Lokal pedagogisk planering Beskriver vilka nationella strävansmål ur läroplan och kursplan som är utgångspunkt för den aktuella undervisningen. Den beskriver också hur undervisning ska bedrivas och hur elevernas kunskapsutveckling skall bedömas inom ett ämne eller ett temaarbete som görs i en klass eller grupp. Den lokala pedagogiska planeringen utgör sedan grunden för elevernas arbete och för elevens och lärarens bedömning över utvecklad kunskap i t.ex. de skriftliga omdömena.

En pedagogisk planering kan läggas upp så här och innehålla följande delar: Vilka mål att sträva mot man har utgått från Hur man har konkretiserat dessa för att passa den årskurs som undervisningen avser. Vilket stoff (fakta, begrepp, teorier och modeller) man använder för att eleverna ska kunna utveckla de förmågor och kompetenser som är beskrivna (i mål att sträva mot samt i bedömningens inriktning) samt vad man kommer att undervisa om när det gäller färdigheter samt förmågor. 4. Vad man kommer att bedöma i elevernas arbete och hur man gör detta.

Arbetsområde: Nya Tiden v 35-38 Strävansmål Tillägna sig kunskaper om betydande historiska gestalter, händelser, epoker (hi) Förvärva förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor(hi/sv) Arbetsgången mot dessa strävansmål: Läsa i olika källor. Sammanfatta i form av en tankekarta. ·Formulera en egen faktatext utifrån tankekartan. Redovisa med hjälp av PowerPoint med berättarröst. Bedömning Vi kommer fortlöpande under arbetet att bedöma utifrån uppnåendemål i år 5 där eleven skall kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation. Vid redovisningen kommer vi att bedöma uppnåendemålet att eleven skall kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande. Tidsplanering V 35 Läsa in sig på området man fått. V 36 Göra tankekarta och börja skriva text. V 37 Text klar och göra redovisningen. V 38 Redovisning.

Arbetsområde De fyra räknesätten Strävansmål utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning Arbetsgången mot dessa strävansmål: Genomgång Diskussion Eget arbete Bedömning Vi kommer under arbetets gång att bedöma utifrån uppnåendemål i år 5 ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk och decimalform. förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. kunna räkna med naturliga tal – i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare.

Arbetsområde Huset/ordklasser Strävansmål utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd (sv) genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang (sv) Arbetsgången mot dessa strävansmål: Inspiration genom uppläst text Processkrivande Grammatikgenomgång Bedömning Vi kommer under arbetets gång att bedöma utifrån uppnåendemål i år 5 kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning. ·kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation. Tidsplanering ”v 1” – skriva egen text ” v 2” – grammatikgenomgång ” v 3” – nytt kapitel / egen text ” v 4” – grammatikgenomgång osv

Matriser

Vad är bedömningsmatriser? En bedömningsmatris, är ett verktyg för att tydliggöra kvalitet i ett specifikt skolarbete. Matrisen anger vilka kriterier som gäller och skillnader i kvalitet, från "utmärkt" till "inte tillfredsställande". Matrisen är oftast utformad som ett rutnät, med kriterierna angivna i rader och de olika graderingarna i kolumner Det främsta syftet med användandet av bedömningsmatriser är att det är ett kraftfullt verktyg för att medvetandegöra eleverna om vilka förväntningar lärare och kursplaner har och hur de ska möta dessa för att uppnå bästa resultat. De är också mycket användbara tillsammans med elevers föräldrar; att ha som utgångspunkt när man vill förklara undervisningens innehåll och "vad som gäller" för att uppnå en högre kvalitet och ett bättre resultat.

Bedömningsmatris för historisk intervju Intervju med historiska personer. Muntlig redovisning. Bedömningsmatris för historisk intervju Frågor/svar Korta frågor Korta svar Frågorna handlar inte alltid om viktiga saker Frågorna inbjuder till längre svar. Frågor om intressanta saker Alla frågor bjuder in till svar. Exempel. ”Berätta om..” Ibland har du följdfrågor till svaren. Frågorna handlar om viktiga saker. Innehållet i svaren Korta svar, som inte alltid är trovärdiga. Alla svar är inte historiskt korrekta. En del längre berättande svar. Trovärdiga och historiskt korrekta svar. Oftast långa trovärdiga svar. Svaren är berättande och fulla med detaljer som gör att man tror att personen upplevt allt. Framföran-det Läser innantill Talar tyst och otydligt Har lärt sig en del av frågorna eller svaren utantill eller tittar upp då och då. Frågar och svarar med inlevelse. Talar tydligt så alla hör. Läser inte i sina papper.

U T E B I L D N G Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Samarbetsförmåga Du deltar inte i gruppens aktiviteter. Du tar del av uppgiften men gör som du själv vill. Du lyssnar in övriga gruppmedlemmar men har svårt att kompromissa. Du planerar uppgiften tillsammans med resten av gruppen och anpassar nivån till olika personers förutsättningar. Planera, genomföra och slutföra en arbetsuppgift Du vet inte vilka arbetsuppgifter du ska genomföra och hänger ej heller med dina gruppmedlemmar. Du vet vad du ska göra men behöver handledning av en kompis eller en lärare för att förstå och genomföra uppgiften. Du är med och bidrar vid planering, genomförande och slutförande uppgiften. Du driver arbetet framåt och ser till att uppgiften genomförs och slutförs. Reflektera och utvärdera Du tar dig inte tid att tänka efter vad det är meningen att du ska lära dig. Du kan reflektera med hjälp av stödfrågor. Du reflekterar och utvärderar ditt arbete själv och tillsammans med andra. Du reflekterar och utvärderar självständigt samt sätter in uppgiften i ett större sammanhang. Analysera och dra slutsatser Du har inte analyserat eller dragit några slutsatser. Du kan identifiera och jämföra skillnader och likheter. Du kan analysera och dra slutsatser själv och tillsammans med andra. Du analyserar och drar slutsatser samt formulerar nya frågeställningar och/eller nya vägar att gå. Arbetssätt vid fältobservationer Du saknar material och kunskaper för att genomföra en observation. Du har material med dig och du kan med visst stöd genomföra en observation. Du har med dig rätt material och vet hur du ska gå till väga för att använda det. Du kan genomföra observationer och föra in resultaten i ett större sammanhang. Fysisk kapacitet Du har inte insikt i hur du bäst hushåller med din energi och fysiska kapacitet. Du gör ditt bästa utifrån dina förutsättningar. Du tänjer dina gränser för att utveckla din fysiska förmåga. Du utmanar dig själv och andra och är en bidragande faktor till att andra lyckas. Tillämpning av befintliga kunskaper Du har inte de förkunskaper som krävs och har dålig insikt i vad friluftsliv innebär. Du har tagit till dig de förkunskaper som krävs för friluftslivet. Du tar ansvar för din och till viss del din egen grupps situation under friluftslivet. Du behärskar och tillämpar de grundförutsättningar som krävs för att friluftslivet ska fungera samt delar med dig av dina kunskaper till andra i klassen. U T E B I L D N G B E D Ö M N I G S A T R F 9

Planering av undervisning med utgångspunkt från strävansmål Ett exempel på lokal pedagogisk planering Agneta Gatu-Rehnberg och Lena Nyström-Nilsson

Planering Faktatext geografi åk 6 􀂄 Lpo 94 Mål att sträva mot 􀂄 Utvecklar nyfikenhet och lust att lära 􀂄 Utvecklar tillit till sin egen förmåga 􀂄 Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet 􀂄 Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk 􀂄 Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden

Bedömningens inriktning 􀂄 Insikter i och förståelse av samspelet mellan människa och miljö 􀂄 Hur människan använder och förändrar naturen 􀂄 Hur naturförhållanden ger möjligheter och begränsningar för människorna 􀂄 Insikter i hur platser och regioner länkas samman och varför skillnader och beroenden mellan regioner växer fram och förändras 􀂄 Förmåga att arbeta med globen och kartan och därifrån dra slutsatser

Bedömningens inriktning 􀂄 Kunskaper om geografiska förutsättningar och konsekvenser med avseende på resurstillgångar och resursanvändning 􀂄 Förmåga att bedöma olika alternativ för resursanvändning 􀂄 Kunskapskvaliteter som kritiskt tänkande, värdering av konsekvenser och alternativ samt reflektion. 􀂄 Förmågan att göra egna observationer samt former för förmedling av tankar, kunskaper och slutsatser 􀂄 Förmåga att använda kunskaper och förståelse för att göra slutledningar i aktuella situationer

Mål att sträva mot ur kursplanen 􀂄 Utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs 􀂄 Utvecklar förmågan till att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande

Mål att sträva mot ur kursplanen 􀂄 Vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband 􀂄 Utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor 􀂄 Utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser

Tolkade och konkretiserade mål 􀂄 Du känner till det geografiska området kring Mälaren. Du kan arbeta med kartan och därifrån dra slutsatser. 􀂄 Du känner till och kan beskriva hur kommunikationerna inom området har utvecklats under de senaste århundradena och du kan reflektera över orsaker och följder för miljö och människa. 􀂄 Du känner till planer på utbyggnad av kommunikationer inom området och du kan, i tal och skrift, beskriva för- och nackdelar med olika lösningar samt reflektera kring vilka konsekvenser dessa kan medföra för människan och miljön. 􀂄 Du kan skriva en debattartikel i ämnet och använder ett rikt och nyanserat språk.

Bedömning – vad ska bedömas? 􀂄 Innehållsliga aspekter 􀂄 Du känner till det geografiska området kring Mälaren. Du kan arbeta med kartan och därifrån dra slutsatser. 􀂄 Du känner till och kan beskriva hur kommunikationerna inom området har utvecklats 􀂄 Resonemang, beskrivningar, reflektioner 􀂄 Budskap, förslag, slutsatser 􀂄 Form Disposition, tydlighet

Undervisning 􀂄 Mälarområdet studeras med hjälp av film, bilder, foton, tidningsartiklar, kartor och faktatexter. 􀂄 Undervisningen ger utrymme för diskussioner om hur kommunikationsnätet växt fram och hur det kan komma att utvecklas utifrån aktuella planer och vilka konsekvenser detta kan få. Ord, begrepp och förklaringar som är adekvata i sammanhanget används. 􀂄 Vi läser debattartiklar och jämför dessa med vanliga faktatexter och berättelser för att se likheter och skillnader mellan olika genrer. 􀂄 Undervisningen ger utrymme för eleverna att skriva debattartiklar, få respons på dessa från lärare/kamrater och utifrån denna respons bearbeta sina texter (processkrivning).

Tillämpning 􀂄 Debatt / debattartikel i ämnet 􀂄 Innehållsliga aspekter 􀂄 Du använder ett rikt och nyanserat språk och du kan, i tal och skrift, beskriva för- och nackdelar med olika lösningar samt reflektera kring vilka konsekvenser dessa kan medföra för människan och miljön och argumentera för dina egna slutsatser. 􀂄 Form 􀂄 Disposition, tydlighet