Barn som anhöriga på Beroendekliniken SU/område 2

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

Suicidnära patienter – från kartläggning till antagna riktlinjer
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Viktiga utgångspunkter
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Lisa Stolpe Barn Några Lagar Lite mer om anmälningsplikten
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Exempel på analys och handlingsplan
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Behov av habilitering och rehabilitering
Uppsökande och förebyggande arbete
Barn som far illa Region Skåne
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Webbkollen hemma Ålder 65+ Respondenter: 65.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Uppföljning av implementering av Handlingsplan ökad patient-/brukarmedverkan
Barns rätt till information och stöd – hur efterföljs lagen
Att införliva barn- och familjeperspektiv i den somatiska vuxenvården Jeanette Back och Camilla Molin.
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Överenskommelse om samordning kring barn
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Nya föreskrifter och allmänna råd
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
BARN SOM ANHÖRIGA I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
1. 2 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Barn som närstående.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Presentationens avskrift:

Barn som anhöriga på Beroendekliniken SU/område 2 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Beroendeklinikens uppdrag Utreder och behandlar personer med komplicerat missbruk eller beroende av: Alkohol Läkemedel Narkotika Med eller utan samtidig psykisk sjukdom 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Hearing "Barn som anhöriga" Organisation 6 slutenvårds avdelningar – 5 belägna på Östra sjukhuset och en avdelning på Nordhemskliniken 12 öppenvårdsmottagningar Ungefär 350 medarbetare 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Hearing "Barn som anhöriga" Andel av alla barn som lever i hushåll med sådant bruk Uppskattat antal barn i Sverige som lever i hushåll med sådant bruk Någon vuxen har riskfylld alkohol-konsumtion Ca 20% 385 000 Någon vuxen har använt cannabis under det senaste året 1.2 – 1.8% 30 000 Sluten sjukhusvård med alkohol- och/eller narkotika- diagnos 1% 20 000 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Barn som lever i familjer med missbruk: Om 20 procent av barnen upplever de vuxnas alkoholkonsumtion som problematisk berörs 385 000 barn. Med en betydligt snävare definition: sjukhusvård med alkohol/narkotikadiagnos berörs drygt 20 000 barn. Källa: Statens folkhälsoinstitut 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Implementering kliniknivå FOUU Representation i regionalt nätverk i VG-regionen Barnperspektivgrupp bestående av 1 representant (barnombud) från varje enhet finns sedan år 2009 Barnperspektivgruppen arbetar med inventering av utbildningsbehov, bevakar utbildningar, omvärldsbevakning, utarbetar förslag på rutiner och riktlinjer för klinikens enheter och verkar för att dessa införs på de olika enheterna Barnperspektivgruppens sammanställer och söker information om samtalsgrupper och andra insatser som vänder sig till barn och ungdomar i behov av stöd och för denna kunskap ut på de olika enheterna Beroendekliniken har representation i nätverket ”De glömda barnens” möten 2 heltidstjänster som socionomer är inrättade för att på övergripande kliniknivå arbeta med implementering av barnperspektivet Inventering av antalet barn som anhöriga på Beroendekliniken gjordes våren 2011 av Barnperspektivgruppen 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Införda och fungerande rutiner Barnformulär används på alla enheter ”Grundnivåer” för att beakta barnperspektivet har utarbetats och införts för slutenvård, öppenvård och gravida kvinnor (ofödda barn) Handlingsplan vid misstanke om att barn far illa finns utarbetad på kliniken Anslagstavlor med information om verksamheter som riktar sig till barn finns på samtliga enheter Barnombud finns på varje enhet Miljöanpassning till barnbesök på enheterna har gjorts Återkommande halvdagsutbildning på kliniken med representanter från organisationer som arbetar med barngruppsverksamhet anordnas 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Hearing "Barn som anhöriga" Patient Namn: …………………………………………………………………………………... Personnummer: ……………………………………………………………………………….. Familjesituation: Gift Sambo Ensamstående Särbo ALLMÄNNA UPPGIFTER Barn/ungdomar i familjen? Namn Födelseår Vårdnad Boende Tel …………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………….... Övriga kontaktuppgifter gällande barnen Namn/relation: Tel MINDERÅRIGA BARN Barn/ungdomars situation 1. Vem ansvarar för barnen/ungdomarna under sjukhusvistelse/sjukdomsperiod? 2. Är du orolig för barnen/ungdomarna? Vad oroar dig? Vill du samtala med någon om det? 3. Hur vill du att de träffar dig under sjukhusvistelsen? 4. Är barnen/ungdomarna informerade om sjukdomen? Av vem? 5. Har barnen/ ungdomarna bra vuxenstöd? Har de någon de kan prata med om att du är sjuk? 6. Har något av barnen pågående kontakt med socialtjänst, BUP, skolhälsovård, annat? 7. Vill du att vi ska kontakta någon i deras omgivning ;Släkting, nära vän, dagis, skola, fritids, förening, kyrka, öppenvård, socialtjänst, BUP, ungdomsmottagning, Gyllingen, annat? 8. Önskan om informationssamtal med vårdpersonal? Tid/plats/med vem? Uppföljningssamtal? Barn- och ungdomsformulär – underlag för samtal med patienten Formuläret förstörs efter att uppgifterna har journalförts i patientens journal 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Grundnivå för slutenvårdsenheterna Se till att barnen är tillfredsställande omhändertagna Dokumentera bedömningen Kartlägg barnens situation med barnformulär. Vid behov kontakta Socialtjänst Låt barnen träffa förälder under vårdtiden. Vid behov ordna med personalnärvaro Bedöm stödbehov vid utskrivning Informationstavlor om stödinsatser för barn skall finnas på varje enhet Resurspersoner på varje enhet för att bevaka barnperspektivet Beakta anmälningsplikten 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Grundnivå öppenvården Kartlägg med nybesöksutredningar Använd barnformulär Återkoppla till arbetsgruppen Beakta barnens situation fortlöpande Samråd med föräldern om barnens situation Skapa välkomnande mottagningsmiljö Erbjud specialtider om miljön är olämplig Informationstavlor om stödinsatser för barn på varje enhet Resurspersoner för barnperspektivet skall finnas bland personalen Beakta anmälningsplikten

Hearing "Barn som anhöriga" Grundnivå ofödda barn Uppmärksamma graviditeten tidigt Ta upp frågan om graviditeten är önskad Erbjud stöd oavsett vilket beslut patienten fattar Slussa till MBHV - teamet i Haga Se över patientens medicinering och drogfrihet Samarbeta under graviditeten för adekvat stöd 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga" 11

Planering för utveckling av barnperspektivet Fortsatt samverkan och nätverksbyggande med andra myndigheter och ideella organisationer Inrätta nätverk med övriga socionomer med ansvar för implementering av barnperspektivet inom SU/område 2, psykiatri Utveckla arbetet med metoden ”Föra barn på tal” på enheterna Utbildning i Beerdsleymetoden planeras Anordna återkommande utbildningsinsatser om att arbeta utifrån ett barnperspektiv för all personal inom kliniken Bevaka och påverka så att datajournalsystemet Melior anpassas så att barnens situation och eventuella behov av stöd lättare uppmärksammas. 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Hearing "Barn som anhöriga" Utmaningar Strikta dokumentationsregler Stark sekretesstradition inom psykiatri- och beroendevård Korta vårdtider inom akut slutenvård (3-7 dagar) En del mottagningar och avdelningar har stökiga medpatienter som försvårar att ta emot barnbesök på enheten En del patienter blir kränkta av att familjen blandas in i vården eller känner oro för en eventuell anmälan till Socialtjänst. Rädsla för ingripande av socialtjänst leder till att barnens situation ”mörkas” Ovana bland personalen att möta barn utifrån ett professionellt perspektiv. 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Hearing "Barn som anhöriga" Slutsatser Stöd från verksamhetsledning och chefer är nödvändigt Arbetsgruppsmodellen (barnperspektivgruppen) fungerar som metod för implementering och utveckling av barnperspektivet Implementeringsarbetet måste få ta tid, byggas systematiskt och på en stabil grund HSL ger kraft och stöd att föra barn på tal Klinikövergripande gemensamma dokument och beslut är en tillgång i arbetet på enhetsnivå Varje enhet behöver dock finna sin egen metod för att integrera barnperspektivet Att arbeta utifrån ett barnperspektiv bygger på ett fungerande anhörig- och närståendearbete. Viktigt för kliniken att säkerställa att det finns tillgång till kompetens om familje-och nätverksarbete Oklarhet om uppdragets omfattning i praktiken (särskilt avgränsning gentemot Socialtjänstens ansvar) Nödvändigt att avgränsa uppdraget utifrån befintliga resurser Många motivationsled till dess att insatser når barnen. Viktigt att många personer hjälps åt att se barnens behov 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"

Tack för uppmärksamheten! Margareta.knudsen@vgregion.se Irene.lundin@vgregion.se 2012-11-02 Hearing "Barn som anhöriga"