Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Johan Yngvesson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Utvärdering av projekt
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Dränering och växtnäring
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Växt- och miljöavdelningen
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Hur har rådgivningen fungerat
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde
Minska markpackningen 24 oktober 2013
Att genomföra gårdsbesök Greppa Näringen, Energikollen grundkurs 9-10 maj 2012, Linköping David Hårsmar, Rådgivarna i Sjuhärad
Avrinningsområdesvisa
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
1 Mötesplats för framtiden oktober 2005 Speciella tjänster för speciella frågor - att skapa ”virtual desks” – eller virtuella tjänster: Elektronisk.
Klimatkollen i rådgivningen
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Introduktionskurs Greppa Näringen Madeleine Wiström, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Arbete för ett fortsatt Greppa Näringen Ett fortsatt nära samarbete med LRF är viktigt Projektet ska nå fler än målgruppen för rådgivning God kontakt med.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
EU:s vattendirektiv – vad händer?. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
LOVA - vattenvårdsstöd för en bättre havsmiljö Dennis Wiström.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Stöd av geotekniker på skadeplats med interaktivt webbaserat kartstöd Anders Finn, Bohus Räddningstjänstförbund Mats Öberg, SGI Statens Geotekniska Institut.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
19 AUGUSTI FRITID FÖR ALLA UTVÄRDERING AV KLUSTER PERSPEKTIV PÅ METODUTVECKLING I KLUSTERPROJEKT.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen
Fosforkampanj inom Greppa Näringen

Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Presentationens avskrift:

Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket

Varför ett projekt om fosfor? Vi vet för lite om effektiva åtgärder i praktiken Åtgärderna ger inte samma respons som för kväve – lantbrukarna behöver mycket stöd Hur kan vi identifiera riskområden i praktiken? Tänkbara åtgärder behöver testas i fält

Projektets syfte Att utveckla ett arbetssätt för att minska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinningsområde. Att praktiskt prova om de åtgärder vi känner till idag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken.

Greppa fosforn En del i Aktionplanen för havsmiljö: ”Hjälp lantbrukarna att behålla fosforn” Finansierat genom SLF, NV, SJV, Lst Projektet startade hösten 2006 Samverkan mellan Jordbruksverket, Länsstyrelserna, forskare, rådgivare och lantbrukare

Typområden OmrådeArealAndel jordbruks- mark Dominer- ande jordart TopografiDjurtäthet (DE/ha) Medel- transport av tot-P (kg/ha) Västman- land 47062%Styv leraFlacktMedelhög0,79 Östergöt- land 75653%MellanleraSvagt kuperat 0,70,56 Halland65093%Mellanlera, mjäla, men även sand och mo Svagt kuperat 0,40,59 - Mätningar finns sedan 80 eller 90-talet - Lagom stora (ca ha) - Stor andel åkermark - Liten inverkan från andra källor än jordbruk

Arbetsgång Identifiera riskområden Ta fram förslag på åtgärder Ge råd och stötta vid genomförande Utvärdera (mätning, metoder, åtgärder)

Identifiera riskområden Lantbrukarnas erfarenheter Befintliga markkartor plus nya analyser Fältvandringar Mäta i diken och bäckar på flera ställen samtidigt Modellberäkningar

Åtgärder Gödslingsrådgivning mängd, teknik, tidpunkt, jordbearbetning Dränerings- rådgivning - underhåll av befintlig dränering Kalkfilter Strukturkalkning Anpassade skyddszoner Sedimentationsdammar

Genomförande Genomförandet ligger på lantbrukaren i många fall Projektet ansvarar för vissa större åtgärder, t.ex. kalkfilter Använda den rådgivning som kan erbjudas via Greppa Näringen

Utvärdera Hittade vi bra former för samarbete inom avrinnings- området? Blev det någon skillnad i avrinnande vatten? Lyckades vi identifiera riskområden? Lyckades vi hitta åtgärder som gick att genomföra i praktiken?