PPU April 2009. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
PPR 2007:
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
PPR juli
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
PPR september
PPR 2008:2.
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
PPU april
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Presentationens avskrift:

PPU April 2009

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn till nollränterestriktionen

Diagram 2. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Den streckade linjen visar prognosen i huvudscenariot.

Diagram 3. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 4. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 5. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram 6. Arbetskraft och sysselsatta 1000-tals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram 7. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 8. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 9. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 10. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram 11. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken

Diagram 12. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Diagram 13. BNP i USA och euroområdet Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 14. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Tabell 1. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.

Tabell 2. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 3. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.

Tabell 4. Finansiella prognoser i sammanfattning, årsgenomsnitt Procent om ej annat anges * Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.

Tabell 5. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.

Tabell 6. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.

Tabell 7. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Procent av arbetskraften Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.

Tabell 8. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, om ej annat anges, kalenderkorrigerad data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPR februari 2009.