Produktion: Organisation och styrning (ME2013) Kursansvarig: Johann Packendorff INDEK

Kursens syfte För att bli en bra ledare i ett industriföretag krävs djup kompetens i verksamhetens kärna; tillverkning, produktutveckling, försäljning och inköp. Dessutom krävs en förmåga att koordinera arbetet inom dessa olika områden på ett sätt som leder till ett optimalt utnyttjande av företagets resurser. Till ledarens uppgifter hör också att vara den som har en mer långsiktig blick för hur företaget som produktionssystem skall utvecklas, och att aktivt driva förändringar och förbättringar.

Kursens syfte Kursen har som mål att förse den studerande med en grundläggande kompetens att förstå, analysera och utveckla industriella produktionssystem. Den förbereder således för en yrkesverksamhet som ledare i olika industriella produktionsmiljöer.

Learning outcomes Efter att ha genomgått kursen skall den studerande kunna: Beskriva varför och hur produktionskompetens kan användas för att öka konkurrensförmågan hos moderna industriella organisationer Beskriva produktionslärans uppbyggnad som kunskapsfält samt förklara fältets grundläggande begrepp Redogöra för vilka grundläggande arbetsuppgifter som ingår i produktionsledning Beskriva vilka ekonomiska avvägningar och kompromisser som krävs i ett produktionssystem, samt vilka verktyg och modeller som kan användas i en sådan analys Redogöra för Toyotamodellen och andra moderna produktionsfilosofier, samt kunna förklara hur dessa används i praktiken Beskriva vilka möjligheter och hinder som kan finnas i industriellt förändringsarbete, samt ange för- och nackdelar med olika förändringsstrategier Genomföra en översiktlig analys av ett enklare produktionssystem med syftet att kunna peka ut förbättringsområden i tekniskt, ekonomiskt och arbetsorganisatoriskt hänseende.

Examination Tentamen den 16/12 (F, Fx, E, D, C, B eller A). Inlämningsuppgift i grupper ”MowRock”. Examinerad (F, Fx, E, D, C, B eller A). Tentamen står för 60% av betyget, inlämningsuppgiften för 40%.

A general model of operations management Input transformed resources Materials Information Customers Facilities Staff Input transforming resources Planning and control Improvement Design The operation’s competitive role and position Operation’s strategic objectives Operations strategy Customers Output products and services Input resources ENVIRONMENT

Vad vill jag mäta med tentamen? Jag vill mäta graden av förståelse. Det innebär att jag vill se i skrift att studenten tagit till sig centrala begrepp, kan diskutera innebörden och den praktiska användningen av begrepp och modeller, kan diskutera för- och nackdelar med begrepp och modeller, kan lösa enklare praktiska situationer med hjälp av begrepp och modeller, kan ställa olika begrepp och modeller mot varandra och se för- och nackdelar. Det innebär att jag kommer att ställa korta begreppsdefinierade frågor, medellånga begrepps-/modellbeskrivande frågor, medellånga begrepps-/modelldiskuterande frågor, samt långa frågor som rör att ge exempel på hur man kan använda begrepp och modeller i praktiken.

Hur mäts det? Tentamen som helhet återspeglar kursen som helhet Varje fråga är en central del och betygsätts som en tentamen i sig. Det innebär att jag först frågar mig om frågan är godkänd (dvs 5p på en 10p-fråga). Därefter frågar jag mig om det finns sådana kvaliteter i svaret att det motiverar ytterligare poäng utöver gränsen för godkänt. Det är alltså svårt att få max poäng på en enskild fråga. Det innebär att taktiken är att svara bra på alla frågor (överraskad, någon?), inte att skriva bra på några frågor och lämna blanka svar på andra.

Varje fråga rättas som en tenta! Grad av kvalitet/ ansträngning Närmar sig maxgränsen asymptotiskt! Poäng på svaret E D C B A Max

Uppgift 1 (5p). Ange kortfattat innebörden av följande produktionsbegrepp samt ange varför de är av vikt inom produktionsområdet: Nettokapacitet (net capacity) 6 Sigma Kvalitetscirklar (quality circles) Optimal orderkvantitet (EOQ, Economic Order Quantity) Ledtid (lead time)

Uppgift 2 (15p). Slack et al menar att alla produktionssystem har fem typer av prestationsmål, åtminstone om man tar in alla intressenters (stakeholders) perspektiv. Dessa benämns Quality, Speed, Dependability, Flexibility och Cost. (a) Beskriv vart och ett av dessa prestationsmål i detalj; vad det innebär och för vem det är viktigt. (5p) (b) Applicera dessa begrepp till följande tre typiska produktionssystem: (1) Ett dagstidningstryckeri, (2) en gourmetrestaurang, (3) en produktutvecklingsavdelning i ett läkemedelsföretag. Hur kan man konkretisera målbegreppen i respektive fall, och vilka måltyper är viktigast i respektive fall? Ge också exempel på konkreta prestationsmått som man kan använda i den dagliga uppföljningen. (10p)

Uppgift 3 (12p). En av de senaste decenniets större förändringar inom produktionsområdet är att man gått från att enbart se till sitt eget företags produktionssystem till att också inkludera leverantörer och kunder – s k Supply Chain Management (SCM). Beskriv innebörden av SCM och diskutera hur denna ”filosofi” i ett typiskt verkstadsföretag påverkar synen på (1) produktionssystemets effektivitet, (2) produktutvecklingens effektivitet samt (3) marknadsföring och varumärkeshantering.

Uppgift 4 (10p). Våra två gästföreläsare P-O Bergström och Eric Giertz beskrev var och en på sitt sätt hur den industriella organisationen utvecklats över tiden. P-O såg det hela ur arbetstagarnas perspektiv och menade att om man vill öka produktiviteten så måste man ge de anställda mer ansvar och behandla dem som vuxna. Eric å sin sida menade att de tillverkande företag i Sverige som är internationellt konkurrenskraftiga inte kan ha så mycket personal, utan enbart övervakande produktionstekniker samt ett mindre antal kvarvarande tempoarbetare med enkla uppgifter. Förklara vad var och en av dem menar med sina resonemang, samt diskutera om deras åsikter går isär eller kanske egentligen stämmer överens.

Uppgift 5 (6p). I ett företag som bestämt sig för att gå emot en ökad kundorderstyrning uppstår ofta problemet med att anpassa kapaciteten till variationen i den faktiska efterfrågan. Förklara varför efterfrågan varierar över tiden, ge exempel på olika typer av variationsmönster, samt diskutera hur en produktionsledning kan förbättra (1) förmågan till att göra efterfrågeprognoser och (2) förmågan att snabbt anpassa kapaciteten till dessa prognoser.

Tack för en trevlig kurs! Lycka till!