School - NotSchool  Hus  Ordningsregler  Kursplaner-linjärt lärande  Betyg, kritik  Progression efter ålder  Lärare  Klasser  Socialisera  Begränsningar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Brukarfokus i biståndshandläggning
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från idé till lönsamt företag. 2. Från idé till lönsamt företag 3. Definitionen av Mentorskap för ALMI •Mentorskap är en ömsesidig relation där båda.
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Landstinget Kronoberg Barn- och Ungdomshälsan 6-18 år
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
AU Digital samverkan LO Process
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Vad innebär ett barnperspektiv
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
Hej och välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Försäkringskassans roll i samverkan
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Från webbenkät till internat. Webb enkät om förslag på mått -Cirka 250 sakkunniga ombads svara -Öppen att besvara mellan 3 okt och 5 nov -Sammanlagt inkom.
Att tillsammans påverka!
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Disposition och utgångspunkter
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Finansiell samordning
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Information om VästBus/SIP till nyanställda. Skaraborgs Sjukhus Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram MVC & BVC HABILITERINGEN BUP.
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Avtal familjecentrerat arbetssätt familjecentraler
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
För föräldrar till barn 6-12 år
Centrum för Förberedande Arbetsträning
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

School - NotSchool  Hus  Ordningsregler  Kursplaner-linjärt lärande  Betyg, kritik  Progression efter ålder  Lärare  Klasser  Socialisera  Begränsningar i tid o rum  Begränsningar för HUR man får lära  ”Stadie”-avgränsningar  Skollag  Skolplikt  Närvarokontroll  Hemundervisning  Ålder ointressant  Drömmar är ledande  Unik plan för varje individ  Individ som oskrivet kort  Rektor — uppfylla skollag, skolplikt etc  Ej ”fysiska” möten..virtuella  Åskådliggör lärande via Ipod-folio  24/365  forum, chatt och röstmail  Från Ultralab Anglia Polytechnic University till TheCademy-en välgörenhetsstiftelse = ej ”myndighetsgrej” !?

Lokal samverkan—tillbaka till lärande

Tillbaka till Lärande!!??  Huvudintentionen är inte att återföra ungdomarna till den fysiska skolan utan istället att skapa möjligheter för dem att hitta en väg till vidare utbildning – en inkludering till lärande.

Utgångspunkten  I vårt arbete är utgångspunkten att utveckla ungdomars lärande utifrån deras egna tankar och intressen. Lusten till lärande är inneboende hos oss alla och med rätt stöd kan man rikta sin energi mot framtida utbildning och arbete.

Målgrupp  Ungdomar i grundskola och gymnasieskola som befinner sig utanför formell undervisning och strukturerat lärande sedan en längre tid. Skolan med samverkande myndigheter har uttömt alla möjligheter att få ungdomarna tillbaka till skolan eller annan utbildning.

Mål Ungdomar som  har lust till lärande  känner tilltro till sin egen förmåga  får uppleva känslan av att lyckas  känner trygghet i lärandesituationer  känner tillfredsställelse med sig själv och blir delaktiga i samhällslivet  får en ny arena för lärande och finner vägar till utbildning och livslångt lärande

Samverkansområden  Komma tillrätta med att en hög andel av ungdomar inte kommer till skolan  Förebygga ungdomskriminalitet  Stödja ungdomar med emotionella och psykiska svårigheter

Samverkande parter förutom skola  Socialtjänst  Barn- och Ungdomspsykiatrin  Polis

Vår pedagogiska idé  Lärande sker där individen befinner sig.  Kraften i IT som pedagogiskt verktyg skall användas på ett maximalt, effektivt sätt.  Vi möter ungdomarna på en annan arena och på ett annat sätt än i traditionell skolundervisning.  Utgångspunkten för vägen till lärandet är individens egna tankar och intressen

Så här startar vi.  Vi avser att i Göteborgs Stad, stadsdelarna Gunnared och Bergsjön, tillsammans med Utbildningsförvaltningen (Vingagymnasiet och Angeredsgymnasiet), starta en pilotverksamhet för ungdomar mellan år som sedan en längre tid befinner sig utanför det traditionella utbildningssystemet.

Ungdom-mentor-relation  Vi avser att skapa en ungdom- mentor-relation via en nät- community på webben där utgångspunkten är individens egna tankar och intressen – den unge är experten och forskaren i sitt eget lärande

Mentorns förhållningssätt  Mentorns förhållningssätt är coachande. Inga formella krav med deadline, betyg och kursmål är aktuella. Allt detta är ju redan prövat och har inte gett något resultat i form av lärande. Utgångspunkten är istället att ungdomen vet vad som är bra för just honom eller henne.

Individuell plan…  Mentorn skall successivt arbeta fram en individuell plan som innehåller både personlig utveckling och kunskapsutveckling. Denna kunskapsutveckling utgår inte lika strikt från kursplanemål och läroplansmål som traditionell skolundervisning. Utifrån den unges intresseinriktning servar mentorer och ämnesexperter med råd och stöd som underlättar lärandet och ger fördjupning och breddning av kunskaper

Introduktion.  Innan mentorerna börjar sitt arbete skall alla genomgå en introduktion.  Introduktionen kommer att innehålla moment som:  Specifikation av mentorns uppdrag enligt vår idé  Utvecklingsplaner och dokumentation  Lärande samtal  Ev. komplettering av IT-kunskaper specifika för plattformsarbete

Varje mentor…  Varje mentor ansvarar för 6 ungdomar och rapporterar till en lokal samordnare. I rapporten skall framgå hur arbetet går framåt samt hur och när ungdomarna arbetar. De lärandeprocesser som skapas i arbetet mellan mentor och ungdom dokumenteras och analyseras tillsammans med samordnare och ämnesexperter.  På detta sätt kvalitetssäkras processen. Som ett stöd i detta arbete erbjuds varje mentor handledning enskilt eller i grupp  Rekrytering av mentorer skall ske tillsammans med pilotprojektets uppdragsgivare i respektive stadsdel. Ansvarig för detta är en lokal samordnare.

Den lokala samordnaren  Den lokala samordnaren samordnar det operativa arbetet i samverkan med de lokala myndigheterna i stadsdelarna samt BUP, identifierar de aktuella ungdomarna, kontaktar dem och lämnar erbjudandet att få återgå i lärande. Samordnaren ansvarar för:  att samordningen mellan de i projektet deltagande myndigheterna äger rum och beskrives i en åtgärdsplan  att information och lägesbeskrivningar lämnas till vårdnadshavarna  rekryteringen av mentorer och tekniker  att handleda och coacha mentorer  Lämplig bakgrund för lokal samordnare kan vara socialpedagog eller specialpedagog

Styrning – ledning och verksamhet Styrgrupp  En styrgrupp, bestående av en verksamhetschef från gymnasiet med mandat från UBF, två verksamhetschefer från grundskolan som representerar de aktuella stadsdelarna i pilotprojektet, en lokal socialchef, en representant från barn- och ungdomspsykiatrin, en ungdomspolis samt enhetschefen för Center för skolutveckling har bildats.

Samordnaren…  Samordnaren skall ha mandat att samordna de olika lokala myndigheternas arbete och i dialog också verka för att lösa frågor som t ex rör sekretess. Samordnaren ansvarar för att en gemensam handlingsplan upprättas av ungdomen, föräldern och övriga inblandade myndigheter. Handlingsplanen visar på hur arbetet med en samsyn skall växa fram, samt vilka strukturer som arbetet skall ske genom. Samordningsteamet skall se till att helheten av insatser fungerar

Rollfördelning Mentorernas roll:  Har den direkta kontakten med 6 ungdomar via en pedagogisk lärplattform.  Rapporterar till den lokala samordnaren.

Rollfördelning Samordnarens roll:  Samordnar och dokumenterar det operativa arbetet med ungdomarna genom mentorerna.  Rekryterar mentorer och tekniker ihop med projektledningen.  Handleder och coachar mentorerna.  Identifierar och kontaktar de aktuella ungdomarna i samverkan med de lokala myndigheterna i stadsdelarna, samt centrala myndigheter som BUP. Ett erbjudande lämnas till familjen eller direkt till ungdomarna om myndighetsålder uppnåtts.

Rollfördelning Teknikerns roll:  ansvarar för att de aktuella ungdomarna utrustas med bredbands-uppkoppling samt all annan teknisk IT-utrustning samt samma dag-support.

Rollfördelning Projektledningen:  Ansvarar för att samverkan mellan lokala samordningsteam och de aktuella myndigheterna sker – stadsdelsövergripande.  Säkrar kvalitetsarbetet.  Följer upp och utvärderar arbetet i samverkansteamen.  Stödjer, handleder och kompetensutvecklar de lokala teamen.  Rekryterar samordnare i de lokala teamen.  Handhar de ekonomiska medel såsom ev. bidrag från stat/kommun och elevpeng som genereras och fördelar till lokala teamen.

Uppföljning  Projektet kommer att följas upp, utvärderas och dokumenteras av forskare vid Göteborgs Universitet. Under arbetets gång kan med fördel en aktionsforskare knytas till det lokala arbetet. Fortlöpande uppföljning görs regelbundet av projektledningen. Processen i samverkansarbetet skall uppmärksammas.

 samverkan mellan olika myndigheter (t.ex. FAS i Nybro, projektet Hemmasittarna i Solna, FAS i Irland och Connections Service i Storbritannien)  intensifierad individfokuserad vägledning (t.ex. projektet Vågbrytaren i Sandviken, Liljeholmsprojektet i Stockholm, KASAM i Sollentuna, projektet Skrivknuten i Stockholm, New Deal i Storbritannien och etniska konsulenter i Danmark )  särskilda ungdomshandläggare (t.ex. i Halmstad och Kalmar) Andra aktörer

 erbjudande om hjälp i en stödjande miljö (t. ex aktiviteterna i Aleskogen eller på försvarshögskolan i Halmstad och kurser på Folkhögskolor)  aktiviteter utifrån ungdomarnas egna intressen (t.ex. Pannhuset i Göteborg, Fryshuset i Stockholm, Drömmarnas Hus i Malmö, Communicare i Karlstad och olika Frontloeberprojekt i Danmark)

Andra aktörer  Pannhuset Göteborg Pannhuset är ett kultur- och idé centrum för unga. Verksamhetsidén bygger på erfarenheter av att möta unga och ta tillvara deras inneboende resurser. Unga människor är en mycket viktig resurs i framtidens samhällsbyggande och att det finns en inneboende kraft hos varje enskild ungdom oavsett bakgrund. Pedagogiken bygger på ett existensiellt synsätt, vilket innebär att varje deltagare förutsätts ta ansvar för de val och handlingar som han eller hon utför. Pannhuset ligger i Biskopsgården på Hisingen i Göteborg. Kontaktuppgifter: Pannhuset Daggdroppegatan Göteborg Tel: Fax: Pannhusets hemsida finner du här!

Andra aktörer  specialinriktade utbildningsinsatser (Second Chance i Sverige och Storbritannien)  erbjudande om testning av baskunskaper (t.ex. Gateway Center i Storbritannien

NotSchool---målsättningen—inriktningen—att styra mot To remove all barriers to learning. There is no intention to return these young people to school, but instead to provide a route to further and higher education and gainful, meaningful employment. Our core aims are;  To re-engage teenagers in learning  To provide a secure, non-threatening environment without fear of failure  To rebuild confidence, self-esteem and social skills  To provide a bespoke pathway into further education, life- long learning and further qualifications.