lär, samarbetar och tar ansvar för en hållbar livsstil och värld. Vi trivs och bygger framtiden.
LYSSNA TALA LÄSA SKRIVA SpråkUtvecklande Arbetssätt i teknik Linda Lindkvist
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Svenska som andraspråk 3
Varför just ämnet fysik?
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Enkät i gymnasieskolan 2015
Räkneflytskompetens i åk 1
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Inför NP Svenska Våren 2019.
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

Ersboda skolområdes handlingsplan år 1-6 - utveckla undervisningen i läsförståelse Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering Utvecklingsbehov Bilden från skriften: Språk-, läs- och skrivutvecklare, Skolverket

PISA och PIRLS visar att läsförståelseresultaten i Sveriges skolor sjunker kraftigt Analys/bakgrund Uppdrag från kommunen: Nätverkspedagoger ska utbildas och sprida kunskap om olika läsförståelsestrategier på sina skolområden 2011 bildas i Umeå nätverket Klos (kommunikation-läs- och skriv) Inläsning av litteratur, diskussioner om HUR Klos ska föra ut insikterna till alla skolor Samarbete inleds med Vännäs kommun 2013 Erfarenheter och resultat från läsförståelseprojektet sprids till övriga kommuner i Västerbotten och till andra delar av Sverige 2012 Ersboda SO (Ersdungen) söker projektpengar. Beviljas medel av RUC Samarbete med språkinstitutionen, Umeå universitet och Monica Reichenberg Alla skolor på Ersboda SO börjar jobba aktivt med läsförståelse All personal på Ersdungen utbildas i Reciprok undervisning (RU) i form av lärgrupper

Problembild Vilka undervisningsprogram har visat sig vara effektiva för att nå ökad måluppfyllelse i läsförståelse i grundskolan? Hur mäter man läsförståelse? Hur får man en röd tråd som genomsyrar läsförståelseundervisningen från förskoleklass och vidare igenom hela grundskolan? Hur får man alla med på tåget, få alla lärare engagerade och intresserade?

Mål/Syfte Alla får ta del av och fördjupa kunskapen om Reciprok undervisning och andra liknande modeller som syftar till att öka läsförståelsen (t.ex CORI, TSI eller QtA) Att på ett bra sätt tillgodogöra sig det som finns beskrivet i litteraturen och forskningen kring ämnet och få möjlighet att praktisera detta i verksamheten Att få större insikt om vikten av att undervisa i läsförståelse Att det vi lär oss ska få spridning så fler skolor drar nytta av detta Att på sikt bidra till att elevernas resultat i läsförståelse förbättras, större måluppfyllelse

Vad är reciprok undervisning? Detta är en av flera undervisningssätt som används för att öka läsförståelsen. Just denna modell, RU, som utvecklats av forskarna Palinscar & Brown, är en vägledd diskussionsteknik som bygger på fyra grundstrategier. Under lärarens ledning får eleverna använda de fyra grundstrategierna samtidigt som de tänker högt. Grundtanken är att man lär eleverna att prata om texterna, reflektera, dra egna slutsatser utifrån det lästa och kunna koppla det till egna erfarenheter. 1. Förutspå, ställa hypoteser. Använda bilder, rubriker och baksidestexter 3. Reda ut oklarheter, t.ex. nya ord 2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen 4. Sammanfatta med egna ord Figurerna är hämtade från ”Läsfixarna” Natur & Kultur

Ansvar Skolområdeschefen ansvarar för att förutsättningar och kompetens finns på skolområdet Rektorerna på varje skola möjliggör för personalen att utveckla arbetet genom att resurser skjuts till och att arbetet lyfts fram på agendan, prioriteras Klos-representanterna (ev tillsammans med läs- och skrivutvecklare) håller i det övergripande pedagogiska arbetet Övrig personal deltar i fortbildningen och verkställer arbetet i klassrummet Erfarenhetsutbyte mellan skolor/skolområden

Tidsperspektiv Ersbodas utvecklingsarbete i projektform sträckte sig över ett läsår, men fortgår alltjämt. Implementering av ett nytt förhållningssätt i undervisningen måste få ta tid. Införandet av läsförståelsestrategier i alla ämnen tar lång och kräver uthållighet, insikt och kunskap.

Resultat nationella prov åk 3 – Svenska 2009-2013 Skola 2009 2010 2011 2012 2013 Ersdungen 84 95 80 96 93 Flickor 90 100 92 Pojkar 78 88 63 89 Ersmarksskolan 81 97 87 75 82 Ersängsskolan 60 74 83 73 67 Ö.Ersbodaskolan 59 38 94 91 57 46 27 Deltagit i alla prov och uppnått kravnivån (%)

Utvärdering, åk 3, vt-13 - Nationella prov, läsförståelse % Snittpoäng (max.18p) Umeå Kommun Flickor 87 17,0 96 16,9 Pojkar 78 16,7 16,8 95 Totalt 83 Ersdungen 100 17,9 17,7 17,8 89 17,2 17,5 93 17,4 17,6 Andel som uppnått kravnivån i alla delprov Läsförståelse skönlitterär text Läsförståelse faktatext Läsförståelse samlat medelvärde

Utvecklingsbehov Bibehålla och vidareutveckla metoderna för undervisning i läsförståelse Se till att alla skolämnen i alla årskurser genomsyras av detta förhållningssätt Involvera och informera förskolan i hur man jobbar med strukturerad litteraturläsning Nyanställd personal ska få noggrann inblick i arbetssättet. Nätverksrepresentanterna/läs- och skrivutvecklare ansvarar för detta Uppdatera pedagogerna om ny, aktuell forskning som görs inom området läs- och skriv