Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger utvärderingar av tidigare programperioder
Advertisements

Seminarium 26 november 2013 Maria Khorsand, vd SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut och ordförande i rådet.
Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
EU:s program för konkurrenskraft och innovation, CIP, Lissabonstrategin – tillväxt och sysselsättning Mål  att utveckla företagens konkurrenskraft,
Kalmar Energi, tankar och idéer från en el- och värmeleverantörs perspektiv
Från idé till verklighet!
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Förutsättningar enligt förordningsförslag för Workshop Östersjöprogrammet
Programskrivning för Övre Norrland Detta vet vi: • Programskrivning sker parallellt med fastställandet av PÖ • Programdirektiven kommer i april och vi.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Annika Westerberg Tillväxtverket 1.
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Näringsdepartementet Hur kan den kommande innovationsstrategin för Sverige stödja internationalisering? Sara Modig Nationella Klusterkonferensen Karlstad.
Fossilbränslefri region
Aktuella frågor på EU-nivå
Näringsdepartementet Pilotlän för grön utveckling Regional workshop 28 maj 2013 Fredrik von Malmborg, Näringsdepartementet.
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Norrbottens energikontor AB (Nenet) Ulrika Lundberg Projektledare nenet.se.
Handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogram för hållbara transporter är ett program för tillväxt och utveckling i.
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Pilotlän för grön utveckling Norrbotten Dalarna Skåne EID styrgrupp 8 oktober 2013.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
Regionalfonden Västsverige
”Vägen mot e-samhället”
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
Vad vill vi uppnå? Hållbar stadsutveckling Insynsrådet 22 maj 2014 Anette Persson
Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) J Luleå Lina Groth Johan Lundström.
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Generell titel. Bakgrund - privata FoU investeringar.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Green Living. Förstudien undersöker förutsättningar för att utveckla marknads- och mötesplatser med syfte att främja företagsutveckling inom klimatsmarta.
Från idé till lönsamt företag 1. Europaforum Norra Sverige Östersund 8-9 juni 2006 Sten-Anders Gustafsson ALMI Företagspartner Västerbotten.
Bildserie: mar -15 EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation ( ) Tisdagen den 10 mars.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Från RUP till RUS Möjligheter nära dig Styr regionala utvecklingsarbetet Grund för regionala program med betydelse för hållbar.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Strategisk inriktning för Trafikverket
Miljöteknik i Värmland
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
OECD Territorial Review: Skåne 2012 Viktigaste slutsatserna.
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Regionala styrkor och branschkluster i Helsingborg-Helsingör
Life Science betydelse för Västsverige. Life Science – en framtidsbransch Viktig bransch för den nationella och regionala tillväxten.  20 % av Sveriges.
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
Dalarnas nätverk för hållbar konsumtion. Avsiktsförklaring Dagens konsumtionsmönster behöver förändras och bli hållbara utifrån alla tre aspekter av hållbar.
”Från Kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region” Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län
Verksamhetsplan 2016 EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2016.
Arrangerat av Klimatsamverkan Skåne, ett samverkansorgan i klimatfrågor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Fossilfrihet.
Incitament för energieffektivisering Bakgrund till projektet: -Ett projekt finansierat av Nationella regionalfondsprogrammet Att stödja övergången.
Hållbar konsumtion Förstudie gällande regionala och lokala aktörers möjligheter att arbeta med konsumtionsfrågan ur ett hållbarhetsperspektiv Samarbete.
Energiklok Affärsrådgivning Ett verktyg för att skapa framtidens kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga och energikloka företag. Startmöte 4 oktober.
Coacher för energi och klimat
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Pilotlän för grön utveckling
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
LRF Dalarna Livsmedelsstrategi och Samverkan i matkedjan

samverkan för hållbar stadsutveckling
Samverkansprojekt för bättre hälsa
PROGRAMMÅL 1 Effektmål 2030 Etappmål 2021
Regionalfonden Östra Mellansverige
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Presentationens avskrift:

Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Nationellt program – 1,2 Md kr/7 år Regionalt program - 1,3 Md kr/7 år

Nationellt - Energimyndigheten IP 1 – Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag Mål: Att få små och medelstora företag att genomföra åtgärder som leder till energieffektivisering. Energieffektivisering har en central roll i omställningen till ett hållbart energisystem och den nationella energieffektiviseringspolitiken är baserad på generellt verkande styrmedel såsom energi- och koldioxidbeskattning och handel med utsläppsrätter. Utöver detta finns en uppsättning kompletterande selektiva styrmedel för att undanröja marknadsmisslyckanden och därmed bana väg för att realisera energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Exempel på sådana styrmedel är teknikupphandling, marknadsintroduktion, nätverk, utbildning och information. Det är känt att energieffektiviseringsåtgärder inte blir genomförda i den takt som förväntats, inte ens de lönsamma åtgärderna blir till fullo åtgärdade. Det beror på att det finns hinder för energieffektivisering. Ett sådant hinder är till exempel att många företag saknar kunskap om potentialer, teknik och verktyg för energieffektivisering. Små och medelstora företag saknar ofta energiexpertis och är känsliga för den administrativa bördan som vissa åtgärder medför. Ett annat hinder är att företagen inte har ekonomiska och/eller tidsmässiga resurser att avsätta till energieffektiviseringsarbetet eller att de upplever att åtgärder medför en risk för produktionsstörningar. I det senare fallet kan den upplevda risken minskas genom att företagen får möjlighet att diskutera energieffektivisering med andra företag i liknande situation och därmed kan lära av varandra, inom exempelvis nätverk. Insatserna inom det nationella programmet stimulerar både utbudet och efterfrågan av energieffektiva tjänster och produkter. Syftet är att få näringslivet, specifikt små och medelstora företag, att energieffektivisera sin verksamhet och därmed även bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Åtgärderna inbegriper stöd till nätverk, innovations- och teknikupphandling och affärsutveckling. Små och medelstora företag i alla sektorer stimuleras att genomföra energieffektiviseringsåtgärder, samtidigt som en sektor på marknaden utvecklas som bidrar till hållbar tillväxt och sysselsättning.

Nationellt - Energimyndigheten IP 2: Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp Mål: Öka tillgången på riskkapital samt stimulera privat riskkapital hos den primära målgruppen genom att företagen som tagit del av programmet lättare kan attrahera nytt kapital samt bidra till spridning och anammade av teknik som ger minskade CO2-utsläpp. Den övergripande målsättningen är att inom ramen för denna investeringsprioritering bidra till genomförandet av insatser som leder till att utbudet av privat riskkapital i tidiga skeden stärks inom området förnybar energi och energieffektivisering. Den primära målgruppen för åtgärderna inom insatsområdet är små och medelstora företag i tidiga skeden med stor tillväxtpotential, och som arbetar med innovationer inom området förnybar energi och energieffektivisering. Föreslagna insatser ska dra nytta av kunskapsuppbyggnad från tidigare insatser på området samtidigt som befintliga strukturer används i största möjliga mån, både vad gäller sektorkompetens och operativ kompetens inom riskkapitalområdet.

ERUF Norra Mellansverige IP 1: Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag Mål: I Norra Mellansverige blir företag mer energieffektiva och användning av förnybar energi ökar Energieffektivisering och förnybar energi Genom insatser för att utveckla förnybar energi och åtgärder för energieffektivisering kan företagens konkurrenskraft stärkas både ut ett regionalt och globalt perspektiv, exempelvis i form av minskade energi- och produktionskostnader. Speciell tonvikt skall läggas vid att åstadkomma lösningar för att minska företagens beroende av fossil energi, behovet av transporter samt öka energieffektiviseringen och användningen av förnybar energi. En ökad energieffektivitet hos företagen har en positiv inverkan på miljön samtidigt som drifts-, underhålls- och energikostnader minskar. Det är även viktigt att arbeta med riskminimering för transportberoende företag. Allt högre oljepriser kommer att aktualisera frågor kring alternativa drivmedel samt effektivare järnvägslösningar.

ERUF Norra Mellansverige IP 2: Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp Mål: I Norra Mellansverige främjas tekniklösningar och idéer som minskar koldioxidutsläpp Forskning, innovation och miljödriven affärsutveckling stärker den långsiktiga konkurrens-kraften i regionen och bidrar till en mer hållbar tillväxt. I Norra Mellansverige finns högskolor och universitet med egen forskningskompetens inom energi- och miljöteknikområdet. Det är viktigt att den kunskap och forskning som finns inom akademin förmedlas till små- och medelstora företag för att omsättas i kommersialiserbara produkter och tjänster. Förändrad teknik, ny teknik och nya tjänster kan främjas genom finansiering av demonstrationsanläggningar och testverksamhet inom olika branscher. Testbäddar och testarenor behövs för att utveckla idéer och innovationer inom områden som bidrar till resurshushållning, satsningar inom förnybar energi, användning av restprodukter och en miljödriven affärsutveckling. Strukturerade och organiserade samverkansformer mellan aktörer i offentlig sektor, forskning och utveckling samt näringsliv är nödvändig för en hållbar samhällsutveckling. Att skapa samverkan, nätverk och kluster är av stor vikt för att uppnå en koldioxidsnål ekonomi samt även att etablera samverkan mellan högskolor/universitet i Norra Mellansverige med högskolor/universitet i andra regioner.