Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Föräldrastöd i Västra Götalands län
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Dränering och växtnäring
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Vårdval Halland Plus HSS KM1.
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
Remiss 8 januari till 14 februari Vad ville vi veta? Är analysen relevant och korrekt? Kontroll av uppgifter om butiker o bensinstationer i kartorna Ger.
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
Avrinningsområdesvisa
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Anpassning till ett förändrat klimat
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Europeiska regionalfonden Medborgarbudget. Varför medborgarbudget? För att öka medborgarnas möjlighet till inflytande över budget och resurser Vilka har.
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Introduktionskurs Greppa Näringen Madeleine Wiström, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Hur vi gjorde en miljörapport
Utökning av nitratkänsliga områden Under 2011 kommer troligtvis det nitratkänsliga området att utökas för att i större grad ta hänsyn till statusklassningen.
Pilotstudie - Energieffektivisering av jordbrukets logistik JTI – Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister Qulturum Arbetsuppgift LS1 – LS3 Ledningsteam Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister 2013.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov?
Engagemang och samverkan trots små resurser Lona-träff i Lycksele maj 2015.
Indikatorer och mål. Varför mäter man? Inga mål utan mätning Ingen mätning utan analys Ingen analys utan åtgärd Ingen åtgärd utan kommunikation.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Musikkompendium Test. Musikkompendium Test 2 Musikkompendium Test 3.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Brottspreventiva är sådana åtgärder och förhållanden som minskar sannolikheten för brott och/eller reducerar skadeverkningar (inkl. rädsla) av brott. (Sarnecki,
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dofsan – ett pilotprojekt
Varför ett nytt åtgärdsprogram?
Förbättringsområde Effektiv mottagning – rätt patient till rätt vårdgivare vid Bankeryds vårdcentral.
Regional Vattenförsörjningsplan
Lokala Vattenvårdsprojekt - LOVA
Miljömålsrådet och länsstyrelserna
Miljötillståndet i havet
Miljömålen består av tre slags mål
Rådgivarnas kompetens
Dialog för naturvård Claes Svedlindh Naturvårdsverket

Miljömålen består av tre slags mål
Presentationens avskrift:

Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län

Aktionsplan för havsmiljön med bred förankring

Jordbruket bidrar med 46% av det svenska fosfortillskottet till egentliga Östersjön

Två åtgärder Två av åtgärderna i aktionsplanen

Fosforförluster från åkermark Långtidsmedeltalen för fosforförlusterna varierar inom vida gränser. Upp till 10 ggr i typområdena Det är andra faktorer än de som gäller för kväve som påverkar fosforläckaget Förlusterna är höga vid högflödesperioder Starkt samband mellan fosforhalter och suspenderat material Övervakningsprogrammen för fosforförlusterna från jordbruksområden behöver kvalitetssäkras Vad vet vi om fosforförlusterna från åkermark?

Ytavrinning stor Ytavrinningen från åker innehåller ofta högre fosforhalt än utgående avloppsvatten från reningsverken

Samband mellan flöde och fosforkoncentration - ökad koncentration av partikulär fosfor vid ökat flöde

En rad åtgärder kan genomföras direkt i känsliga områden utan några ytterligare utredningsinsatser Ingen stallgödsel på markytan under vintern Kontrollera täckdikenas funktion i samband med hög nederbörd Anpassa skiftesindelning för att undvika ytavrinning Fosforgödsla efter grödans behov

Vattenmättnad

För kompletterande åtgärder krävs fortsatta studier och utredningar Arbetsgång Välja pilotområden Förankra lokalt Fastställa metoder för att hitta riskområden Identifiera riskområden Ta fram förslag på åtgärder Ge råd för genomförande Utvärdera (mätning, metoder, åtgärder)

Kriterier för pilotområden Tre f d typområden för jordbruksmark Fosforförluster medel-höga Lerjord i 1-2 områden Mycket nederbörd i minst ett område Djurtätt i minst ett område Rimligt stort (<30 brukare) Gärna nära intensivområde

Identifiera riskområden Central arbetsgrupp tar fram arbetsmetod Lokal arbetsgrupp samordnar arbetet i varje pilotområde Samma arbetsgrupper tar fram förslag på åtgärder

Att genomföra åtgärder Lantbrukarna har initiativet Rådgivning kan stötta Rådgivning kan stimulera Rådgivning enligt Greppa Näringens modell

Utvärdera Lyckades vi identifiera riskområden? Lyckades vi hitta åtgärder som gick att genomföra i praktiken? Hittade vi bra former för samarbeta inom avrinningsområdet? Blev det någon skillnad i avrinnande vatten?

Preliminär tidsplan Välja pilot- områ- den Ta fram förslag på åtgärder Mätningar Förankra bland brukarna Hitta metoder för att identifiera risk- områden Identifiera riskområden Rådgivning Utvärdering