Lågfrekvent ljud- Vindkraftens akilleshäl
Vindkraftsbuller påverkar livsmiljön Erfarenheter av storskalig vindkraft är begränsad till mindre än ett decennium Regelverken är inte uppdaterade med hänsyn till kunskapsläget Verkligheten stämmer inte med beskrivningar i beslutsunderlag Landsbygdens livsmiljöer försämras
Klagomål om bullerstörningar strömmar in Nationellt – lång lista över anmälningar till tillsynsmyndigheter Globalt- samma situation Myndigheter i England och Kanada har genomfört omfattande studier över orsaker till vindkraftens bullerstörningar samt påverkan på hälsa Svenska myndigheter skyndar långsamt
Rapport från verkligheten
Vindkraftbuller stör på stora avstånd Låter som flygplan, helikopter, traktor Hörs ibland mer inomhus än utomhus Känns i kroppen Mest under kvällar, nätter och morgnar Mest när vinden ligger på
Amplitudmodulering typ NAM/OAM
Vindkraftljud – ett onaturligt ljud Ljud från vindkraft varierar i styrka- olikt vanligen förekommande ljud i naturen Sådant ljud sägs vara amplitudmodulerat Två slag av ljud Ett svischande på nära håll och tvärs vind Ett mullrande/ dånande på stort avstånd i vindriktningen
Vad skiljer NAM från OAM NAM ( Normal Amplitude Modulated noise) är ett högfrekvent ljud som alstras av virvelbildning i bakkant på rotorns vingar. Fenomenet är välkänt. Regelverk baseras på mätning av denna ljudtyp OAM ( Other Amplitude Modulated noise) hörs mest i vindriktning och på stora avstånd, 10 rotordiametrar och mer, lågfrekvent
Vindkraftverk ger turbulens
Vad genererar ljud av typ OAM
Lågfrekvent ljud-vindkraftens akilleshäl Vindkraftens akilleshäl- bullerstörningar Stora vindkraftverk alstrar lågfrekvent ljud Erfarenheter från hela världen strömmar in Bullerstörningarna är grovt underskattade Bullerstörningar låter sig inte beräknas Buller medför hälsorisker Buller stör djurlivet
Vindkraft och hälsa
Vad är buller? Buller är ett subjektivt begrepp och definieras som ej önskat ljud. Buller är alltså definitionsmässigt störande och kan lätt identifieras utan hjälp av mätinstrument (Namba 1994).
Kan man mäta buller? Problemet är att finna en teknisk mätmetod som kvantifierar bullret på ett sätt som gör den användbar för att bedöma risken för störningsreaktioner.
Mätetalet decibel A är mindre lämpligt Forskare ense om att dB(A) inte är tillräckligt mått på ljudets störningsgrad Amplitudmodulation påverkar ljudets störningsgrad i stor utsträckning Känt från arbetslivet
Samband ljud och buller Endast en sociologisk undersökning kan fastställa samband mellan mätvärde och störningsgrad Regelverket som tillämpas idag bygger på fel förutsättningar ( Studie för små verk i redan störda miljöer, flackt landskap)
Kunskap om hälsopåverkan Prof. Kerstin Persson Waye säger i en intervju att det finns: Otillräckligt vetenskapligt stöd för att avgöra om vindkraftsbuller orsakar hälsoproblem
Ljudmodeller ger fel resultat
Uppföljning - tillsyn Vindkraftens ljudproblem är i första hand relaterat till lågfrekvent ljud Ljudets spridning är beroende av en rad faktorer som klimat, topografi och frekvens samt amplitudmodulation Ljudnivåer kan därför ej beräknas Kontroll måste ske med immissionsmätning Mätning måste ske under representativa perioder ( kvällar, nätter, morgnar, sept-maj)
Förnyat krav på ett moratorium Verkligheten måste stämma med teorin. En rad omständigheter pekar på uppenbara brister Internationella studier ( Kanada, England) WiTNESS- Sömnpåverkan,Kerstin Persson Waye Energimyndighetens projekt P , C.Larsson Omprövning av Karlsholm Klagomålen hopas, listan på anmälningar växer Motion till Riksdagen Baylan föredrar energi från skogen pga bullerproblemen Dags att dra i handbromsen. Utvärdera vad som är i drift innan nya projekt beslutas.