Nytt från Sveriges Kommuner och Landsting OPP – Offentligt-privata partnerskap EU:s statsstödsregler Exploateringsavtal Översynen av PBL Olof Moberg olof.moberg@skl.se 08 452 79 88

OPP – Offentligt-privata partnerskap (PPP – Public-private partnership) Begreppet OPP är inte legalt definierat – men brukar avse olika former av samarbete mellan offentliga myndigheter och privata aktörer i syfte att säkerställa finansiering, genomförande, modernisering, förvaltning eller underhåll av en infrastruktur eller av en tjänst I samband med OPP är det främst följande rättsområden som är av intresse Kommunallagen Offentlig upphandling Konkurrenslagstiftningen Statsstödsregler Grundläggande principer i EG-fördraget Likabehandling Transparens Icke-diskriminering Proportionalitet

Exempel på OPP-projekt Vårdinrättning, finansierad och uppförd av privat utförare och sedan uthyrd till kommunen för viss längre tid, t.ex. 25 år med option på förlängning Arlanda Express, järnväg finansierad, anlagd och driven av privat utförare med ensamrätt under viss tid, varefter anläggningen återgår till det allmänna Idrottsarena, finansierad, anlagd och driven av privat utförare som vunnit en konkurrensutsatt upphandling. Rätt för kommunen att överta anläggningen vid avtalstidens slut för att ånyo kunna genomföra konkurrensutsättning

Upphandling av OPP-projekt genom s.k. konkurrenspräglad dialog Kommunen bedömer att det krävs en ny/bättre idrottsarena Kommunen begär in anbud på en idrottsarena. I underlaget finns vissa grundkrav specificerade, t.ex. att anläggningen skall klara vissa grundläggande funktioner i form av ytor och antal platser och att anbudsgivaren åtar sig driften under visst antal år. I övrigt är anbudsgivarna fria Anbudsgivarna inkommer med olika förslag, t.ex. utveckling av en befintlig anläggning eller nybyggnad Kommunen utvärderar inkomna anbud med i samråd med anbudsgivarna samtidigt som förslagen konkretiseras. I detta skede kommer mark- och exploateringsfrågorna in Kommunen gör kravspecifikation inför slutlig upphandling

Statsstöd - artikel 87.1 – EG-fördragets stöddefinition Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenlig med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Rekvisit: Offentliga medel Gynnande Konkurrenssnedvridning Samhandel

Anmälningsplikt 88.3 Kommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om den anser att någon sådan plan inte är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den utan dröjsmål inleda det formella förfarande som anges i p 2. Medlemsstaterna får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutligt beslut.

Lag (1994:1845) om tillämpningen av EG:s konkurrens- och statsstödsregler - I Upplysningsskyldighet för kommuner och landsting 6 § ”kommuner och landsting är skyldiga att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om att former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av Europeiska gemenskapernas kommission.”

När är det inte fråga om statsstöd vid markförsäljning? Offentlig försäljning av mark och byggnader - Stöd anses ej föreligga när offentlig försäljning av mark och byggnader sker efter vederbörligen offentliggjort, öppet, villkorslöst anbudsförfarande där det bästa eller enda anbudet antas. - Stöd anses ej föreligga om försäljning sker enligt marknadspris som fastställts av oberoende värderingsmän. Se SKL:s cirkulär 2007:8

Juridiska frågeställningar i samband med mark- och exploateringsavtal Traditionella avtalsrättsliga frågor av olika slag Kostnadstäckningsfrågor – vad får kommunen ta betalt för? Momsfrågor EG-rättsliga konkurrens- och statsstödsfrågor Upphandlingslagstiftning

Exploateringsavtal – vad händer? SKL – arbete med att ta fram förslag och riktlinjer för mark- och exploateringsavtal Exploateringsgruppen Syd Boverket – uppdrag från regeringen att bl.a. titta på kostnadsunderlag och avgränsningsfrågor beträffande hur kostnader kan fördelas mellan markägare och kommuner

Får jag lov? – Ny plan- och bygglag Vad händer med förslaget till ny plan och bygglag? Nya regler – bl.a. större hänsyn till ras- och översvämningsrisker i planeringen Fortsatt översyn av instansordningen, med inriktning mot plan- och miljödomstolar Krav på planläggningsbeslut

Tendenser inom mark- och exploateringsområdet Eventuellt nya arbetsformer i samband med OPP-projekt Klarare och tydligare regler och/eller riktlinjer i fråga om de legala förutsättningarna vid ingående av mark- och exploateringsavtal i fråga om bl.a. statsstöd, moms, upphandlig och exploateringskostnadsersättningar Större fokus på risker för ras, översvämningar och andra risker för naturkatastrofer såväl i planerings- som exploateringsskedet