PPU December 091215. Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
PPR 2007:
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPR juli
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
PPR september
PPR 2008:2.
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
PPU april
Presentationens avskrift:

PPU December

Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 02. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 03. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 04. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket BNP-tillväxten med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 05. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 06. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram 07. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram 08. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 09. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognosen (KPIF) för motsvarande period. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 10. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram11. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfall avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram 12. BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. TCW innebär viktad BNP för Sveriges främsta handelspartner. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 13. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Dessa gap ska inte nödvändigtvis tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Tabell 1. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Tabell A2. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A3. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A4. Finansiella prognoser i sammanfattning Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges *Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A5.Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Tabell A6. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A7. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A8. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken