Volymer och priser (K/I) (resultaträkning) (7.1) Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv Finansiell analys: Volymer och priser (K/I) (resultaträkning) Kapital/resursbas (balansräkning) Icke finansiell analys: Balanserade styrkort (BSC) 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Före och efter förändring Kräver analys av Nuläget (i ekonomiska termer = varför, av vem och för vem, vad, hur beräkna) Händelser och skeenden/olika trender (i resultaträkningen) Resultat av förändringen (i ekonomiska termer = ”bokslut” i balansräkning) 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Olika ekonomisk analyser Grundläggande ”ekonomiska” analyser Finansiell analys (lönsamhet, resurser) Marknadsanalys (konkurrens) Resursanalys (utbud och egna resurser) Icke-finansiell analys Utvidgade analyser Tillväxtanalys Inflationsanalys Förädlingsvärdeanalys Social bokslut och miljöbokslut 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB Varför, av vem och för vem? Olika ekonomiska analyser har olika (primära) syften Finansiella nyckeltal; för att tillgodose externa intressen för att antingen konsolidera eller expandera för att värdera Icke-finansiell analys/produktivitets- effektivitetsanalyser; för att styra verksamheten 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Balansräkningen viktigast… Tillgångar Skulder Behållning (egen)*)**) *) privat/samhällsekonomiskt = pengar i plånboken, på banken mm **) i företaget = ”eget kapital”, humankapital, kunskapskapital mm 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

…utifrån RESULTATRÄKNINGEN Inkomster Inbetalningar Intäkter Utgifter Utbetalningar Kostnader *) **) *) Investeringar/Betalningsbalans **) Förädling/ ”Vinst eller förlust” 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Förädlingsvärdeanalys Ett mått på den värdeökning som företaget genererar. Produktionen/omsättningen ./. Externa kostnader för att generera denna 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

…förädlingsvärden i flera led! Från ett ax till en limpa… Produktions/säljvärde Brödets förädlingsvärde Mjölets förädlingsvärde Insats av mjöl BNP Sädens förädlingsvärde Insats av säd Företag 1 Bonden Företag 2 Mjölnaren Företag 3 Bagaren Förädlingsnivå Bilden är hämtad från boken Lönnroth – Hansson: : Ekonomi för alla …förädlingsvärden i flera led! 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Förädlingsvärdet (monetärt) Produktions/säljvärde = omsättning Personalkostnad PK Räntekostnader Kapitalkostnader (KK) Förädlings-värde brutto Förädlings-värde netto (FV) Förädlings-kostnader (FK) Avkastningskrav från ägare ”Ren” vinst (V) Avskrivningar Inköp av insatsvaror och tjänster 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Personalen i resultaträkningen Personalen i balansräkningen (7.2) Perspektiv på ekonomisk analys: uppföljning av mål; finansiella och prestationsnyckeltal Finansiell analys: Personalen i resultaträkningen Personalen i balansräkningen Icke finansiell analys: Balanserade styrkort (BSC) 2017-04-08 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 ANALYS (Fö 7.2) Personalen i RESULTAT- och BALANSRÄKNINGEN Finansiell analys? Prestation Nyckeltal: Effektivitet ….resultat! Avkastning ….utveckling och balans! Varför icke-finansiell analys? Kompetensstyrning PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Tjänsteorganisationer Tjänster är personalkrävande Kvaliteten är svår att värdera Unika inslag i “tjänsteproduktionen” Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig Delegering av ansvar är ofta en viktig framgångsfaktor Tjänster kan vara lågkvalificerade och högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Kunskapsorganisationer Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning Olika från gång till gång Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex. präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera hur de använder sin tid Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från ”produktionen” Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och strategisk planering PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Själv- utvärdering? (diskutera) Svårare – kvalitet är upplevelsebaserad Ska vi själva utvärdera eller ska vi ta in någon annan? Sjukhusets service från kundens/patientens perspektiv Kärnservice Periferiservice Kundens upplevelse av servicen Om man inte är nöjd - ”rösta med fötterna…”: om sådan möjlighet föreligger PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Mätning av sjukvård Stor andel personalkostnader: människan är oftast lättrörlig och attraktiv Utbildningskostnader för nyanställda Kompetensutveckling ”Det osynliga kontraktet” (motivation) Hur kan humanistiska/mjuka värden mätas? Arbetstillfredsställelse Enbart (ekonomisk) resultatmässig bedömning omöjlig och olämplig, jfr. sjukhusens samhällsuppgift (hur ska detta hanteras när ekonomin styrs med företagsekonomiska modeller?) Resultatstyrning och medicinska bedömningar skall hanteras separat - ”dubbla styrningssystem” PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Redovisning av tid? (diskutera) Ledningsinstrument (Management by Numbers) Vilken nedbrytningsnivå? Ger information om arbetsmiljön Kvantitativa data Beteendeeffekter Vilken kvalitet har data? Sjukfrånvaro och dess kostnader PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Valfrihet (diskutera) Allt vanligare i offentlig verksamhet Variation i utbud - variation i efterfrågan Hur värderar patienten/kunden tjänsten (”rösta med fötterna”)? Resultat vs målet Ekonomiskt Upplevt Medicinskt ”A satisfied patient may end up a dead one, and not knowing that the professional quality of the service which he received was poor” (John Övretveit) Allmänt ökat intresse för resultatmätning PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Makt i organisationer Många definitioner av begreppet makt En individs förmåga att styra och påverka en annan individs beteende ”Platta organisationer” – finns de? Och hur ser maktstrukturen då ut? Makt kan visa sig i många sammanhang: Att hålla en presentation Att skriva en rapport Att undanhålla information Att vara med i en ledningsgrupp Byråkratikritik Förmodad låg produktivitet Förmodad svag effektivitet Förmodad svag flexibilitet (formalisering) Förmodad bristfällig lyhördhet – kund-/patientorientering Varför är det så? Gäller det offentlig förvaltning eller alla stora organisationer? PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Mätning och uppföljning ”Balanserade styrkort” PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Balanserade styrkort Mycket vanligt i svenska industriföretag och offentliga organisationer under 1990-talet och framåt: osäker utveckling Styrkort kan ses som en paketering och implementering av ekonomistyrningstänkande Ger fokus och inriktning på verksamheten Gör organisationen delaktig med personalen involverad i arbetet Breddar mätningen Uttrycker vad man tycker är viktigt och vill satsa på Ger en samlad bild av organisationen Används som grund för feedback och belöning PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Fyra perspektiv Finansiellt (igår: vad tycker ägarna?) Kund (idag: hur uppfattar kunden oss?) Process (idag: vad måste vi bli bra på?) Förnyelse och utveckling (imorgon: hur kan vi fortsätta att förbättra oss i framtiden?) Andra perspektiv, t ex medarbetarperspektiv och miljöperspektiv kan också vara med Finns gränsfall mellan dessa persp PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Perspektiv Normalt fyra perspektiv Finansiellt perspektiv Vinst, tillväxt, avkastningsmått, TB Kundperspektiv Kundnöjdhet, lojalitet, nyrekrytering Internt perspektiv Beläggningsgrad, frånvaro, effektivitet Framtids-/Utvecklingsperspektiv Utbildning, investeringar, långsiktig marknadsföring LS = t ex varumärkesbyggande PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Nedbrytning, koppling Allt skall samverka PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Varför styrkort? Skapar långsiktighet; även sådant som ger avkastning i framtiden mäts Visualiserar humankapital Visar hur immateriella investeringar kommer att ge avkastning i framtiden Kompletterar den finansiella mätningen Underlag för att diskutera prestation och kompetens Lyfta fram strategisk funktion hos annars anonyma delar av organisationen Enkelt att förstå och förankra Förbättrad lönsamhet (?) Styrkortet ger stor frihet i utformningen Styrkort är inte främst ett sätt att sänka kostnader, utan ett sätt att ge verksamheten inriktning och stödja utveckling Tyvärr kan styrkort också begränsa förändring Och förankra förändringarna = det blir tydligare vad man vill; om du ej tycker att detta är bra, kanske du skall jobba någon annanstans. Det vi tagit fram bygger ju också på vad personalen tycker Ger förankring, ej top-down Inom företaget, mellan avd. och nivåer; styrkortet länkar ihop delar Vem vi är och vad vi vill PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Effekter av Styrkort PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Delar i att ta fram ett styrkort Vision och strategi Identifiera processer/mätpunkter Bedöma mått Fastställa mått och styrkort Belöningssystem Genomförandet är enklare i en organisation med tydlig struktur och erfarenhet av mätning och belöningssystem PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Styrkortet Vision och strategi Förslag på mått Verksamhetskartläggning Perspektiv kund, finansiellt, internt, utveckling Styrkortet Förslag på mått Verksamhetskartläggning PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Fällor i styrkortsarbete För många mått Styrkortet uppdateras ”Fastnar” i måtten Systemet resurskrävande och otympligt Ovana vid att mätas och belönas Organisationen ej delaktig Ej seriöst menat Kritik mot styrkort stark tro på att människor kan styras med incitament. Denna kritik torde inte uppkomma när inga eller små belöningar är kopplade till måluppnåelse Endast ett sätt att få hästen att springa snabbare Ensidig ideologi: ”Du kan bara förändra sådant du kan mäta” MBN marginell risk i liten org Viktigt fundera över beteendeeffekter i förväg PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Vision och strategi Konkurrensfördel: vad är vi bra på jämfört med våra konkurrenter? Vill vi växa i framtiden, och i så fall hur? SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) Kritiska framgångsfaktorer Hur bedömer vi tyngdpunkten i vår verksamhet och hur samspelar delarna? Vad vill vi att varumärket står för? Vision och strategi måste vara möjliga att genomföra Ledstjärna för organisationen, t ex vid nyanställningar Kanske upptäcker att vi är bra på nöjda kunder men har dålig effektivitet i verkstaden eller bra på beg.bil men dålig på nybil etc.; här bestämmer vi framtida inriktning etc. Jag som kund ute i marknaden, varför skall jag välja Atteviks? Tillväxt är rimligt för många, eftersom det finns en allmän tendens till att de större blir större och de mindre försvinner Lite varumärkestänkande; många kunder köper begagnat och då är det viktigt att Atteviks klingar bra + många som bor i gränslandet mellan Atteviks upptagningsområde och andra VW-grupp-åf PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Verksamhetskartläggning/ Värdekedjeanalys Verksamheten gås igenom och kartläggs Lämpliga mätpunkter identifieras Personal intervjuas Bruttolista med mått tas fram (många förslag på mått) Förslag på mätpunkter bedöms (och blir färre) För att skapa en god helhet i styrkortet måste varje förslag på mätpunkt bedömas PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Några ord om… roller, byråkrati, attityder och makt Styrning av sjukvården som en tjänste eller kunskapsorganisation? (Diskutera) PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Kriterier för mått, vad är viktigast? (diskutera) Relevanta Mätbara Giltighet: mäter det som de ska mäta Påverkbarhet Tydlighet Effektivitet Deltagande i utformningen Koppling till verksamhetsidén Risk att flera mått mäter samma sak Relevans för strategin Mätbarhet Giltighet; måttets förmåga att mäta det som avses mätas; t ex personalomsättning mäter iofs kanske trivseln, men jfr Ulricehamn 50-åringar och Din Bil Hammarby 22-åringar; ant. andra arbetsplatser, rörlighet, familj etc. Påverkbarhet; inte minst i offentlig sektor tycks detta kriterium ibland negligeras Tydlighet Effektivitet Koppling till strategi Koppling till lönsamhet; m h a styrkortet skall alla jobba på det sätt som ger företaget bäst lönsamhet. Man kan också formulera det som att individens och företagets mål blir mer lika PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Typer av mått; vilka är viktigast? (diskutera) Finansiella mått; billiga och enkla att ta fram Kvantitiva Kvalitativa; viktiga för att komplettera finansiell mätning men kostar mer = inte för många Absoluta mått (90% nöjda kunder) och relationsmått I förväg – efteråt Individuellt – grupp Hårda – mjuka mått Interna – externa mått Variation för att få en mångsidig mätning Varför används måttet? Måste förklaras PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Exempel på kompetensstyrande nyckeltal Kund-/Patient-tillfredsställelse Personalomsättning Kundklagomål Handläggningstid Förbättringsförslag Hur uppfattas vi av kunderna-klienterna-marknaden-patienterna (attitydundersökning) Förstås en skala på mått Trad starka; man går ofta tillbaka till dem eftersom de är billiga och enkla att mäta, ex konsultbyrå som jag studerade hade ambitionen att införa mjuka mått men det blev mest hårda ändå till slut PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Styrkort för Idrotts- och föreningsverksamhet Kund Nöjd Kund Index (NKI) - bad NKI – motionscentraler/gym NKI – isanläggningar NKI - föreningar Känner göteborgarna till oss? Antal exponeringar i media Medarbetare /utveckling Nöjd Medarbetar Index (NMI) Tid för kompetensutveckling Individuella utvecklingsplaner Antal förslag (inlämnade/genomförda) Antal studiebesök/benchmarkingtillfällen Frånvaro Rörlighet Ekonomi / uppdrag Kostnad / besök / anläggningstyp Kostnad / uthyrd timma / anläggningstyp Verksamhet / processer Uthyrda timmar Öppettimmar i verksamheter öppna för allmänheten Antal besök i verksamheter öppna för Hur ser våra samarbetspartners på oss? PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 Styrkort bibliotek Kund Nöjd kund-index Utbud Bemötande/service Tillgänglighet – öppettider Besöksfrekvens Medarbetare/utveckling Nöjd medarbetar-index Personalomsättning Sjukfrånvaro Utbildningstid Kompetensindex Utvecklingssamtal / utvecklingsplan Verksamhet/processer Beställningstider Utlåningstider Kravrutiner Samarbetsindex Ekonomi Balanserad budget Personalkostnader Investeringar Inköp Lokalkostnader Utbildningskostnader Personaltäthet Datortäthet PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Styrkort sjukhus/geriatrikklinik PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

Några funderingar till sist… Fundera över och diskutera: Vem har tillgång till informationen? Hur distribueras den? Vilket fokus har informationen? Vilken rytm präglar informationsgivningen? Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv) Vilken information mörkas? Hur presenteras informationen? Jfr det som finns i påvb-icke påvb, att kunna förstå o argumentera m h a ekonomisk terminologi PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88