Bildserie i samband med föreläsning i Linköping 2004-04-21 Irene och Mikael

Presentation Mikael Blom och Irene Eliasson förvaltningsledning Grums kommun Tel: vxl 0555-42000 E-mail: mikael.blom@grums.se E-mail: irene.eliasson@grums.se

Syfte med presentationen Ge er en information om vårt utvecklingsarbete vad avser ledarskap och kvalitetsarbete IE

Bakgrund Ett bra kvalitetsarbete kräver en väl fungerande ledningsorganisation MB

Trender inom skolan Inom skolan ogillar man ofta: Ledare Konflikter Ledning/styrning Att bli behandlad som ett kollektiv Individuella löner Läroplanen Politiker IE

Trender inom skolan Inom skolan gillar man: Ordning och reda Att få göra som jag vill Att få motarbeta beslut jag ej gillar Tradition och igenkännande Mätbara faktakunskaper Kursplaner som inte ändras MB

Viktigaste egenskaper för framtiden Framtidstro Mångsidighet/flexibilitet Kommunikationsförmåga Samarbetsförmåga Självförtroende/tillit Vilja IE

Vad krävs för att skolan skall kunna utvecklas enligt läroplanen? En ny ledningsstruktur En acceptans av ledning och ledare Att förändring kan utvecklas i alla nivåer Att varje anställd är proffs inom sitt område Att alla betraktas som lika värda Att individen blir sedd och får synas Att individuella insatser belönas Att konflikter ses som naturligt och ej farligt Att det livslånga lärandet sätts i centrum MB

Ledarskapet DÅ och NU Samarbete Initiativkraft Chefen coach Delegera Hierarki Lyda order Chefen expert Göra Formen viktig Undvik risker Individualism Chefsfokuserat Kontroll Lokalt Chefskap Samarbete Initiativkraft Chefen coach Delegera Resultatet Ta risker-växa Teamarbete Medarbetarfokuserat Delaktighet Globalisering Ledarskap IE

HUR SER DITT LEDARSKAP UT?

Den goda arbetsplatsen Gemensamma mål där man vågar ställa krav på varandra Respekt för människor i organisationen Delaktighet är nyckel till att minska stress och utbrändhet alla arbetar tillsammans Olika sorters kompetens värderas och tillvaratas Där ledarskapet sätts i fokus Där utbildning och livslångt lärande är en självklarhet MB

Varför arbetslag ? Ökad trygghet Olika kompetenser Roligare att vara flera Bredare infallsvinklar Överlevnad Föredöme Arbetsmiljö Ökad kompetens Mindre sårbart Arbetsuppgifter fördelas Större måluppfyllelse IE

Arbetslagsledare skall sätta eleven i centrum (elevfokus) tydliggöra rollen i arbetslaget leda och delta i möten samordna pedagogisk planering (schema och lokalutnyttjande) ha förståelse för gruppdynamik/grupprocesser/konflikthantering tillgodose elev-/vårdnadshavarinflytande i arbetslaget samordna och etablera kontakter (internt/externt) inspirera till ämnesövergripande teman (kärnämne/karaktärsämne) MB

Syfte: Ledningsgrupp Att skapa förutsättningar för alla chefer i organisationen att kunna utföra sitt jobb i ett strategiskt och operativt perspektiv. IE

Policy för ledningsgrupp ”VI-känsla” Lyft blicken och se till förvaltningens bästa i stället för att bevaka revir. När beslut är fattade gäller det att kunna stå upp för dem inför alla. Kan man inte leva med fattade beslut bör man tänka över sitt val som chef. Konflikt inom gruppen: Kyl ned diskussionen, be om fakta och lös problemet. MB

Vilka frågor/ärenden skall behandlas i gruppen? Målsättningsdiskussioner Frågor på längre sikt och av strategisk och organisatorisk karaktär. Övergripande frågor som kräver samordning IE

Bensträckare 5 minuter

BRUK Skolverkets indikatorverktyg Kort introduktion av Grums BRUK:smodells ”rötter”.

Skolverkets indikatorverktyg BRUK Består av: BRUK För kvalitetsarbete i skola och förskola En idéskrift som anger riktningen men inte lösningarna. Indikatorer Ett indikatormaterial

BRUK Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolverkets indikatorverktyg Utvärderingskriterier F Indikatorer F Utvärderingskriterier LMH Indikatorer LMH Utvärderingskriterier G Indikatorer G Skolverkets indikatorverktyg

Vad är kvalitet? Skolverkets definition Uppfyller nationella mål Kvalitet inom förskola och skola är en samlings- beteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål Svarar mot nationella krav och riktlinjer Uppfyller andra mål och riktlinjer som är förenliga med de nationella t ex. skolplan Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån givna förutsättningar

B Bedömning R Reflektion U Utveckling K Kvalitet Skolverkets indikatorverktyg omfattar följande delar B Bedömning R Reflektion U Utveckling K Kvalitet

BRUK:s verksamhetsindelning under året Kvalitetsredovisning Utvärdering Målformulering Genomförande

HUR GJORDE VI?

Vi började med att inventera och analysera Gamla modellen Personalens åsikter Vilka hinder finns? Vilka metoder finns?

Från utkast till färdig modell – utvecklingstid 2 år.

Kvalitetsredovisningsmodellen ger: Ett ”bokslut” över verksamhetsåret En startpunkt för utvecklingsarbetet En digital faktabas med alla data Ett underlag för utvecklingsdiskussionen mellan arbetslag och ledning En prioritering i angelägenhetsgrad En möjlighet för en fortlöpande analysprocess

GRUMSmodellen är: ENKEL TYDLIG ÖVERSKÅDLIG TILLGÄNGLIG - textmassan hålls nere TYDLIG - konsekvent uppbyggnad ÖVERSKÅDLIG tabeller, diagram analyserande frågor TILLGÄNGLIG - webbaserade data

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning kommun Kvalitetsprocessen i Grumsmodellen Läsåret Åtgärder Utveckling Nya mål APT Kvalitetsredovisning Arbetslag Ny arbetsplan Målformulering Arbetsplan Utvärdering Arbetslag Utvärdering arbetslag APT Analys Arbetsplatsträffar

Arbetsgången Kommun Redo visning Översikt Alla data ”ärvs” från tidigare nivå. De ligger kvar i en databas. Förvaltning Sammanställning Skolområde Detaljredovisning Arbetslaget

Inrapportering SIRIS Förvaltning Webbaserat arkiv Område Skolenhet Förskolenhet En utvärderingsmodell för hela skolförvaltningen

Informationsdatabasen Skol- och barnomsorgsnämnd Förvaltning Område Skolinfo Skolenhet Förskolenhet Alla medarbetare når all information

Grumsmodellen en 24 timmarsmodell Här når man alla redovisningar från valfri uppkopplad dator På valfri plats och på valfri tid En kvalitetsredovisningsmodell i tiden

Arbetslagens redovisningar sammanställs på områdesnivå och förvaltningsnivå Arbetslagens material sammanställs i: Tabellöversikter Diagram Analyser Dessa bildar underlag för kommunredovisningen

Skolledaren i kvalitetsprocessen Läsår Ledningsgruppens analys av KR Maj Förbereder KR till Skolverket April Initierar KR utskick Februari Initierar enkätutskick KR-individdel Oktober Planering för APT (arbetsplatsträffar) Augusti

Skol och barnomsorgsnämnd Ledningsgrupp Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Skol och barnomsorgsnämnd Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Kommunfullmäktige Inriktning KR, Redovisning av resultat KR Redovisningsprocessen i Grums Redovisning för tjänstemän och folkvalda Tillkommer redovisning i Skolutvecklingsgrupp, SAMO-grupper, Skolledargrupp. Resultatet läggs ut på den digitala plattformen för personal och föräldrar/elever.

Vinster med Grums BRUK:smodell Modellen har tagits fram inom förvaltningen. Processen är kartlagd från verksamheten. Skräddarsydd till kommunens behov. Modellen fick en enkel men kraftfull datahantering. Ingen utbildningsinsats har behövts. (Endast info) Kunskap genereras och stannar inom verksamheten. Personalen har varit delaktig i utvecklingsprocessen. Ingen tjänstemannaprodukt som sammanställning.

Gruppdiskussion Hur arbetar ni med kvalitetsarbetet? Hur använder ni kvalitetsarbetet som utvecklingsinstrument? Hur får ni personalen att engagera sig i kvalitetsarbetet?

Tack för er inbjudan och engagemnag

Framgångsrika skolor Samspel mellan ledning och personal All personal är med vid kompetensutvecklingsdagar Tid för reflektion och återkoppling Varje arbetslag har en utvecklingsplan Lärande organisation Föräldrar och elever finns med i skolutvecklingen (handlingsplan)

Skolutveckling Prata alltig gott om skolan, eleverna och varandra Negativ kritik framförs till den det berör Hur bidrar du själv till skolutveckling? Personalärenden sköts inom organisationen Uppvisa ett professionellt förhållningssätt Information är allas ansvar (sök) Lojalitet inför fattade beslut Den formella och informella organisationsstrukturen måste stödja varandra

Syfte: Arbetslag, SAMO-grupp Samordning och utveckling av verksamheten Bättre kommunikation/information Struktur Större inflytande och ansvar Förenklar/tydliggör ledningen Skapar engagemang Ökar förtroendet Röd tråd i verksamheten

Uppdrag: SAMO-grupp Leda och fördela Samordna och utveckla Förankra Diskutera Informera