JÄMSTÄLLDHET Utvecklingsarbete FÖRÄNDRINGSARBETE

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Disposition - Hållbar utveckling
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Handlingsplan för matematikutveckling
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Välkommen till Rönnbyskolan
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Att arbeta praktiskt.
SET Social Emotionell Träning
Vår resa inom pedagogiken
Får inte flickor klä sig i rosa nu
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Föräldramöte Ht
Vad styr skolan, förskolan och fritidshemmet
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
Läroplansträff fritidshem
Resultat för utvalda frågor från LIV OCH HÄLSA UNG 2013 Uppsala län.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Skärpta krav i SKOLLAGEN fr o m ht-11 Skollagen kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Välkomna till Edboskolan
Bör staten styra skolan?
Elevdemokrati i praktiken
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Skolornas arbete med demokrati och värdegrund Kvalitetsgranskning 2012 Skolinspektionen.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Samverkan – att komplettera skolan Hur dokumenterar vi?
Fritidshem på Knappekulla
Integritet läroplansanalys.
V I S I O N Bättre, Starkare och Roligare Sigtuna IF Fotboll
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Mål och styrning Läroplansmålen
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor
Personen från Skolverket
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

JÄMSTÄLLDHET Utvecklingsarbete FÖRÄNDRINGSARBETE Eva Wikström Hallonstén eva.hallonsten@karlstad.se Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning http://www.karlstad.se/gy/jamstalldhet/index.shtml

Strategi: Lika många män som kvinnor Genuspedagoger GYF BUF 5 kvinnor 0 kvinnor 2 män 0 män 2005 GYF BUF 7 kvinnor 2 kvinnor 4 män Strategi: Lika många män som kvinnor

Göteborg ht 2005 Projekt Jämställdhet Undersökning - Plats i organisationen - Avgränsat – systematiskt arbete Jämställdhet - Horisontellt mål -Vad är det Undersökning - Del i projektet - Kunskapsbas Vad händer nu

Jämställdhet och värdegrund Inledning till ett SYSTEMATISKT ARBETE VISION Mål Innehåll ORGANISATION Uppdrag Uppföljning

JÄMSTÄLLDHET OCH VÄRDEGRUND Projektets mål ATTITYD Målet är att personal skall känna en sådan säkerhet i frågor om jämställdhet och bemötande av andra människor, oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning, att de i klassrummet vågar väcka, möta och utmana elevers egna erfarenheter, ställningstagande och attityder. HANDLING KÄNSLOR KUNSKAP

Målgrupper Lärare Elever Ledningen Personal Föräldrar

Gemensam kunskapsbas Jämställdhetsdefinition Genussystemet Jämställdhet – jämlikhet Jämställdhetsdefinition Genussystemet Att göra kön Hur manifesteras ojämställdhet Vad upprätthålls ojämställdhet Återskapandet

JÄMSTÄLLDHET Offer ? Förövare? Både män och kvinnor upprätthåller, skapar och återskapar ojämställdhet i det vardagliga livet Att se och känna igen ojämställdhet hur den manifesteras och återskapas

SYFTET MED JÄMSTÄLLDHETSARBETET ÖPPNA UPP, VIDGA vad varje individ får och kan göra Får man inte vara kvinna längre? Får man inte vara man längre?

Mans- och kvinnobilder

Mans- och kvinnobilder

Mans- och kvinnobilder

Mans- och kvinnobilder

GEMENSAM UPPSTART BERIT ÅS – HÄRSKARTEKNIKER INSPIRERANDE FÖRELÄSNING - DISKUSSION I GRUPPER/ARBETSLAG SÄG JJämställdhetsplan för klassrums-verksamheten utarbetad av lärar- och elevrepresentanter Förslag utarbetat som går på remiss UUtbildning och arbetsmöten för Åk 2 och intresserad personal MMaria Jacobsson- Allt är möjligt JJanes Jones Thinking about thinking VVärdegrundsdag Åk 3 LLunchföreläsningar UUppstartsvecka alla årskurser 22005-2006 KURSPLANER, TALTID TINGVALLAGYMNASIET STUDIEDAG samtliga lärare -Lena Siewers Åk 1 Värdegrundsövningar- Pärm Halva studiedagar för lärare följt av halva temadagar för elever. ÅK 3 Lilja for ever , som ovan Projektämnen inom jämställdhet Utbildning för projekhandledare Projekten presenteras 8 mars i samband med Jämställdhetsdag PPersonal – möte kring Lokal jämställdhetsplan ”Stödgrupp för duktiga Annikor” ÅK 2 tillkom 2004-2005 Åk 3 tillkommer 2005-2006 NOBELGYMNASIET ÅK 1 INTRODUKTIONSVECKA Värdegrund PPärm för mentorer och lärare ÅK 2 Rasism Nazism-TEMADAGAR SStudiedag för lärare före elevernas dagar Mmedverkan Kjell Kampel ÅK 3 JÄMSTÄLLDHET, SAMLEVNAD- TEMADAGAR LLilja for ever MMaria Jacobsson – Allt är möjligt

Halvdag för samtliga skolledare IInformation, värdegrundsövningar, fyra hörn etc. AArbetade i skolgrupper med nästa läsårs Jämställdhet- och värdegrundsarbete RResulterade i Förslag till Handlingsplan Övergår i ordinarie verksamhet GGenuspedagog med uppdraget i lärartjänsten NNätverk/arbetsgrupp (kompetens, utveckling, erfarenhetsutbyte-stöd) RResurs övriga skolor.

Omsätter i handling, insatser Lärdomar Ledningens fulla stöd och engagemang. STYRGRUPP – Gymnasiechef och rektorer Bokade möten för uppdrag och uppföljning Dokumenterar beslut GÖR projektet SYNLIGT för politisk nivå, ledningsnivå Vi lär oss se ojämställdhet Omsätter i handling, insatser STIGFINNARE

Viktig kunskap från undersökningen Flickor upplever större skillnad av villkor och förutsättningar i klassrumssituationen Pojkar håller isär manligt och kvinnligt i större utsträckning Pojkar är mer optimistiska om jämställdhet i framtidens arbetslivet Pojkar har i större utsträckning upplevt att bli utsatta för tillmälen i gymnasiet. Elever saknar kunskaper i ämnet, kan inte tolka upplevelse i klassrumssituationen – upplever att i klassen är pojkar och flickor helt jämställda trots upplevelse av olika villkor i klassrummet Jämnt könsfördelade klasser gynnar medvetenheten Alla vill att kränkande behandling i klassrummet skall behandlas av lärare

Handlingsplan I Skolplanen för 2004-2007 anges att ”värdegrundsarbetet ska lyftas fram, bedrivas kontinuerligt och långsiktigt och utgå från det demokratiska samhällets grundläggande värderingar som respekt, solidaritet, jämställdhet och allas lika värde”. I Budget 2005-2007- verksamhets- och ekonomisk planering anges att ”eleverna skall också få utbildning i demokratins grundprinciper” och ”Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att pojkars och flickors intressen och färdigheter tas till vara på de utbildningar de faktiskt väljer att gå. Samtidigt är det viktigt att försöka bryta invanda mönster med insatser som väcker intresse för könsbrytande val av utbildning.”   Karlstads kommun slår fast i horisontella mål om jämställdhet att ”Kommunen har som vision att Karlstads kommuns verksamhet ska vara en av landets mest jämställda. Kunskap om jämställdhetsfrågor är avgörande för att detta ska kunna uppnås… Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i kommunens styrdokument och beaktas i ärendeberedningen. ” I regeringens rapport ”Jämt och ständigt” skrivs att driva förändringsarbete för att bryta ojämställdheten ”kräver medvetenhet om maktstrukturer och ojämställdhetens mekanismer och kunskap om hur de upprätthålls..” I 1 kapitel 2 § i skollagen anges att ”… särskilt skall den som verkar i skolan främja jämställdhet mellan könen”. I läroplanen anges att ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” Under en likvärdig utbildning anges att ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt eller manligt.”

Mål

Kvalitetskriterier

Framgångsfaktorer

Vad händer nu! Karlstads kommun- grundskolan satsar! ESF- planerar för 2-årigt projekt för lärarpersonal, med särskild satsning på nyckelgrupper som arbetslagsledare, ämnesföreträdare, skolledare, syv Samverkan med lärarutbildningen ESF medel, seminarieserie för samtliga skolledare i länet i samverkan med RUC

BUF Långsiktig utbildning av genuspedagoger och 3 R utbildade Utbildning av skolpersonal prioriteras. Två genuspedagoger tillsätts som resurs i kvalitetsarbetet och för att stödja kompetensförsörjning och lärandet i/mellan skolområdena. En person med ansvar för jämställdhetsarbetet projektanställd 50%

Prioriterade uppgifter genuspedagoger VAD Resurs i kvalitetsarbetet Stödja kompetensförsörjning och lärande. Startpaket för arbetslag Att göra 3R undersökning Kompetens, lärande under arbetet. Uppföljning Stödja personal som deltar i genuspedagogutbildningen och 3 R

Prioriterade uppgifter genuspedagoger Inspirationsdagar Utbildningsdagar, APT, studiecirkel Bollplank Observationer Nätverksträffar. Val av material, lekmiljö, Lokaler, läromedel HUR Personal Verksamhetens innehåll

Prioriterat för EWH Struktur för ett långsiktigt jämställdhetsarbete från förskola till gymnasium , förankrat i skolans arbetsplaner på alla nivåer och uppföljning på alla nivåer. Kompetensbehov på olika nivåer. Kompetensinventering Stödja genuspedagogerna i deras arbete Styrgrupp

Styrgrupp VAD - Inriktning och uppföljning handlingsplan, övergripande kompetensbehov, HUR Styrgruppsmöte med bokade och dokumenterade möten

Fokus-röd tråd Att göra kön, förhållningssätt och attityder. Skolan och konstruktion av pojk-respektive flickbeteende. (Mats Björnsson) Härskartekniker, samspel för jämställdhet Genus i skolans ämne.

http://www.karlstad.se/gy/jamstalldhet/jamstvarde.shtml