Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Irene Malmkvist Vårdcentralen Kil deltagare i arbetsgruppen
Kunskap till praktik – vad har åstadkommits och vad kommer att ske Linnéuniversitetet Sveriges Kommuner och Landsting
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FaR-statistik VGR FaR-modellen FYSS REK-listan FaR i PV Skaraborg
Kunskap till praktik – vad är det, vad har åstadkommits och vad kommer att ske Katrineholm Sveriges Kommuner och Landsting
METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
Nytt landskap: helgsupande avtar; vardagsdrickande tilltar Ett gäng typiska alkoholister.
Lilla AUDIT-projektet ”Får man lov att ställa en liten fråga….?”
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Presentation av utvecklingsarbete 24–25 november
Boden Bodens kommun Norrbottens läns landsting
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Stimulansmedel ”Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre” Förslag om en gemensam ansökan från Vårdsamverkan Fyrbodal med dess samtliga ingående parter.
Missbruksvården Haparanda 2010
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
Presentation av utvecklingsarbete 24–25 november
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
En hälsofrämjande vårdcentral
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Växjö universitet Sveriges Kommuner.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Beroendecentrum Värmland
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Loke Projekt Karlstad 2011 Värmland
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Landstinget Dalarnas beroendevård
1 Fysisk aktivitet på recept, FaR Samverkansjukvård Föreningsorganisationer och friskvård Norrbottens Idrottsförbund En metod för hur hälso- och sjukvården.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Avdelning/mottagning på
Alkohol och hälsa, Göteborg, 2011 Fredrik Spak, lektor, docent Enheten för socialmedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Specialist.
1 Vad innebär missbruksutredningen för Västra Götaland Sveriges Kommuner och Landsting
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
BARN SOM ANHÖRIGA I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
AKO - projekt AKO – pilot Bakgrund Utgångspunkt i Gränssnittsgruppens arbete Behov av ett system som underlättar implementeringen av.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Projektpresentation Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2-årsprojekt för implementering av samverkansrutiner.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
NATIONELLA RIKTLINJER Socialstyrelsens vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroende-problem.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Nuläge Från 1/ strukturerad dokumentationsmodell för levnadsvanor integrerad i den ”vanliga” journalföringen. Används av all primärvård. Implementering.
VGR Skaraborg 22 september 2017
Omställningen av hälso- och sjukvården
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Sociala investeringsmedel, spår 2
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Barn och ungdomspsykiatriska kliniken
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Presentationens avskrift:

Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag? 2017-04-08 Riskbruk - Vad görs idag? Göran Eriksson, distriktsläkare, Projektledare Riskbruksprojekt VG-regionen

Behandlingsnivåer ”Normalbruk” 1,1 miljoner Riskbruk Skadligt bruk/ 2017-04-08 ”Normalbruk” 1,1 miljoner (Efter Ågren 1991) Primärvård Tidig upptäckt Rådgivning Enkel intervention Riskbruk 120 000 pers Primärvård / åter-fallsprevention. Längre insatser: Specialistvård Självhjälpsgrupper Skadligt bruk/ Beroende 40 – 50 000 Av VGR:s 1, 27 milj invånare 16-84 åå har 14% (18% män, 10% kvinnor) ett problematiskt förhållande till alkohol. Den stora gruppen har sk riskbruk och en mindre del skadligt bruk/beroende. Alla behöver hanteras på vårdcentralen i vårdkedjan. På en normalstor vårdcentral med 10 000 listade invånare finns 1 400 personer med alkoholproblem i någon mån. Dessa söker för tex ångest, depression, sömnsvårigheter, blodtrycksförhöjning mm. Svårt alkoholberoende 10 - 15 000 Specialistvård Stöd och omvårdnad 175 000 personer i ”Tratten” = 14%

Riskbruksprojekt VGR för tidig uppmärksamhet 2017-04-08 studera / utveckla Metoder / arbetssätt - VC, BVC, MVC för tidig uppmärksamhet Koppling symtom - levnadssvanor Arbetssätt som motiverar till förändring Team, läkare / sköterska m fl Riskbruksprojektet som arbetat i VGR sedan 2006 och avslutas vid årsskiftet är inriktat på att studera, utveckla metoder och arbetssätt för vårdcentraler, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler. Målet är tidig uppmärksamhet av alkoholriskbruk för tidig intervention, att i arbetet på vårdcentraler i samtalet koppla symtom till levnadsvanor. Att verka för arbetssätt som motiverar patienter till förändring samt att vårdpersonalen arbetar i team.

Stöd under projekttiden 2017-04-08 Stöd under projekttiden För stöd och stimulering av det lokala arbetet Riskbrukscoacher/handledare För att få: Lokala kontaktpersoner / team - läkare, sjuksköterskor m fl samverkar I projektet arbetar under 2010 på deltid mot vårdcentraler 3 coacher (om 2 tjänster) samt 1 ST-läkare på 20% samt mot MVC/BVC 7 coacher (0,6 tjänst). Totalt inkl projektledare på deltid ca 3 tjänster. Målsättning att det på varje enhet vårdcentral finns lokala kontaktpersoner/team i samverkan och att lokal kontaktperson arbetar för att håla arbetssätt mm levande och aktuella.

Intentioner Naturligt att ta upp frågan om alkohol ! 2017-04-08 Naturligt att ta upp frågan om alkohol ! Screening / kort samtal Metoder och redskap för arbete med livsstilsfrågor (levnadsvanor) Målet är att det blir naturligt att lyfta frågan om alkohol samt att använda effektiva metoder för detta för att screena och lyfta det på ett naturligt sätt i samtalet med patienten. Till hjälp för detta finns utvecklade metoder och redskap. Exempel på detta är motiverande samtal, 10-frågeformuläret AUDIT, en sk Alkonacka mm.

Erfarenheter MVC, BVC MVC - förändrat arbetssätt 2017-04-08 Erfarenheter MVC, BVC Implementering: MVC - förändrat arbetssätt Modeller för stöd i BVC:s riskbruksarbete har anpassats lokalt För MVC har vi idag ett förändrat arbetssätt med levnadsvanesamtalet inkl AUDIT på MVC redan en vecka efter konstaterad graviditet. För BVC finns en strukturerad modell för arbetet som anpassas lokalt i VGR.

Erfarenheter vårdcentraler 2017-04-08 Erfarenheter vårdcentraler Acceptans ta upp frågan! Alla levnadsvanor - betoning på alkohol Stor spridning i aktivitet Riskbrukssköterskor / team Behov inre / yttre strukturer o stödfunktion RB- proj, SoS Nat Riktlinjer (missbr/ber) samt SKL:s "Kunskap till praktik” - Ömsesidig draghjälp Soc tjänst intresse för ”riskbruk” - samverkan! ”Marken förberedd" - arbetet tappat fart i Vårdvalet Det finns idag överlag en acceptans för frågan där alla levnadsfrågor tas upp även om det finns en stor spridning i aktivitet. Vissa vårdcentraler har sk riskbrukssköterska andra har sk livsstilssköterska, en del har utvecklat teamarbete. Alla gör något. Det finns behov av såväl inre som yttre stödfunktioner. RB-projektet har under ett par år samverkat med det sk RIS-projektet (Riktlinjer i Samverkan) i VGR för implementering av Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för Missbruks och beroendevård som kom 2007. I arbetet med detta finns även koppling till SKL:s arb ete ”Kunskap till praktik” Här ser vi ömsedig draghjälp. Roligt att konstatera är socialtjänstens ökade intresse för riskbruk, vilket är pos för samverkan. Marken förb eredd men tyvärr har arbetet tappat fart i vårdvalet.

Nationell 3-års uppföljning FHI 2017-04-08 Nationell 3-års uppföljning FHI Enkät – Distr läk/ST och Dsk PV vgr / riket 2006, 2009 Enligt resultat från en nationell 3-årsuppföljning från Folkhälsoinstitutet 2006 resp 2009, med enkäter till såväl distriktsläkare och ST-läkare samt distriktssköterskor på vårdcentraler kan vi för VGR:s del se att det skett en ökning av andelen som alltid/ofta diskuterar alkohol med sina patienter , för distr läk/ST från 46% 2006 till 56% 2009 (rel lika jfrt med riket). För distr sköterskor ser vi en ökning från 30% till 56%, en ökning som överstiger riksnivån.

Framgångsfaktorer Stöd av chef/er Alla levnadsvanor tas upp 2017-04-08 Stöd av chef/er Alla levnadsvanor tas upp Lokalt förankrade kontaktpersoner och handledare/coacher Nätverk Utbildning, fortbildning Rutiner för vårdkedjan Framgångsfaktorer är stöd av chefer, att alla levnadsvanor tas upp, att det finns lokalt förankrade handledare/coacher, nätverk, utbildning/fortbildning samt bra rutiner i vårdkedjan.

Resurser 5 års erfarenhet med ”Riskbrukscoacher” för VC, BVC, MVC 2017-04-08 5 års erfarenhet med ”Riskbrukscoacher” för VC, BVC, MVC MI - lärarkompetens (MI=Motivational Interviewing) Föreläsningskompetens riskbruk / levnadsvanor Läkare som är utbildare i hälsoarbete och levnadsvanor Nätverk över hela VGR har börjat byggas upp mellan primärvård / socialtjänst och beroendevård Detta finns – Hur tas det tillvara from 2011? Vi har idag 5-års erfarenhet med riskbrukscoacher . Dessa coacher har MI-lärarkompetens. Det finns god föreläsningsvana. Vi har idag via projektet ordnat att 3 ST-läkare vara 2 nu är specialister i allmänmedicin fått en specialutbildning i att vara utbildare i levnadsvanor. Till detta finns flera läkare som är utbildare i riskbruk och arbetat aktivt med frågan. Vi har idag ett nätverk över hela VGR med ca 110-120 personer som har intresse för riskbruk. I detta finns samverkanskopplingar med socialtjänst och beroendevård.