Chefsfaktorer och ledarskap från Tuv-projektet 2013 Foresta 12 mars 2015 Reino Wikmalm

Chefsintervjuer Syfte: Att kartlägga faktorer som bidrar till att chefer trivs samt stannar och utvecklas i rollen, respektive vantrivs och väljer att lämna sina uppdrag. Mål: Insatsen skall ligga till grund för förslag till framtida utformning av ledarrollen, samt ett ledarutvecklingsprogram för att öka chefers motivation, arbetstillfredsställelse och därmed på sikt också retentionen inom chefskadern i organisationerna.

Positiva Negativa Möjligheter Arbetssätt Kringmiljö Egenskaper Organisation Chefs-faktorer Individuella faktorer Kringfaktorer Egenskaper Organisation Kringmiljö Arbetssätt Negativa Orosmoln

Chefens egenskaper Positiva: trivs, stannar, lyckas Neg: vantrivs, lämnar, misslyckas Gillar människor, träffa folk Miljöintresse, samhällsfråg. Se M.A. växa, stolt, hjälpa Öppenhet, trygg i sig Mod, våga, ta kritik, konflikt Patos, rättvisa, svages sida Pragm., stora bilden, smidig Struktur, ordning och reda Nyfiken, simultankap, stresstål, lat, utman, bra energi, frihet, ta beslut Prestige, Feg, svika folk Konflikträdd, inte ta beslut Självupptagen Köra över Okänslig Inte räcka till, för höga krav Ensam Containerfunktion För snäll

Chefens arbetssätt Pos. trivs, stannar, lyckas Neg. vantrivs, lämnar, missl. Kommunikation, påverkan Orka lyssna, bry sej Människan först, intr. fr. sen Skapa relationer, involvera Öppen, bjuder in, tillit Tydlig, förklara, Brandvägg, buffert, skydda Delegera, täcka brister Ta folk i örat, neg. å.k. Prata mest själv Säga upp folk Spara neg å.k. till lönesamt. Fackidiot, detaljer, formell Inte närvarande Inte insatt Detaljstyr

Chefens kringmiljö Positiva omständigheter Negativa omständigheter Nätverk, kollegor samma nivå, Jag är”vem som helst” M.A. mår bra,trivs Balans i livet Bra chef Chef som litar på, stöder, Justa M.A., bra team Bra stämning, anda Bra nämnd, stöd där Man får bestämma Inget stöd uppifrån Personalen emot, splittrad M.A. mår dåligt, inte funkar Saknar kollegor, ensam Kortsluten, M.A. går runt ”Det tar aldrig slut” Adm. tar för mkt tid, mail Korkad C. nämnd el. pol. Raljanta, dåliga C. el. pol.

Organisationsfrågor Pos. omständigheter Neg. omständigheter Variation, kul jobb, trivs Tydliga ramar, frihet hur Bra struktur, LEAN-tankar Adm. stöd, Controller etc. Resurser Hög kompetens bland M.A. Brist på adm. stöd För stora grupper Ingen intro, ingen ”manual” Admin rutiner (VP, uppfölj) Chef på flera ställen Tid Kundbegreppet Lönesamtal Svårt ha tillsyn hos kollegor

Orosmoln, hot Rädda för att göra fel M.A. på gränsen till U. Nya tekn. jobba jämt Överadm. internt, kärnv. Undv. kärnfr. på chefsm. Checkl, protok., syftet? Två läger, pragm, regelr Stat/kom. Likr/lokalanp. Lockar vi viss typ? Kand. oro för stöd/intro Kunsk.arb. saknar oper. Komplex org-kompl krav Insp. kommer inte ut ”Bilden” av chefen fel M.A. vet för lite om C Miljöstrat. roll, samv? Utbildn.ort präglar Ingen tillit i org.

Ideer, möjligheter Adm. stöd !!! (Gbg) Mindre grupper Grupptillh för C, Cforum Manual för C, Intro för C Ass Center? Prova på C? karriärtr.? Bättre rekryt. kolla soc. Vi behöver tala ledarfr. Obl. summ. långa mail Verksamhetsledare? Forskningskoppling? (CTH?) Måste det heta inspektör? ”Branschexperter”? Avdram. C-skap, inte född till C ”Oh, så jobbigt med alla möten”! visa oss duktiga! Måste bygga tillit i org. Kommunförb. intr. o kunnig nämnd Alla miljöfolk inte lika, ex.HUV

Positiva Negativa Möjligheter Arbetssätt Kringmiljö Egenskaper Organisation Chefs-faktorer Kringfaktorer Lättare att ändra Men i org. kontroll Individuella faktorer Svårare att ändra Men i C.s kontroll Egenskaper Organisation Kringmiljö Arbetssätt Negativa Orosmoln

Orosmoln, hot Rädda för att göra fel O M.A. på gränsen till U. O Nya tekn. jobba jämt K Överadm. internt, O Undv. kärnfr. på C-möt A Checkl, protok., syfte? O Två läger, pragm, regel O Stat/kom. Likr/lok.anp.O Lockar vi viss typ? O Kand. oro f. stöd/intr. O Kunsk.arb. sakn. oper. E Kompl org-kompl krav O Insp. kommer inte ut O ”Bilden” av chefen fel O M.A. vet för lite om C A Miljöstrat. roll, samv? O Utbildn.ort präglar K Ingen tillit i org. O

Ideer, möjligheter Adm. stöd !!! (Gbg) O Mindre grupper O Grupptillh för C, Cforum O Manual för C, Intro för C O Ass Center? O Prova på C? karriärtr.? O Bättre rekryt. kolla soc. O Vi behöver tala ledarfr. O Obl. summ. långa mail O Verksamhetsledare? O Forskningskoppling? (CTH?) O Måste det heta inspektör? O ”Branschexperter”? O Avdram. C-skap, inte född C O ”Oh, så jobbigt med alla möten”! visa oss duktiga! O Måste bygga tillit i org. O Kommunförb. intr. o kunnig nämnd O Alla miljöfolk inte lika, HUV K

Ledarfunktioner/Chefsfunktioner 1) Att vara sammanhåll-ande kraft för gruppens mål, regler, värderingar. 2) Att företräda gruppen uppåt och utåt. ”Förkämperollen” 3) Att vara domare/medlare vid grupp-konflikter. ”Inre krig”. 1) Att upprätthålla och driva organisationens mål, regler, värderingar. 2) Att företräda organi-sationen nedåt och utåt ”Representantrollen” 3) Att vara förvaltare av organisationens resurser. ”Belöning/bestraffning”.

Inte en, utan tre olika hjärnor Svensson & Wikmalm AB

Den treeniga hjärnan Kortex Primathjärnan ”Aphjärnan” Limbiska systemet Däggdjurshjärnan ”Hästhjärnan” Hjärnstammen Reptilhjärnan ”Krokodilhjärnan” Svensson & Wikmalm AB

Strukturer i hjärnan Hjärnstammen (krokodilen) ALLA sinnesintryck ALLA Autonoma funktioner, Överlevnad Sinnen Hot mot individ och art Revir Faror Anti- förändring

1. Reptilhjärnan, hjärnstammen Äldsta delen Fokus överlevnad – mat, hot, reproduktion Individens – alla funktioner Artens Alla signaler från sinnesorganen går via reptilhjärnan Revir, vinna eller försvinna, äta, eller ätas Skapar en ”karta” av verkligheten och skannar efter förändringar Är anti-förändring Reglerar arousal-nivå, stressnivå både + och – Reaktion omedelbar Om reptilhjärnan reagerar på hot, påverkas övriga hjärnor – reptilhjärnan ”tar över” Svensson & Wikmalm AB

Strukturer i hjärnan Limbiska systemet (hästen) Minnescentral Relationer Känslor Värderingar Identitet Inkludering – exkludering Över – underordning Rättvisa Hjärnstammen (krokodilen) Autonoma funktioner, Överlevnad Sinnen Hot mot individ och art ALLA sinnesintryck ALLA sinnesintryck Revir Faror Anti- förändring

”Döva öron” Känner mig dum,löjlig Tappar tråden Börjar ta om saker Det kanske inte är så intressant egentligen… Varför har jag detta löjliga intresse Varför finns jag? Känner mig utmanad Blir irriterad, arg Ökar trycket Den andre är en idiot Jag tar i lite extra för att göra det spännande..

2. Däggdjurshjärnan, limbiska systemet Sociala hjärnan Flockdjuret, omhänderta avkomma, kommunicera Relationer Känslor Minnen Social ställning, processer kring över/underordning, inkludering/exkludering Omedveten nivå Limbiska systemet är känsligt för och strävar efter att vi ska må känslomässigt bra Mår vi dåligt stryps kontakten med högre funktioner Detta är känslornas ”hem”. Här processas relationer, långtidsminnet (dvs MINNET) – dessa tre hör mycket nära ihop – vi kan inte ha tillgång till bara kunskap och samtidigt undanhålla minnen och känslor. Men om reptilhjärnan har uppfattat fara, når vi inte minne, kunskap, känslor… Där tolkas/omtolkas stressen – är den + eller – Hög stressnivå kan tolkas till positiv stress, t.ex. fallskärmshopp, ”kick” och belönas då med endorfiner, dopamin ökar motivationen, nyfikenhet på att belönas igen. Relationell gemenskap, inkludering/exkludering/isolering(oxytocin)uppfattas här Försvarsmekanismer , gynnsam – ogynnsam miljö (serotonin) . Om vi vi hotas känslomässigt, men inte livshotande, skiftas hjärnaktiviteten ner, d.v.s. den högre hjärnaktiviteten (neokortex) stängs av och vi har bara tillgång till limbiska systemet. Det vill säga ska innehållet i denna del av hjärnan komma till sin rätt, behöver vi samtidigt tillgång till hjärnans aktivitet på den högre nivån. Att vi delar denna del av hjärnan med däggdjur, visar sig t.ex. genom att de har förmåga att skapa relationer till sin omgivning och att vi kan bli vänner med hundar, hästar och att de är omhändertagande om sin avkomma. Svensson & Wikmalm AB

Neocortex, primathjärnan Reflektion Samvete cortex vänster (logik-apan) cortex höger (idé-apan) Logik Analys Språk Orsak – verkan, Planering Samband Mönster Helheter Kreativitet Känslor Neocortex, primathjärnan Limbiska systemet (hästen) Identitet Inkludering –exkludering Över - underordning Minnescentral Relationer Kunskaper Känslor Värderingar Hjärnstammen (krokodilen) Autonoma funktioner, Överlevnad Sinnen Hot mot individ och art ALLA sinnesintryck ALLA sinnesintryck Revir Faror Anti- förändring

3. Primathjärnan, neokortex, hjärnbarken, logik-apan och idé-apan Den rationella, objektiva - vänster Kreativa, fantasifulla, nyskapande - höger Abstrakt tänkande, meta tänkande, frontalloben Processar 1000-tals bitar av information/sek., ändå långsammast Här kan nya tankar tänkas, nya mönster och samband skapas, reflektion, värdering, övervägande (frontalloben) ”Råvaran” för denna fantastiska hjärnfunktion kommer från limbiska systemet (minnen, relationer, kunskap, känslor, erfarenheter) Utan uppkoppling hit, hemfaller vi åt ”snabba och enkla” sätt att tänka (svart-vitt, ”vi och dom”, ”det var inte mitt fel…”) Den rationella, objektiva,(vänster) men också kreativa, fantasifulla, nyskapande(höger), abstrakt tänkande, meta tänkande, (frontalloben) Processar 1000-tals bitar av information/minut och är samtidigt den långsammaste nivån/delen av hjärnan Här kan nya tankar tänkas, nya mönster konstrueras, nya samband konstrueras (frontalloben) ”Råvaran” för denna fantastiska hjärnfunktion kommer från limbiska systemet, analys via vänster- kreativitet via höger -hjärnhalva – utan tillgång till relationer, minnen, kunskap, känslor blir det tomt. Primathjärnan och limbiska systemet är beroende av att reptilhjärnan inte uppfattar t.ex. fara och därmed tar över. För då stryps kanalerna och vi har inte tillgång till de övre nivåerna. Limbiska system får inte heller uppfatta risk ”att må dåligt” för då kopplas primathjärnan ner igen och vårt tänkande får en mycket sämre kvalitet. Då har vi inte förmåga att reflektera, tänka mer abstrakt och generellt, vi kan inte se den större bilden och orkar inte med komplexa samband. Istället hemfaller vi åt ”snabba och enkla” sätt att tänka som indikerar att vi tar sig bort från faran för liv eller faran att må dåligt Om primathjärnan är nerkopplad kan inte lärande ske. Lärande förutsätter att hjärnan inte kopplar ner och fungerar bara på däggdjurshjärnans eller reptilhjärnans nivå. Vi blir dummare helt enkelt. Kvaliteten på relationer till andra människor har avgörande betydelse för hur stora delar av hjärnan som vi kommer att ha tillgång till i varje situation. I situationer där människor känner fara, inte bara för sitt liv, men fara för sitt sociala liv, för sin identitet, självkänsla och egenvärde på grund av hot vad gäller prestige, rang eller att inkluderas eller exkluderas i relation till andra i social sammanhang, kommer det att koppla bort de högre hjärnfunktionerna och göra människan MYCKET minde kapabel, smart, och förmögen att vara konstruktiv och bidragande. Svensson & Wikmalm AB

3. Primathjärnan, fortsättning Vår intelligens är beroende av vår sociala situation här och nu. Kvaliteten på relationer har avgörande betydelse för hur stora delar av hjärnan som vi kommer att ha tillgång till i varje situation. Om människor känner (oro, ilska, genans, lust etc.) kommer de högre hjärnfunktionerna kopplas bort i motsvarande grad! T.ex. fara för sin identitet, självkänsla och egenvärde på grund av hot vad gäller prestige, rang eller att exkluderas När primathjärnan och däggdjurshjärnan kopplas ner blir vi MYCKET minde kapabla, smarta, och får svårt att vara konstruktiva och bidragande. Vårt tänkande blir mycket förenklat, svart-vitt, fel- och skuld-hittande Vi blir helt enkelt dummare! Svensson & Wikmalm AB

Med utgångspunkt från hur den tre-eniga hjärnan fungerar I det dagliga arbetet finns oändligt många möjligheter för att reptilhjärnan och limbiska systemet ska uppfatta faror Vilka kommer du att tänka på? Hur kan jag i mitt sätt att kommunicera med och bemöta andra, invitera till att hålla krokodiler och hästar lugna, så att aporna får chans att tänka? Hur kan jag möta en annan människa på ett sådant sätt att hen känner tillförsikt inför att möta mig igen? Hur vill jag själv bli ”inviterad”, alltså bemött? Vad gör jag ofta i kommunikation med andra som kanske har motsatt verkan? Svensson & Wikmalm AB

Med utgångspunkt från hur den tre-eniga hjärnan fungerar Att vara professionell omfattar att inneha både teknisk, teoretisk och praktisk erfarenhet, kompetens och kunnande… …och att jag i mitt sätt att bemöta andra bidrar till att skapa goda sociala miljöer, där lärande och utveckling är möjligt i varje möte

Slutsats Det finns oändligt många möjligheter för att hjärnan ska gå igång på ”fara” (ex. hackordning / prestige) eller relationsmässiga utmaningar (ex. exkludering / isolering från gruppen). Det mest kraftfulla sätt vi kan hjälpa människor att få full tillgång till sin hjärna, är att bemöta dem på ett bra och värdigt sätt, så att dom (och vi!) får tillgång till den ”bästa möjliga hjärnan”. Svensson & Wikmalm AB

Grupparbete Vad kännetecknar det goda ledarskapet hos oss? Nu är det mars 2018. Allt har blivit succe! Vad ser jag för tecken på det? Vad är det, kon- kret, som har blivit annorlunda och bättre?