Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Välkomna till förskolan Akvarellen
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
En presentation om verksamheten på Bamse
Hur arbetar vi… …på Slöingeskolan?
En förskola att förundras i!
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Läroplan för förskolan (Reviderad 2010)
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Nu har våren kommit till Pollux
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
En reviderad läroplan för förskolan
Förskoleklassen på Södermalms skola
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Ett temainriktat arbetssätt
BABBLARNAS FÖRSTA LÅT Hämtad från Youtube.
Förändringarna av förskolans läroplan och den nya skollagen
Läroplan för förskolan Victoria Blom Solna 5 maj 2011
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Välkommen till Skogsduvans föräldramöte!
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Språkutvecklande förhållningssätt
Läroplansnätverk förskola
Språklig medvetenhet.
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Föreläsning Sandvika
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Huvudämnesstudier KME
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
pedagogisk dokumentation
Hur kan vi förstå begreppet?
Läroplansträff Välkomna.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
IKT – spaning Bjälbo förskola 2014
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Ola Henricsson Muntligt berättande i undervisningen.
Förskoleklassen Jonstorpsskolan Förskoleklassens verksamhet Förskoleklassverksamhetens syfte är att ge barnen en trygg övergång mellan förskola och grundskola.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Välkomna till styrd helpdesk: Språk & kommunikation 28/
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Föräldramöte Välkomna!.
Barnkonventionen i förskolan
Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer
Svenska – skriva berättelser
Verksamhetsbeskrivning
ATT GÖRA FILM PÅ SÄTRASKOLAN
Helhet och allsidighet
”Ester Arg och Daisy Galej” och Babblarna
”Förskolebarnens röst”
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Presentationens avskrift:

Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre

Några begrepp Literacy/litteracitet-läsande och skrivande som sociala aktiviteter. Literacy utvecklas genom möten med olika sorters texter i olika sammanhang Text-vidgat textbegrepp; skriven, visuell, rörlig, digital……..dans, drama numera pratar vi allt mer om multimodala uttrycksformer Meningsskapande; att göra världen begriplig, att konstruera och skapa mening

Lpfö 98, reviderad 2010 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

Barns språkliga och kommunikativa utveckling Förtydligade mål Förskolan ska sträva efter att varje barn ..utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.. ..utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.. ..utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, och.. ..utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa... Nuvarande mål Förskolan ska sträva efter att varje barn ..utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.. ..utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, och.. ..utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner.

Språkpyramiden avancerad utbyggnad bas

Språkliga basen språkets ljudsystem böjningsmönster syntax basordförråd ca 8-10 000 ord förmåga att berätta enkla berättelser

”Språkanvändning” barn pekar, och petar i sprickor och använder sina kroppar barn pratar för sig själva barn leker barn härmar barn urskiljer bilder på skärmen barn sjunger Från början en stor språklig kompetens som vi måste stödja.

Föreställningar om hur barn är Bristdiskursen; språkets roll och makt Kompetensdiskursen, Att utmana våra diskurser!!

Kompetensdiskursen Barn som aktiva, sociala aktörer. Barn påverkar sin omgivning gm sitt sätt att vara och gm sina aktiviteter. Barn sätter spår – var? när? hur? Vilka? Kompetensdiskursen synliggör barn som subjekt. Vuxnas ansvar och roll: kulstötare - surfare

Bristdiskursen Fokus riktas mot allt barnet ännu inte kan och vet. Tanken om universella och generella utvecklingssteg (Johannesson, Sandvik 2002)

Små barns delaktighet och inflytande (Johannesen, Sandvik 2009) Levinas att möta den andre som en okänd som jag har ett ansvar för att möta barnet som subjekt att inte försöka göra den andre likadan att man inte kan förstå den andre helt och fullt; gäller även den med kortare livslängd ”ett etiskt sätt att vara” Att se barnet som nyfött varje dag - Malaguzzi

Dokumentationen som ett redskap Pedagogisk dokumentation för att försöka förstå vilka strategier och vägar barn har för att nå kunskap och förstå världen. Genom att vara nyfikna på det barnet gör, vill göra eller pratar med varandra eller med pedagogerna om.

Pedagogen skapa ”offentliga rum” för kommunikation och lärande i förskola, fth och skola språka - innehåll - trygghet att försöka och förstå vad som pågår/ gm pedagogisk dokumentation och att föra arbetet/projektet vidare

Språka Skärmen påverkar vårt sätt att skriva och läsa Hur vi använder multimodala texter i skola/fsk ”…barnen är redo för den nya medievärlden men man kan fråga sig om förskolan/skolan är mogen för skärmtexterna?” (Axelsson m fl, 2009) Pedagogens roll – hänga med och försöka begripa – inte moralisera

innehåll Det som är angeläget Det som berör Utgå från barns perspektiv och förstå skillnaden mot ett barnperspektiv Pedagogens roll – ”lyssna” för att försöka fånga det

trygghet En absolut förutsättning för att ”komma ut” För att våga, vilja och kunna tappa fotfästet – bokstavligt och bildligt Pedagogens roll – vara lyhört bestämd och tydlig