Den kommunala ekonomin – omvärldsbevakning Bokslutsdagen 2014 Malmö 2014-11-12 Håkan Hellstrand, SKL

Disposition – det här ska jag prata om: Skatteunderlaget – Varför så bra? Vad måste klaffa? Konjunktur kontra långsiktig trend – återhämtning ger ”snabb” tillväxt! Internationell ekonomisk utveckling – Europa i släpar efter resten av världen Svensk ekonomisk utveckling – inhemska faktorer bär upp återhämtningen Bra eller dålig utveckling på arbetsmarknaden? Budgetpropositionen ur ett makroperspektiv Målet om offentligt finansiellt sparande

BNP och realt skatteunderlag   2001-07 2007-16 2016-25 BNP 3,3 1,7 2,0 Produktivitet 2,8 0,9 1,6 Arbetade timmar 0,5 0,8 0,4 Realt skatteunderlag 1,5 1,1 bidrag från: Sysselsättning 0,7 0,3 Pensioner 0,2 0,1 Priseffekt 0,6 Övrigt -0,2 0,0 Svagt kortsiktigt samband mellan BNP och skatte- underlaget. Arbetade timmar viktig komponent, men … … real ökning även utan timökning, tack vare priskomponenten. Betydligt svagare ökning på sikt …

Konjunkturåterhämtning ger högre tillväxt Diagram 4 • Arbetade timmar resp. potentiella timmar Miljoner timmar per kvartal, säsongrensade värden Finanskrisen bröt hög- konjunkturen 2008. Återhämtningen som inleddes 2010 kom snabbt av sig. Därefter utdragen lågkonjunktur. Återhämtningen tar fart under slutet av 2014. Normalkonjunktur nås vid mitten av 2016. Källa: SCB och Sveriges kommuner och Landsting.

Tabell 7 • Försörjningsbalans Procentuell förändring   2012 2013 2014 2015 BNP 0,9 1,5 2,0 3,5 Import –0,5 –0,8 5,2 7,8 Hushållens konsumtion 1,6 2,9 3,2 Offentlig konsumtion 0,3 1,1 1,8 Stat 3,6 0,0 Kommunsektorn 0,1 1,3 1,9 Fasta bruttoinvesteringar 3,3 –1,1 4,9 8,2 Lagerinvesteringar* –1,2 0,2 Export 0,8 –0,4 2,8 6,9 Summa användning 0,5 4,7 BNP kalenderkorrigerad 2,1 Svag BNP-tillväxt 2012 och 2013, något bättre i år och tydligare återhämtning 2015. Inhemska delar spelar större roll än normalt. Exporten ger inte samma utväxling som tidigare. Ny prognos i december! *Lageromslag i procent av BNP Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Arbetslösheten ger en bild av olika länders arbetsmarknad … USA och UK kraftig sjunkande Tyskland och Sverige på platå Frankrike och Italien försämras

… men sysselsättningsgraden en delvis annan! Tyskland och Österrike ökar USA och Danmark kvar på lägre nivå Sverige, UK och Frankrike relativt oförändrade, men på olika nivåer.

Ingen sprudlande optimism i Europa Förväntningarna står och stampar. Högst nivåer i UK och Sverige. Euro-området balanserar på 100- strecket. Finland t.o.m. lägre Italien och Frankrike.

Betydligt bättre förväntningar i USA! Ökad optimism under loppet av 2014.

Diagram 5 • Relativ arbetslöshet Procent av arbetskraften Högre arbetslöshet än enligt prognosen hösten 2013. Vändning nedåt tar bättre fart under 2015. Arbetslösheten är runt 6,5 procent i normalkonjunktur. Källa: SCB och Sveriges kommuner och Landsting.

Befolkning, arbetskraft, sysselsatta och arbetslösa Förändring från kvartal till kvartal, tusental personer, säsongrensade och trendade värden De senaste åren har arbetskraften vuxit snabbare än befolkningen. Antalet sysselsatta har ökat ungefär som arbetskraften 2013 och 2014. Därför ingen minskning av arbetslösheten trots ökad sysselsättning.

Diagram 2 • Hushållens konsumtion och sparande Procentuell förändring resp. procent av disponibel inkomst Sparkvoten steg kraftigt i samband med finanskrisen 2008. Sparkvoten bör närma sig normalare nivåer i takt med att konjunk- turen förbättras. Därmed kan hushållens konsumtion bidra till ökad tillväxt.

Offentliga sektorns skuldsättning Stabilt på låg nivå, tillgångarna överstiger skulderna Under 90-talet uppgick bruttoskulden till 70 procent av BNP. Saldomålet infördes bl.a. för att minska bruttoskulden. Bruttoskulden har minskat till motsv. 40 procent av BNP. De finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen, procentuell förändring   2014 2015 2016 2017 2018 BNP1 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar1 1,4 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet2 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap3 –2,2 –1,2 –0,5 –0,1 0,0 Timlöner4 3,3 3,5 KPI 0,9 3,2 Finansiellt sparande i off. sektor3 –1,1 –0,3 0,5 Konsoliderad bruttoskuld3 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1Kalenderkorrigerade. 2Procent av arbetskraften. 3Procent av BNP. 4Konjunkturlönestatistiken.

Olika skatteunderlagsprognoser procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 30,2 SKL, okt exkl. BP* 4,7 4,9 28,5 Regeringen, sep* 3,2 ESV, sep* 2,9 4,3 27,4 *Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Regeringen spår ett starkt skatteunderlag kommande år till följd av arbetade timmar, löneökningar och regelförändringar.

Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler. Periodiserad nettoeffekt 2015-2018, miljarder kronor* *Offentligfinansiella effekter är uttryckta i 2015 års priser och volymer. Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. Källa: Regeringen

Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - kommunerna Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 1,2 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Kommunernas statsbidrag minskas med 1,7 miljarder 2015 och 2,4 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 20 miljoner.

Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - landstingen Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Landstingen kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 0,7 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 0,2 miljarder 2015 och 0,5 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Landstingens statsbidrag minskas med 0,9 miljarder 2015 och 1,3 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 11 miljoner.