Förändrade förutsättningar för läkares vidareutbildning SR-skola i Uddevalla 11 december 2014

Disposition Nationell översikt Fallstudier av Stockholm, Skåne, Västra Götaland Resultat – Nyckelfaktorer: finansiering, dimensionering, organisation, kvalitetsaspekter Analys/slutsatser – Bl.a: Man tar inte hänsyn till utbildningsfrågan i besluten ST-utbildningen (fokus på somatiska specialiteterna)

Läkarförbundets projekt Projektmedel från Socialdepartementet Intervjuer med studierektorer, verksamhetschefer, ST-läkare, tjänstemän och fackliga företrädare Enkäter till företrädare för specialitetsföreningar och studierektorer samt till centralt placerade tjänstemän på landstingen Dialog och diskussion på möten och konferenser

Nationell överblick Sjukvården har ett stort och brett utbildningsuppdrag, med huvudansvar för AT och ST Sjukvården mitt i en förändringsprocess: – Koncentration av vård – Separation av öppen-/slutenvård – Vårdval införs Detta påverkar ST-utbildningen

Nationell översikt Landstingen/regionerna ansvarar för läkarnas specialistutbildning och säkra det framtida behovet av specialister Vårdval i primärvård i hela landet Landsting/regioner har kommit olika långt med vårdval i den specialiserade vården och med koncentrationen av vård. Motivatorer: – Befolkningsökning – Vårdval som verktyg att separera vården – Vilja att få in fler privata aktörer – Vilja att öka valfrihet och mångfald – I vissa landsting: för liten befolkning för konkurrens En stor del av vårdval i den specialiserade vården återfinns i Stockholm, Skåne och Uppsala Tidigare rapporter konstaterar att vårdval leder till decentralisering och i viss mån fragmentisering inom vården och att förutsättningarna för ST-tjänstgöringens organisation och genomförande påverkas

Nationell översikt En mycket stor del av vårdvalen i den somatiska specialistvården återfinns i Stockholm, Skåne och Uppsala Främst i Stockholm och Skåne syns en påverkan på ST av vårdval Främst i Stockholm, Skåne och Västra Götaland syns en påverkan på ST av koncentrationen av vård. Även indikationer i andra landsting.

Nationell översikt Typ av effekter: Vissa ingrepp/patientgrupper flyttas ut från sjukhusen – kräver fler sidotjänstgöringar Trångt när det gäller sidotjänstgöringar Svårare kontrollera utbildningskvaliteten på enheterna Svårare följa upp ST-läkarens kompetensutveckling I stort samma typ av effekter när vårdval införs som när vården koncentreras. Men: talar mer om samarbete när vården koncentreras, avtal när det gäller vårdval.

Nationell överblick Generellt: Utbildning inte en faktor som påverkat beslutet om att införa/inte införa vårdval Ytterst kortfattade skrivningar i vårdvalsavtalen om ST- utbildningen

Fallstudie: Skåne, Stockholm, västra Götaland

Skåne – hälsoval Katarakt, öppen ögonsjukvård och öppen hudsjukvård Ackrediterings- och avtalsdokument – Finansiering – Krav på att tillhandahålla ST – Regionala riktlinjer för ST-utbildning Organisation Nuläge

Stockholm Har kommit längst: Många olika vårdval, olika startdatum och utformning Med några undantag får sjukhusen EJ delta i vårdvalen Krav på att tillhandahålla ST finns i vårdvalsavtalen, men mycket fåordigt Projekt om ST mm inom ramen för Framtidens Hälso- och sjukvård – har lämnat slutrapport våren Förslag/beslut om inrättande av en ST-organisation finns Stora problem för ÖNH och ANOPIVA Finansiering av sidotjänstgöring knäckfråga

Västra Götaland Ej infört vårdval i den specialiserade vården Vård koncentrerad till vissa ställen: "Regiongemensam produktionsstyrning" Gått långsammare fram än Stockholm och Skåne Samma typer av effekter som i Stockholm och Skåne Anestesi som exempel på ST-läkare med rotation mellan sjukhus

Synpunkter från privata vårdgivare Med få undantag är privata vårdgivare ej huvudansvariga för ST men sidotjänstgöringar förekommer inom flera specialiteter Uttalad vilja att bidra till utbildning Men oenighet om vad som är rimlig ersättning för produktionsbortfall och investeringskostnader Kostnadsneutralitet och långsiktighet efterfrågas – vårdvalens ersättningssystem har gjort utbildningsmedverkan dyrare

Resultat och slutsatser

Nyckelfaktorer Finansiering Dimensionering Organisation Kvalitetssäkring

Nyckelfaktor - finansiering Överenskommen och tydlig modell Synliggöra kostnaden för ST Långsiktighet

Nyckelfaktor – organisation och dimensionering Behov av samordning Utveckla ST-organisation Prognosverktyg Utbildningsuppdraget hand i hand med vårduppdraget Skynda långsamt

Nyckelfaktor - kvalitetssäkring Tydliggöra utbildningsansvar Samverka kring utbildning Kontroll av utbildning Behov av förändringar i Socialstyrelsens utbildningsregelverket?

Resultat – effekter av förändrad sjukvårdsstruktur Behovet av sidotjänstgöringar ökar när vården delas upp och koncentreras till olika enheter Detta gör att ST riskerar att bli kostsamt för huvudansvarig enhet Svårare att följa ST-läkarens kompetensutveckling och att säkra utbildningskvalitet Reser frågor kring ansvar för dimensionering och finansiering Reser frågor kring ST-läkarens arbetsvillkor

Resultat – effekter av vårdval, separation och koncentration Effekterna av vårdval finns framförallt i Stockholm och Skåne. Även specialiteter som inte själva gått in i vårdval påverkas Effekterna av separationen/koncentrationen av vård finns framförallt i Stockholm och Skåne, men kan även ses i andra landsting Typen av effekter av vårdval och separationen/koncentrationen av vård är desamma, men ekonomi/ersättningssystem spelar större roll i vårdval

Resultat – samstämmighet och oenighet Samstämmighet om behovet av fler sidotjänstgöringar, samordning och tydlig finansiering från praktiskt taget alla intressenter Oenighet om nivån på finansieringen – i vissa fall innebär detta att nödvändiga sidotjänstgöringar ej har gått att få till stånd Finansieringen knäckfrågan Enligt flera aktörer: vårdvalens utformning är produktionsinriktade, sannolikt att utbildningsfrågorna blir lidande i en konflikt med produktion och utbildning

Analys och slutsatser H ä lso- och sjukv å rden har ett stort utbildningsuppdrag, men det syns inte alltid i best ä llning och finansiering Utbildning (och forskning) m å ste ing å i best ä llningarna, dels m å ste det finnas finansiering, dels m å ste det finnas best ä llarkompetens. Fragmenterat v å rduppdrag kr ä ver troligen central samordning och separat finansiering f ö r utbildningsuppdraget

Analys och slutsatser Hämta inspiration från allmänmedicin? L å nga processer – vem ansvarar f ö r dimensionering och prognoser? Anpassat regelverk?

Tack för oss Jeanette Reinbrand Thomas