God barnpsykiatrisk vård i Kronoberg – bra för barn och unga i hela landet Växjö 2015-03-24 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Psynk - barn och unga psykisk hälsa är ett 3- årigt samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet (2012-2014) som har till uppgift att synkronisera insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Projektet erbjuder medverkan för hela riket på flera ambitionsnivåer och inom olika utvecklingsteman. Agendan för dagens möte ser ni på webben. Ni kan maila in frågor under hela sändningen. Den 4 november 2011 – webbsändning - hade vi en introduktion för den gröna nivån

Kort bakgrund till vårt samarbete Stora krav på en riktigt bra specialistverksamhet med god tillgänglighet Det har vi svårt att leva upp till i dag i Sverige

BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Primärvård SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola Ungdomsmott BVC MHV Vuxenpsykiatri HVB Polis Frivilligorganisationer Skola

Specialiserade insatser Första linjens insatser www.psynk.se Specialiserade insatser Riskgrupper Hälsofränjande Första linjens insatser Tidiga insatser Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs

Värde för barn, unga och deras familjer

Gapet mellan ambition och verklighet Utveckling Kunskap Utbud Tid

Krävs nya arbetssätt…

Agilt arbetsätt = lättrörligt Fördelen med ett agilt arbetssätt är att man är öppen för förändrade krav under utvecklingens gång. Man utvecklar små delar som man lägger till slutprodukten under hela processen Man jobbar i cykler för att förbättra exempelvis en funktion. Går att använda även i komplexa organisationer med flera olika mål. Krävs en tydlig ledning och uppdelning i mindre bitar (Sprintar) och en kraftfull uppföljning av processen

+

Återlämning från intervjuerna med er på BUP Kronoberg Allmän spaning Inringade behovsområden Styrkor och utvecklingsbehov Prioriterad utveckling Förslag på strategier och åtgärder Fortsatt samarbete

Tack För allt vi fått lära oss av er

Allmän spaning: Kronobergs BUP stora likheter med hela Sverige Ni har många styrkor och mycket vilja Lovande utgångsläge

Roliga och spännande intervjuer – alla hade mycket att bidra med Här finns mer än 70 kompetenta människor som vill hjälpa barn och unga på bästa sätt Så många medarbetare med mycket erfarenhet och kompetens Ny chef med driv och mod Många kloka idéer Med tydliga mål och rimliga förutsättningar för var och en kommer de kunna ge de 1200 barn och familjer det stöd som behövs i Kronoberg Lite trötta och tilltufsade men med vilja att ta nya tag

Behovsområden: Vilka barn och unga kommer? Vilka behov har de? Motsvarar ert utbud medborgarnas behov?

Statistik

Statistik Kronoberg KVÅ-koder Antal barn Ålder Avslutade Statistik från PRIO-dialoger Andel barn som fångas upp av verksamheten Väntetider?

Befolkningsunderlag 31 december 2014 bodde 38 814 barn mellan 0 och 17 år i Kronobergs län BUP Kronoberg Målgrupp: 0-17 år Startade vårdåtaganden under 2014: 777 Andel barn i Kronoberg mellan 0-17 år som påbörjat vård på BUP under 2014: 2,0 procent 2% 5% är 7762 Källa: SCB, befolkningsstatistik 31 dec 2014

Startade vårdåtaganden 2014 Enhet Antal Akut- och remissenhet 244 Mottagning i Ljungby 68 Mottagning i Växjö 282 NU-enhet 169 Ej uppgift 14 Summa: 777

Avlutade vårdåtaganden 2014 Enhet Antal Akut- och remissenhet 221 Mottagning i Ljungby 63 Mottagning i Växjö 373 NU-enhet 92 Ej uppgift 49 Summa: 798

Vanliga åtgärdskoder 2014 Kod Åtgärd Antal patienter AU009 Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd 1200 DT026 Ordination av läkemedel 444 XS007 Konferens med patient 268 DU007 Stödjande samtal 246 AV018 Inhämtande av anamnes XV008 Utfärdande av recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning 161 XS008 Konferens om patient 154 DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk 118 XV007 Uppföljning och kontroll av insatt behandling UNS 117 ZV020 Användande av tolk 114

Vanliga diagnoskoder 2014 Kod Diagnos Antal patienter R699 Okända och icke specificerade orsaker till sjuklighet 491 F900B ADHD 428 Z032 Observation för misstänkta psykiska sjukdomar och beteendestörningar 227 F419 Ångesttillstånd, ospecificerat 118 F840 Autism i barndomen 103 F900C ADD 81 F321 Medelsvår depressiv episod 79 Z032A Observation för misstänkt kognitiv störning 70 Z768 Kontakt med hälso- och sjukvården under andra specificerade omständigheter 55 F509 Ätstörning, ospecificerad 52

Vanliga neuropsykiatriska diagnoser under 2014 Kod Diagnos Antal patienter F90.0B ADHD 114 F84.0 Autism i barndomen 55 F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning 34 F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS 24 F90.0C ADD 18 F84.5 Aspergers syndrom 17 F 84.1 Atypisk autim 10 F84.9 Genomgripande utvecklingsstörning, ospecificerad 9 F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad F84.8 Andra specificerade genomgripande utvecklingsstörningar 2 Summa diagnoser: 296 Antal unika patienter: 215

Väntetider År Första bedömning inom 30 dagar (min. gräns 90%) Fördjupad behandling inom 30 (+30) dagar (min. gräns 80%) 2014 97 74 2013 56 2012 90 65 2011 98 67 2010 100 2009 30 Källa: SKL, väntetider i vården

Inlagda barn på slutenvård i Halmstad från BUP i Kronoberg 13 patienter 16 vårdtillfällen 331 vårddygn 25,5 vårddygn per person Höst antal vårddygn 135 Minst antal vårddygn 1

Behovsområden: Neuropsykiatrisk problematik – utredning, behandling o uppföljning Depression, ångest, oro – (OCD) Ätstörningar Självskadebeteende Självmord prevention till uppföljning Trauma, våldsutsatta, sexuella övergrepp, flyktingupplevelser, tortyr Multiproblematik Tidig identifiering av allvarliga psykisk sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom Heldygnsvård BUP, placeringar Soc Övergång till vuxenpsykiatrin

Neuropsykiatriska tillstånd ADHD Autismspektrumstörningar Tourettes syndrom, OCD Kombination med dyslexi eller andra inlärningssvårigheter Andra utvecklingsavvikelser Utvecklingsstörning och psykiatrisk problematik Kombination med missbruk

Neuropsykiatriska tillstånd Effektiv utredning Kartläggning, bedömning, olika utredningspaket, en utredningstrappa Tydlig karta med insatser Psykologiska, psykosociala, medicinska, hjälpmedel och anpassning Säker och lärande uppföljning Uppföljning av resultaten för individen. Uppföljning av verksamheten/enhetens resultat Förtroendeskapande samarbete med övrigt landsting skola och socialtjänst. Tydlighet kring vem som gör vad samtidigt som inga barn och unga hamnar mellan stolarna

Rätt insats, på rätt nivå, i rätt tid … till alla Utvidgad utredning, medicinering, psykologisk behandling, hjälpmedel, handledning till familj och skola Specialist Individuella insatser, kartläggning, utredning, individuellt anpassade insatser, uppföljning av insatt behandling Första linjen Gruppverksamhet, hjälp med allmänna strategier Anpassning, extra stöd i skolan, hjälpmedel, föräldrautbildning, handledning till förskolan, skolan Information, föräldragrupp, rådgivning till förskolan, skolan Allmänt, hälsovård

Ångest och depression Vanliga tillstånd, Oro, rädsla, lindriga tillstånd bör kunna hanteras av nivå före specialist Yngre barn, allvarliga tillstånd, självmordstankar = specialist Kartläggning av livssituation, diagnostik, bedömning av behandlingsbehov Behandling och stöd Psykopedagogiska insatser familj och skola, psykologisk behandling av olika typ, medicinering Självmordsprevention, behandling i hemmet, behov av heldygnsinsatser, speciellt OCD-team

Ätstörningar Utredning Kartläggning av livssituation, diagnostik psykiatrisk och somatisk, Behandling Individuellt anpassad efter ålder, tillstånd, komplicerande faktorer, samsjuklighet. Psykoterapi, matstöd, medicinering Kunna ge insatser i hemmet och i ev slutenvård Psykoedukativa insatser, stöd till närstående Uppföljning Samverkan

Självskade beteende Grundläggande kunskap och förebyggande insatser. Bra bemötande, tidiga insatser Stöd till skola och socialtjänst Kartläggning, differentialdiagnostik, utredning av behandlingsbehov Behandling: Psykoedukativa insatser, stöd till närstående, Psykologisk behandling DBT mm Insatser vid allvarliga tillstånd, behov av skydd, samordnade insatser med socialtjänsten. Heldygnsvård.

Självmord Gemensamma förebyggande insatser i hela samhället Kompetens om självmordsbedömning i alla möten. Handlingsprogram vi misstanke om risk Aktiva insatser vid självmordsrisk, vi självmordsförsök. Kapacitet att bistå kroppssjukvården med bedömningar vid intox mm

Trauma Medvetenhet och kunskap om hur utsatthet efterfrågas Uppmärksamma olika typer av trauma tidigt Kompetens att handleda och stödja andra aktörer som ger tidiga insatser vid trauma Tydlig ansvarsfördelning Behandlingsinsatser vid konsekvenser av trauma Behandling vid PTSD, apatiska barn mm Barnahus

BCFPI Både ros och ris: - ger ett bra underlag men tar mycket tid - har stor potential men utnyttjas inte helt - minskat värde när uppföljning inte görs -

Multiproblematik Barn i behov av sammansatt stöd – här behövs en effektiv välfungerande samverkan med aktörer inom landstinget och med olika delar hos kommunen. Ökad kunskap o färdigheter. SIP, föräldrastöd, metodutveckling. Samverkan har utvecklingspotential. Habilitering, Skola, Soc. Olika bra med olika kommuner. Tydliggöra ansvar – verksamhet, landstingsledning och politisknivå. Gemensamma öppenvårdsinsatser, hemmahos-team,

Heldygnsvård BUP, placeringar Soc Ibland behövs en sängplats: Hur ofta beror på insatser i psykiatrisk öppenvård hemma, föräldrarnas kapacitet, kommunens insatser Egna platser kontra ”köpa hos annan BUP”, låna hos barnmedicin, vuxenpsyk, för och nackdelar Samverkan kring placeringar, gemensamma hemmaplanslösningar kan frigöra resurser.

Tidig identifiering, ovanliga tillstånd, övergång till vuxen psykiatri. Kunna identifiera allvarliga tillstånd, begynnande psykoser, bipolär sjukdom, neurologiska tillstånd, kroppsliga sjukdomar. Veta var/vem som kan konsulteras. Rutiner och samarbete med vuxenpsykiatrin för smidig övergång vid behov i vuxen ålder.

Utmaningar: Stödja hälsofrämjande insatser, tidig identifiering, tidiga insatser Samarbete med första linjen landsting, socialtjänst och skola Lättillgängliga specialistinsatser i öppen och slutenvård, mobila insatser Hög kompetens i specialistinsatser för psykiatriska tillstånd Akutinsatser och bra flöden i planerade verksamheten Effektiva samverkansformer kring barn i behov av sammansatta stöd

Utvecklingspyramid Högspecialiserad Subspecialiserad, Tillgång till högspecialiserade insatser för ovanliga tilltånd eller allvarliga och komplicerade tillstånd ? Specialist på vissa tillstånd, behandlingar, specifik utredningskompetens, tester, verktyg, olika processer, arbetssätt Specialistkompetens inom olika områden Vissa Allmän övergripande specialistkompetens Kartläggning och grundläggande diagnostik, kunskap om vanliga tillstånd, barns utveckling, grundläggande samtalsmetodik, kunskap om vad vi erbjuder och hur mm Alla behandlare Alla Gemensam värdegrund Vårt mål, uppdrag, syn på barn och familjer, bemötande mm Ledarskap, lokaler, administrativa rutiner, administrativt stöd, hjälpmedel, tydliga processer, ansvar, medarbetarskap Arbetsförhållanden

Vanliga behov i verksamheter: Tydliggöra processerna och få en gemensam bild som delas av alla Varifrån och hur kommer de Barn och familjer Hur tar vi emot och vad är det första vi gör Vilka behov Vad händer i nästa och nästa steg … Gemensam uppföljning Kan vara värdefullt att göra ”vinjetter” = fall som beskriver de olika huvudprocesserna

Gemensam kunskap Om våra huvudprocesser - det vill säga det vanligaste sätten vi tar hand om barnen på, Om ordinarie administrativa rutiner Om vad vi gör i krislägen Om hur man kan be om hjälp Om vad som är bra bemötande Om vad barn och unga tycker Om våra resultat

Efterfrågan och behov som överstiger er kapacitet… Aktiviteter som tar sikte på långsiktiga lösningar: Utveckla er effektivitet, använd er på bästa sätt, kompensera med administrativt stöd, Rekrytera nya medarbetare, lär er nya metoder och effektivare strategier Gör era grannar kompetenta att ta hand om lättar tillstånd = minska inflöde Mät det ni gör och skaffa er en gemensam koll på era resultat Sätta långsiktiga och kortsiktiga mätbara mål

Kunskapsutveckling och stöd DepLyftet utbildning i diagnostik, ångest och depressionsbehandling www.deplyftet.se SIP, gemensamma utbildningar med socialtjänst och skola. www.psynk.se www.sipkollen.se Nationellt kunskapsunderlag självskadebeteende. www.nationellasjalvskadeprojektet.se Studiebesök – intensivkurs tvådagar kring ex åtsrörning, OCD, hemmaplanslösningar

Liten skrift för elevhälsan -Samtalsstöd Gjord tillsammans med Sjävskade-projektet + Frågeunderlag + Vinjetter

Systematiskt förbättringsarbete och PDSA-hjulet

skl.se/halsasjukvard/psykiskhalsa/battrevardmindretvan

Snabba lösningar - hämta kunskap Studiebesök – intensivkurs två-dagar kring ex ätstörning, OCD, hemmaplanslösningar, neuropsykiatri, föräldrastöd o familjebehandling Få ta del av vårdprogram, strategier, arbetssätt, få auskultera på behandling

Vidare utveckla neuropsykiatriska utredningar Utrednings och behandlingstrappa i skola, första linje och specialistverksamhet BUP, Habilitering Representant från er delta i nationell grupp. Pröva nivåstrukturering

Hemmaplanslösningar, gemensamma insatser med soc och i andra grupper ni tillsätter Juridiskt stöd i vad man får göra. Processtöd Stöd med kontakter till experter, forskare, utvärderingskunskap

Öka den gemensamma kunskapen EX om diagnostik, specifika tillstånd, föräldrastöd, psykodeukativa insatser, missbruk, våld Utbildningsdagar, föreläsare Studiematerial – förslag på läsning, bra webb e-learning osv Aktiviteter med skola, soc, brukarorganisationer Ett BUP-album med alla medarbetare Korta infosnuttar på webblänk Skypa med er regelbundet En gemensam bloggsida Infomaterial framtagande

Forskaren Kim Cameron har visat att de allra mest framgångsrika organisationerna skiljer sig från sina konkurrenter på tre avgörande sätt: Medan de flesta organisationer fokuserar på att förebygga och lösa problem och brister, med målet att upprätthålla en minimistandard, siktar de mest framgångsrika organisationerna mycket högre - de strävar efter att överträffa alla förväntningar och nå exceptionella resultat. De skapar en kultur som uppmuntrar goda handlingar, som att hjälpa varandra, vara generös, dela med sig av information och förlåta människor när de gör misstag. De har ett uppskattande förhållningssätt, dvs de fokuserar på det bästa snarare än det värsta. De lyfter fram styrkor, förmågor och möjligheter snarare än hot, problem och svagheter.

+

Tillsammans… Göra varandra duktiga!