Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2011-10-26 Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet??? Seminarium okt 2011 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2011-10-26

Aktiepengar går till social investering Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. – Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M

DET BÖRJADE 1979 DET BÖRJADE 1979

DET BLIR FÖR DYRT 5

NÅGRA PÅSTÅENDEN Utanförskapet är stort Det är växande Det är värre för de yngre Det är dyrt, mycket dyrt Man kan sätta pris på detta Därmed kan man också sätta ett värde på prevention, tidiga insatser och rehabilitering Det går att förändra Mycket handlar om struktur- och systemfrågor Det är utomordentlig lönsamt att stämma i bäcken... När vi analyserar detta kallar vi det; SOCIOEKONOMISKA ANLYSER/BOKSLUT

Låt oss börja i Norrköping Hur många barn föds varje år? Hur många av dom kommer som vuxna att befinna sig i utanförskap Vad kostar detta Årligen? På lång sikt?

10.206 barn totalt i förskoleålder i Norrköping

Årskostnader i vuxen ålder för 6 årskullars marginaliserade barn

Långsiktiga välfärdskostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping

Totala kostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping

Kostnaderna för sex årskullars utanförskap i förhållande till pensionsskulden i Norrköping

Den genomsnittliga framkörningskostnaden för en produktionsklar 18 åring i Norrköping

framkörningskostnaden för en årskull 18-åringar i Norrköping

Att ta tillvara det humankapital som är våra barn VARJE ÅR KASTAR VI I NORRKÖPING BORT 370 MKR HUR MYCKET AV DETTA ÄR HELT ONÖDIGT? KUNSKAPEN FINNS KAN VI SKAPA RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA DETTA?

Normalförlopp

ADHD som övergår i arbetslöshet – upp till 30 år

GAP NORMA-LITET- UTAN-FÖRSKAP ADHD som övergår i arbetslöshet – upp till 30 år GAP NORMA-LITET- UTAN-FÖRSKAP

En outsiderskatt för 6 årskullars marginaliserade barn i Norrköping 3,00 kr

Det onödiga utanförskapet är en gökunge som äter av våra gemensamma resurser 20

EN VANLIG SKOLKLASS NEUROPSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK 21

EN VANLIG SKOLKLASS S.K. VANLIGA NEUROPSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK 22

EN VANLIG SKOLKLASS HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? S.K. VANLIGA NEUROPSYK HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK 23

UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

Stuprörens och kortsiktighetens prislapp fallet ADHD

Utanförskap = Arbetslöshet Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Depression Skol- misslyckande Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnads- svíkt Missbruk Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Språk Invandring Begåvning 26

27

Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, ”skör” 28

Barn/ungdoms psykiatri Patrik 7 år på glid PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA 500.000 Insats Kostnad 29

30

www.seeab.se www.socioekonomi.se 31

32

33

Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något? www.seeab.se www.socioekonomi.se

KRIMINELL PATRIK TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET VÅLDS- VERKARE LÅNGTIDS- ARBETSLÖS

Patrik 25 långtidsarbetslös

Patrik 25 år - långtidsarbetslös

13000 som inte tar sig in på arbetsmarknaden – kostnader fram till pension

Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Deltar nu i Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt – tillsammans med 29 andra personer Har nu för första gången i sitt liv läst en bok Vad kostar hans utanförskap

40

Långsiktiga socioekonomiska effekter av målgruppens utanförskap 41

ADHD - projektets kostnader 42

Projektets långsiktiga socioekonomiska bruttoeffekter vid 10% spontantrehabilitering och 30% framgång i projektet 43

Vad händer med Patrik om vi låter honom hållas Vad händer med Patrik om vi låter honom hållas? Patrik 23 i AFA Patrik 24 i DFG (Djurgårdens Fina Grabbar) Patrik 26 i OG Patrik 27 i Svenska Motståndsrörelsen 44

Destruktiva subkulturer Fotbolls- huliganer Politisk extremism Lösa nätverk Fotbolls- huliganer Ligor Politisk extremism Vit makt AFA Muslimsk Religiös extremism Destruktiva subkulturer Kristen Förortsgäng Organiserad brottslighet Bikers Fängelsegäng Etnisk Maffia-liknande strukturer Inhemsk Internationell 46

Våld Mot individer Mot grupper Vandalisering Upplopp Förstörelse Samhällets skyddsåtgärder Mot grupper Destruktiva subkulturer Andra brott Egendoms- Ekonomiska Ekonomiska Drog- Systemhotande brott Utpressning Straff/påföljd Produktions- förluster Insatser Utanförskap Försörjning 47

Vad kostar ett våldsoffer? När kostar det? Vem står för notan? 48

Andra sidan ser värre ut vilket den inte behöver vara bara för att det blöder, men i det här fallet så har han en näsfraktur som måste reponeras vilket vi gör nere på akutmottagningen. Ögonbrynet har spruckit, en mkt vanlig skada inte minst i gymnastiksalar, fotbolls- och ishockeyplaner. En klassisk miss som sjukvården gjort under lång tid är att man rakar alla sårskador som har en sårskada. Men rakar man ett ögonbryn så har det en tendens att vända sina hårsäckar och börja växa åt andra hållet alltså mot näsan. Resultatet blir att pat. blir helt vanställd och samtliga killar som råkat ut för detta har opererat bort sina ögonbryn (ofta med elektricitet) och tatuerat in nya. Det blir inte bra men bättre än om de har ett ögonbryn växande åt fel håll. Ibland kan man faktiskt se killar t om med blåa ögonbryn innan andra färger kom till och detta är en effekt av sjukvårdens okunskap om våldsskador.

50

51

52

53

Ett stort eller ett litet problem?

Varför låter vi detta ske?

Varför låter vi detta ske Varför låter vi detta ske? Kortsiktighet Stuprörstänkande Kedjebrevsekonomin

57

59

60

i.nilsson@seeab.se 61 61 61

62 62

Och det där med långsiktighet då??? 63

Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) 64 64 64

ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT??? HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA VÅRT SAMHÄLLSBYGGE TIDIGA GENERELLA FÖREBYGGANDE INSATSER BOSTÄDER, KULTUR SOCIALA NÄTVERK INTEGRATION FÖRSKOLANS & SKOLANS VIKTIGA ROLL I DEN SOCIALA FOSTRAN FRITIDSVERKSAMHET SOCIALTJÄNSTEN & PSYKIATRIN BÄRARNA AV TIDIGARE MISSLYCKANDEN STÄDPATRULLERNA & DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA POLIS +KRIMINALVÅRD KRONOFOGDE MISSBRUKSVÅRD BOSTADSFÖRETAG MARGINALISERINGENS KEDJEBREVSEKONOMI 66

Varför låter vi detta hända??? BEST CASE ÄR JU TROTS ALLT BÅDE BÄTTRE OCH BILLIGARE

Fyra möjliga svar Brist på socialt investeringskapital Stuprörstänkande/agerande Frånvaro av organisatorisk helhetssyn – svarte - petterspel med ansvar och kostnader Kortsiktighet i styrsystem och uppföljningssystem Vi belönar kortsiktig (ekonomisk) framgång på bekostnad av långsiktig effektivitet Ersättningssystem som belönar stuprörstänkande och kortsiktighet Vi blir allt bättre på att springa fort åt fel håll

LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

SOCIOEKONOMISKA STRATEGIER

Tre tankar Grundfråga; om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehab är så bra och lönsamt – mänskligt och ekonomiskt - och alla dessutom vill så väl; varför händer inget? Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styr- och managementproblem Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?

Det finns metoder MEN vi behöver ett socialt investeringskapital

Några vägar mot ett socialt investeringskapital SOCIALA INVESTERINGS-FONDER KUNDVAL 3.0 Förebyggande Preventivt Långsiktigt Samverkande Uthålligt NY ENHET FÖR PREVENTION & SAMVERKAN SOCIAL INVESTMENT BONDS CSR M.M.

74

Ett antal andra ”på G” kring sociala investeringsfonder Norrtälje 3 Mkr Nynäshamn – 30 Mkr Trelleborg 12 Mkr Umeå – 120 Mkr Ale – politiskt initiativ Helsingborg – ett tjänstemannainitiativ + politiskt initiativ Norrköping 40 Mkr Luleå Lilla Edet – 3 Mkr Ystad – 3 Mkr Uppsala – förslag 40 Mkr + pol program Eskilstuna – förslag 25 Mkr Kungälv - förslag Göteborg – diskussion Malmö – ett politiskt uppdrag till ek direktör Ytterligare ett halvdussin diskuterar, överväger

EN SOCIAL INVESTERING ÄR EN KAPITALINSATS SOM FÖRVÄNTAS LEDA TILL FRAMTIDA AVKASTNING INNEHÅLLER A) LÅNGSIKTIGHET - KOSTNADEN KOMMER FÖRE INTÄKTEN B) RISK - DET KAN GÅ ÅT PIPAN C) OMFÖRDELNING - ANDRA KANSKE FÅR VINSTEN

En social investeringsfond vad är det??? Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto – i någon mening ”skyddade” Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Har någon form av avskrivningsplan/modell Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp

Spelregler kring sociala investeringar (exempel) Effektivitetsperspektivet – kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet – samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet – långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet – mäta effekter

Att lyckas med sociala investeringsfonder En övergripande strategi – ett tydligt övergripande syfte Synsätt och terminologi Avsätta medel Beslutskriterier Uppföljning

Men kom ihåg Social investeringar endast det första (kanske nödvändiga) steget – detta är på intet sätt tillräckligt. Det sociala kapitalet måste användas på ett kostnadseffektivt vis För att uppnå långsiktighet & helhetssyn samt undvika onda cirklar måste vi också Förändra organisationsstruktur Förändra styr- och uppföljningssystem Förändra ersättningssystem Detta är den stora frågan

Men det räcker inte vi måste se över 1. ORGANISATION 2 Men det räcker inte vi måste se över 1. ORGANISATION 2. STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM 3. ERSÄTTNINGSSYSTEM

SOCIALT INVESTERINGS- STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET ERSÄTTNINGS- & RESURS- FÖRDELNINGS SYSTEM LAGSTIFTNING ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL

Det handlar inte om resursbrist utan resursslöseri Det finns oerhörda resurser – Men på fel plats, fel tid och fel sammanhang Detta leder till Ineffektiv resursanvändning Mänskligt lidande Detta är till stora delar onödigt

Vad skulle ni kunna omsätta till er verklighet - på egen hand Vad skulle ni kunna omsätta till er verklighet - på egen hand? - med stöd av andra? - ganska direkt? - på lite sikt?

Att börja i det lilla Omfördela resurser i preventiv riktning Genomför preventiva och/eller samverkande projekt/aktiviteter Gör soc ek analyser av detta – lär metoden Sprid kunskap om metoder och synsätt

Ett råd till lokala beslutsfattare Det går börja med något litet, se till att lyckas Det finns förebilder - det finns kunskap Ta kontakt, bygg nätverk, lär av varandra Ta risker, agera långsiktigt - var uthållig Sätt Ior i karantän Släpp loss Tigger JUST DO IT Från prat till verkstad www.socioekonomi.se 86