Ekonomisk styrning B.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Investeringskalkylering
Advertisements

Kapitel 13, Likviditet.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
EKONOMISKA NYCKELTAL 2012 Koncern Moderbolag
Investeringskalkyler
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Lönsamhet i produktionsförbättringar
LEKTION 7 Analys och styrning HALMSTAD UNIVERSITY.
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
Årsredovisning och bokföring. Räkenskapsanalys
Brott och utsatthet för brott Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
Andra föreläsningen redovisning & finansiering
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Kapital Varför binder man kapital i företag
Grundläggande redovisning
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Entreprenörskaps- barometern 2012 Entreprenörskapsbarometern 2012 Sveriges största attitydundersökning.
Enkätresultat för Fritidshem Föräldrar 2014 Skola - Hällby skola.
Gymnasieskolan år 2 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Grundskolan år 9 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
Ekonomisk planering med hjälp av INTERNREDOVISNING
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
F6 - Investeringskalkyler
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
Fakta om undersökningen
Cash-Flow och nyckeltal
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
Budget Företagets planering i siffror
1 Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Investeringar Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. Livslängd på åtminstone några år. Alla inköp är inte.
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
(L 1) Perspektiv på ekonomisk analys
1 Anneli Juhlin FP
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomi i offentlig verksamhet
Kapitel 20 - Finansiering
Ekonomisk information och extern redovisning
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
Redovisningens kretslopp
Kapitel 15 Budgeten.
Dagens Fö Kundorderpunkt (KOP) Nyckeltal i Produktion DuPont KBD MPIAV
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Ekonomisk styrning A.
Byggnadsekonomi Föreläsning 8 Cash-Flow och nyckeltal.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
När infaller Julafton och hur ofta?
Produktionsekonomi Produktionsmedel: Pengar - kapital
Företagsvärdering och företagsarrangemang Del III.
Företagsekonomi, FL 4 Finansiering Elisabeth Carlberg © ECC. Ej tillåtet att spridas.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Företagsekonomi, FL 6 Räkenskapsanalys Elisabeth Carlberg
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Presentationens avskrift:

Ekonomisk styrning B

Investeringskalkylering Långsiktiga konsekvenser Betalningsströmmar (inbetalningar och utbetalningar) Stor initialsatsning – löpande in- och utbetalningar.

Investeringskalkyler Olika typer av investeringar Reinvestering - byta ut för att bibehålla kapacitet Expansionsinvestering- utökad kapacitet Rationaliseringsinv. – sänka kostnaderna Miljö- och säkerhets- investeringar

Investeringskalkyler Vanliga beteckningar Inbetalningar G = Grundinvestering a = Inbetalningsöver- skott (inbet.-utbet.) R = Restvärde n = Ekonomisk livslängd i = Kalkylränta a t0 R G Utbetalningar

Investeringskalkyler Grundläggande begrepp Grundinvestering Livslängd - ekonomisk Restvärde / utrangeringsvärde Inbetalningsöverskott = inbetalningar - utbet. Kalkylränta

Investeringskalkyler Olika investeringsmetoder Payback metod Nuvärdemetod Internräntemetod Annuitetsmetod

Investeringskalkyler Felkällor - osäker framtid Kalkylräntan - inflationen Grundinvesteringens storlek Ekonomisk livslängd / utrangeringsvärde Inbetalningöverskottets storlek Tidpunkten för in- och utbetalningar

Investeringskalkyler Andra faktorer som påverkar Skattekonsekvenser (speciellt vid val av köp eller hyra) Finansieringen (framtida lånesituation, risksituation, likviditet Följdinvesteringar (ökade lager, utbildning, marknadssatsning)

Omsättningstillgångar exkl varulager Nyckeltal Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl varulager Kortfristiga skulder = Kortsiktig betalningsförmåga Tumregel >= 1

Nyckeltal Soliditet = Eget kapital Totalt kapital Långsiktig betalningsförmåga Stark soliditet ger stabilitet/kontroll/handlingsutrymme Stark soliditet ”dyr” finansieringslösning

Nyckeltal Räntabilitet Avkastningsmått Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt totalt kapital Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, RT Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt totalt kapital = Avkastning ur företagsperspektiv ”Finansieringsneutralt”

Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital Nyckeltal Räntabilitet på sysselsatt kapital, Rsyss Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital = Sysselsatt kapital = Eget kapital + räntebärande främmande kapital Avkastning ur företagsperspektiv

Resultat efter fin intäkter & kostnader Genomsnittligt eget kapital Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital, RE Resultat efter fin intäkter & kostnader Genomsnittligt eget kapital = Avkastning ur ägarperspektiv

Ekonomiska samband Hävstångsformeln RE = RT + (RT – RS) x S/E RE = Räntabilitet eget kapital RT = Räntabilitet totalt kapital RS = Genomsnittlig skuldränta S/E = Skuldsättningsgrad

Resultat efter fin intäkter Genomsn.totalt kapital Ekonomiska samband DuPont-schema Resultat efter fin intäkter Försäljning = Vinstmarginal x = RT Försäljning Genomsn.totalt kapital = Omsättn.hast.

Budget En ekonomisk handlingsplan för en framtida period (i siffror).

Budget Olika syften med budgetering Samordningsinstrument för beslut och åtgärder på olika nivåer och avdelningar i företaget. Verktyg för kommunikation mellan företagsledning och avdelningar Styrinstrument Kontroll- och analysinstrument

Budget Samordnar andra planer och kalkyler Produktkalkyler Investeringskalkyler Lönsamhetskalkyler Finansieringsplaner Övriga handlingsplaner

Budget ”Budgeteringscirkeln” Budgetering - Vilka mål har vi? Genomförande Löpande redovisning av utfallet – Hur gick det? Analys av avvikelser – Vad gick snett? Reviderad och ny budget

Budget Dess roll i det ekonomiska systemet Företagets ekonomisystem utgörs av de olika system som behövs för ekonomistyrningen. Redovisningen är det centrala, den ger underlag för: budgetering kalkylering

Organisation Består av flera saker Organisationsform Ansvarsfördelning Belöningssystem Personalstruktur Beslutsprocesser

Organisation Funktionsorganisation Industrialismens barndom funktions-organisation Nackdelar: svårt att veta var intäkterna uppstår Styr avdelningar mot: kvalitet och produktionsvolym

Organisation Divisioner tydligare resultatmätning Varje avdelning har målstyrning mot ekonomiska mål

Organisation Matrisorganisation I slutet av 70-talet matrisorganisation Man fick kontakt med en divisionschef och en funktionell chef Fördel: belysa problem ur flera synvinklar Nackdel: svårt att veta vem som har ansvaret

Organisation Matrisorganisation i industriföretag VD Person- bilar Lastbilar Bussar Truckar Sverige Övr. Eur. Asien USA

Organisation De senaste åren: Delar in resultatansvar i en liten eller större del av företaget. Fördel: medarbetarna blir mer intresserade och känner sig delaktiga Nackdel: ej kontroll över hela processen ökad administration lägre effektivitet beslut som är bra för en enhet behöver inte vara bra före en annan (enhet).

Organisation Resultatenhet Resultaträkning för varje enhet samt uppföljning av kvalitet och service. Viktigt att chefen har ansvar och befogenhet Man har oftast en budget, produktkalkyler, investeringskalkyler, ABC-kalkyler Man använder sig av internpriser (annars lönsamt att utnyttja sådant som är gratis)

Finansiering Två typer av kapital Eget kapital Främmande kapital

Finansiering Två finansieringsmetoder Intern finansiering Kapitalrationalisering (minskade lager, PIA, ledtider maskiner, inventarier osv) Cash management Självfinansiering via vinsten Banta och slimma verksamheten (minskar kapitalbehovet) Extern finansiering Leverantörskrediter Banklån Leasing, obligations- och konvertibellån Nyemission och ägartillskott