Ia Sundberg Lax Robert Palmér Socialpedagog

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Advertisements

Behandling av spelberoende
Barnanpassad utredning
Om risk- och skyddsfaktorer
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
NEUROPSYKIATRISK COACH
SET Social Emotionell Träning
Annelie Dahlberg Arbetsterapeut i Pyramiden
Redovisning av uppdrag ang
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Erfarenhetsutbyte - dag 1 Hur vanlig är kombinationen, missbruk av cannabis/ecstacy bland era klienter? Upplever ni att dessa klienter är annorlunda/har.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Vad kan du göra för att underlätta för patienter/brukare/…….. så att de kan få ett avlönat arbete. De flesta svaren handlade om vad som erbjuds i era respektive.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Att samtala med ungdomar om tobak
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Bertil Almgren.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
VÄLKOMNA! ELEVLEDDA UTVECKLINGSSAMTAL S:ta Gertruds skola, Sigtuna.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Elevsociala team.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Magelungen Hemmasittarprogram
Att ha någon som bryr sig En FoU-studie om framgångsfaktorer i arbetet mot skolfrånvaro PUFF-enheten, Elin Lundin.
Överenskommelse om samordning kring barn
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
”Hur samverkar vi kring tidig upptäckt av demens?
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Skolområde norr, väster och öster Skolgemensamt stöd Gemensam handlingsplan för grundskolan; skolår 7–9 vid elevs ogiltiga eller långa frånvaro Ökad likvärdighet.
Autism och Asbergers Syndrom
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Hemmasittare Ia Sundberg-Lax, Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Erfarenheter av insatser med socialpedagogisk inriktning i Älvkarleby kommun Arbetet med hemmasittare … Peter Hallberg Socionom.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Nuläget i Älvkarleby kommun
Presentation av tjänst
Psykiskt funktionsnedsättning
Föreningen kognitivt stöd
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Ny Remissrutin till BUP
För föräldrar till barn 6-12 år
Presentation av tjänst
Föräldrastöd PLUS.
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Längre eller upprepad frånvaro
Arbetssättet i Skara under projekttiden
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Ia Sundberg Lax Robert Palmér Socialpedagog Steg 1 KBT med inriktning på barn och ungdomar HSP-samordnare Robert Palmér ia.sundberglax@magelungen.com 070-745 36 61 robert.palmer@magelungen.com 070-722 95 36 www.magelungen.com

Startade som ett ungdomshem inom Stockholms läns landsting 1993 Knoppade av – då ett behandlingshem i Farsta vid sjön Magelungen 13 medarbetare, idag ca 200 st.

Skolfrånvarande barn och ungdomar I Sverige råder både skolplikt och skolrätt. Rätten till god skolgång är fundamental och en demokratisk rättighet. Viktigt att förebygga social problematik som kan bli en konsekvens av hög skolfrånvaro. Skolkare, skolfobiker, skolvägrare, hemmasittare. Säger inte så mycket om orsaken till frånvaron, ingen hjälp för att öka motivationen. Fokus på gruppen som till stor del är frånvarande i skolan och till hög grad isolerar sig i hemmet och de som riskerar att utveckla denna problematik.

Historik, studier & publikationer Inte så många studier som gjorts kring skolfrånvaro. Sundell & Karlberg (2004), Skolk. Skolverkets rapporter: Rätten till utbildning, Skolfrånvaro och vägen tillbaka, Kraften av samverkan Kearney & Albano: When children refuse school (2007) Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro – KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010)

Hemmasittarprogrammet, HSP Manualbaserad behandling av hemmasittare Förenklar uppstart på nya orter Underlättar utvärdering Magelungens enheter runt om i landet Gotland, Ludvika, Smedjebacken, Umeå, Lidingö = Fler får kvalificerad hjälp

Hemmasittarprogrammet Kartläggning – Behandling – Vidmakthållande Teamarbete Hög intensitet Kognitiv beteendeterapi. Inlärningsteori. Behandling förlagd till hemmet om det är nödvändigt. Mycket arbete genom föräldrarna och samverkan med skola Mål med insats: öka skolnärvaro. Arbetar initialt mot hemskolan Kliniskt. Uppdrag från socialtjänst & BUP. Vi samordnar insatsen

och vilka delar kan ni ta med till era verksamheter? Hur gör vi? och vilka delar kan ni ta med till era verksamheter?

Kartläggning 2-4 v Beteendeanalys för att förstå i vilka situationer som problembeteendet uppstår samt vilka konsekvenser som gör att det vidmakthålls Beteendeanalysen individualiserar behandlingen och är också ett sätt att skapa god allians, klienterna känner sig sedda, förstådda Kartlägg hinder och resurser Träffar med föräldrar, ungdom, skola Mål

Orsaker hemmasittande Ingen homogen grupp Ibland utlöst av någon händelse (flytt, stadieövergång, händelse i skolan, separation) Ångestproblematik, depression, neuropsykiatriska funktionshinder, OCD, spelberoende , bristande sociala färdigheter* Oftast inte inlärningssvårigheter

Orsaker hemmasittande forts. Vad är funktionen av att vara hemma? Ökade krav Undvikande av något obehagligt Vinster av att vara hemma Omgivningens anpassning (svagt stöd från hemmet*) Vad är funktionen av att vara hemma?

Behandling Utgår från kartläggningen Samordning av insatsen Motivation och allians Skapa en rimlig plan för hur eleven ska komma tillbaka till skolan. Följ upp och utöka. Gör upp en ansvarsfördelning. Samtal/hembesök med elev, föräldrar flera gånger i veckan Regelbunden avstämning med skolan

Hur kan man öka skolnärvaron? Strukturera och planera insatsen, skapa delmål och påminna om det långsiktiga målet Lagom många och svåra förändringsområden. Vad kommer först? Anpassningar efter elevens och familjens behov och förmåga Konkret hjälp för att öka skolnärvaron (hämta på morgonen, möta vid skolan, finnas med i skolan) Konkret hjälp för att hantera svårigheter och följa behandlingsupplägget, både för elev och föräldrar. Närvara i svåra situationer.

Insatser riktade till föräldrar Psykoedukation Hjälp till föräldrarna att prova nya föräldrastrategier och på sikt kunna ta över den insats behandlarna gör Stötta barnet/ungdomen att stå ut med ofarligt obehag. Träna på det som förälder. Förflytta diskussioner från hemmet Anpassning av arbetstider? Uteslut medicinska orsaker, ev. kontakt med skolhälsovård Tydliga regler för de dagar man inte kommer iväg till skolan och vad man får göra då

Insatser riktade till eleven Hjälp eleven att identifiera vad det är som är svårt med att närvara i skolan Hur kan eleven hantera det? Färdighetsträning? Vad kan skolan göra? Hjälp i situationen och att följa behandlingsupplägget Vilka förberedelser behövs? Bemötande, info? Lista situationer som kan bli svåra Vad säger man till klasskompisarna när man varit borta en tid? Hur tar man kontakt med kompisar? Uppmärksamhet på det som fungerar!

Samarbete med skolan Behövs anpassningar göras? Tydlig planering för hur skolsituationen ska se ut vid skolnärmandet Vanligt schema/anpassat? Hur ska eleven ta igen det han/hon missat? Hur vill eleven bli bemött? Info till klassen? Samarbete/kommunikation Vem i skolan är vår/familjens kontaktperson? Svårigheter - Förberedelser för svårigheter som kan uppstå. Hur ska eleven/lärarna hantera dem? Vem ska eleven vända sig till?

Vidmakthållande För att effekten av behandlingen ska hålla i sig på lång sikt Minska intensiteten i behandlingen Låta ungdom och föräldrar prova sina nya färdigheter Ha kvar/ta bort behandlingskomponenter? Skapa ett vidmakthållandedokument som summerar insatsen och blickar framåt

Preventivt arbete/tidig upptäckt! Registrera närvaro/frånvaro, se mönster! Sätta in åtgärdsplan tidigt. Planera för uppföljningar och utökningar Positiv uppmärksamhet för skolnärmanden Hitta anpassningar/struktur i skolan Ta upp skolnärvaro i utvecklingssamtal Samarbete skola & hem Ta hjälp!

Framgångsfaktorer Samarbete och samverkan Tidiga upptäckter och insatser. Insatser utifrån analys av problematik Rimliga målsättningar Rimliga resurser Ta hjälp om ni kör fast Kunskap

Resultat Förbättrat familjeklimat Vardagliga rutiner förbättrat Bättre socialt fungerande Ökad skolgång Ökad delaktighet i behandlingen En del elever är tillbaka i sin gamla skola på 100% andra elever ny skola och anpassningar

Tack för att ni lyssnade! www.magelungen.com