Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping

Utmaningen fosfor 0,4 kg/ha 20 kg/ha kg/ha 90 % 10 % 1 % 260 ton

Vad är Greppa Fosforn? Bakgrund Mål Upplägg Vad har vi gjort hittills? Hur går vi vidare? Några slutsatser

Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket + miljöskattemedel

Mål Projektets huvudsyfte är att: Utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinnings- område Praktiskt prova om de åtgärder vi känner till idag kan påverka de uppmätta fosforförlusterna från åkermarken.

Upplägg Projektets upplägg är att: inom tre avgränsade avrinningsområden (pilotområden) med känd historik när det gäller fosforförluster testa olika metoder för att identifiera de fält eller delar av fält där risken för fosfor- förluster är störst i samtal med berörda lantbrukare ta fram förslag på åtgärder som skulle kunna sättas in för att minska förlusterna inom dessa delområden. försöka få lantbrukarna att vidta de åtgärder som är genom- förbara i praktiken. Åtgärdsarbetet backas upp med råd- givning och vid behov även med andra styrmedel, t.ex. ekonomisk ersättning. följa upp effekterna av insatta åtgärder genom mätningar i avrinnande vatten.

Pilotområdena

Karakteristik för pilotområdena OmrådeAvrinnings- område Produk- tions­ område 1 Areal, ha Andel åker- mark, % Andel betes- mark, % Andel skog och övrig mark 2, % Domin. jordart 3 Mät­ Period 4 U8NorrströmSs Styv lera1993- E23SöderköpingsånGns Styv lera , N33GenevadsånGss Mellanlera1991-

Bemanning Projektledare Johan MalgerydJordbruksverket, Linköping (urspr. Janne LinderJordbruksverket, Uppsala sedan Katarina Börling” ) Områdessamordnare U8Jonas GustafssonHS Konsult, Örebro (tid. lst) E23Anuschka HeebLänsstyrelsen, Linköping N33? Helena Lans StrömbergVäxa Halland, L Böslid (tid. Katarina VartiaVartia Vatten Å Natur)

Vad har vi gjort hittills? Val av pilotområden Kontakter med lantbrukare Mätningar och övrig datainsamling –Odlingsinventering –Mätning av vattenföring och nederbörd –Vattenprovtagning och vattenanalyser –Övrig datainsamling –Beräkning av halter, transporter och källfördelning Riskbedömning Rådgivning Samarbete med övriga projekt

Hur går vi vidare? Sökt och fått medel från Naturvårdsverket till ytterligare tre års verksamhet ( ). Totalt 4 Mkr under tre år varav hälften miljöskattemedel och resten från havsmiljöanslaget (exkl. projektledarens tid). Rådgivningen finansieras via Greppas ordinarie budget. Ska även jobba med kväveåtgärder i område N33 (Halland). Samarbete med övriga projekt i område E23. Håller just nu på att genomföra åtgärder, bl.a. struktur- kalkning i område U8 och E23. Upphandling av vissa uppdrag inom projektet, bl.a. områdesansvar i Halland.

Några slutsatser 1.Pilotområdena som valdes ut har fungerat bra 2.Lantbrukarnas attityd har i de flesta fall upplevts som positivt avvaktande. 3.Kommunikationen med lantbrukarna fungerar inte på samma sätt i alla områden. 4.Odlingsinventeringen upplevs av lantbrukarna som tidskrävande pappers- arbete. 5.Med manuell (tidsstyrd) vattenprovtagning är risken stor att man under- skattar fosforförlusterna. 6.SMHI:s flödesprognoser har varit till god hjälp när det gäller att pricka in högflöden vid de synoptiska vattenprovtagningarna i område E23. 7.Den individuella rådgivningen inom Greppa Näringen har i de flesta fall upplevts som positiv. 8.När det gäller åtgärder har man genomfört sånt som är direkt lönsamt, t.ex. minskade mineralgödselinköp. 9.Strukturkalkning är en åtgärd vi f.n. hoppas mycket på. 10.För vissa större åtgärder (t.ex. anläggning av våtmarker) finns det många juridiska, ekonomiska och hydrotekniska aspekter som behöver utredas innan åtgärderna kan komma till stånd.