Vad handlar detta om för dig?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Sätt kryss vid ett av följande alternativ:
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Nulägesanalys genom frågor
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Individuellt lärande tillsammans
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Att kläcka och vaska idéer
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Källbystugans kvalitetsarbete
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Mål och betygskriterier
En reviderad läroplan för förskolan
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Ålder Namn Datum SSQ12 SSQ12 Instruktioner Jag använder en hörapparat (vänster öra) Jag använder en hörapparat (höger öra) Jag använder två hörapparater.
Konsten att leda sig själv
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Kortseminarium Radical Collaboration, 30 min Presentation av Mixed Minds Presentation av värden Presentation av deltagarna (om de inte är.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Lund Studentlitteratur
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Läroplansträff Välkomna.
PBS i förskolan (Katina Thelin).
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Erfarenheter - Teorier – Praktiska övningar.
If you want to build a ship, don´t herd people together to collect wood and don´t assign them tasks and work, but rather teach them to long for the endless.
Aktivt lyssnade.
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Kollegahandledning Siggi Òlafsson Preventions och Utvecklingsenheten
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Diskussionstillfälle 4
Dagordning Träff med lärledare och skolledare Avesta
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Lärande samtal Utse en gruppledare som leder samtalet och håller tiden
pedagogisk dokumentation
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Socialpsykologi.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Workshop Arbetsplatslärande.
Tips för bättre kommunikation
Presentationens avskrift:

Vad handlar detta om för dig? Inledning Vad handlar detta om för dig? Vad gör du här? * Vad har du ”packat” ner? Vad tar du med dig in i detta möte/arbete? Vilka förväntningar/förhoppningar och ev. farhågor har du? Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt idag?

Vad handlar detta om, vad går det ut på? Vad krävs av mig, dig, oss då? Utmaning/lärande utveckling Trygga hörnet Kunnande/trygghet

Ta fram era tankar lärdomar från denna fas. Frågeställning Ta fram era tankar lärdomar från denna fas.

Metod Varje deltagare tar fram ett antal centrala begrepp/ord kring området/temat. Varje nyckelord/begrepp skrivs på en post-it lapp. Nästa steg är att placera ut lapparna på ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på. Det är viktigt att sitta så att det både går bra att skriva för den som intervjuar och att det som skrivs går att läsa av den man intervjuar.

Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit …….. – hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar……..? Kan du utveckla det litet mer? Hur menar du? osv.

”Varför” kan ställa till det… När vi ställer ”varför”- frågor finns det en risk att den som intervjuas känner sig ifrågasatt. Ofta kan dessa frågor ersättas med andra, t ex Hur kommer det sig? Vad beror det på, tror du?

Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

Viktigt att tänka på under intervjun:

Att ställa förståelsefördjupande frågor Utgå inte från att du förstår vad den andre menar! (Tillåt dig att inte förstå) Det finns ofta flera olika sätt att förstå ett och samma fenomen! Även om vi använder samma begrepp är det inte säkert att vi menar samma sak!

Att i så stor utsträckning som möjligt använda den intervjuades egna ord när man skriver… för att minska risken för påverkan (att man lägger orden i mun på den som intervjuas). för att göra det lättare att gå tillbaka till något som sagts och visa på eventuella samband. för att underlätta för den intervjuade att bedöma om bilden som växer fram stämmer.

Att gå igenom kartan i sin helhet när alla delar behandlats När du ser din karta nu hur tänker du då? Är det något som kommit bort eller jag har missat? Känner du ingen dina tankar i det som framkommer på kartan? Utgör den en bra bild av din förståelse av hur man bäst bidrar till elevers lärande och utveckling?

Ge varandra tid att tänka! Ha inte för bråttom. Det gör inget om det blir tyst en stund!

Frågeställning Para ihop er två och två Var och en skriver ner centrala begrepp eller kortare fraser på post-it lappar (tankerespekt, använd så många som behövs!) Post-it lapparna placeras ut och intervjun börjar Lärdomar/erfarenhet av denna fas

16.00 Gemensamt ; Uppsamling, kritiska punkter/moment och utmanande möte

’Att vara på samma möte, på samma ”våglängd” A - S - K Administrativa akuta kunskapsfördjupande sociala inställning Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen. Angeläget att reflektera över var man startar

Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker) Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Vilka möjligheter ger ni som skolledare era medarbetare ”att vara på samma möte”?

Vad intresserade dom verkar då! Suck! Hur får man till ett lärande? Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll Vad intresserade dom verkar då! Suck! vad säger vi om detta? Hur tänker vi var och en Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång ”Vad gör jag här?” Hur får man till ett lärande?

reflektion kring görandet yta Förståelsefördjupning åsikt Vardagsprat Beskrivande Diskussion Erfarenhetsutbyte Lärande samtal reflektion kring görandet insikt djup För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.” Utvecklande Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor,

Skall skolutveckling främjas fodras god information, inifrån och ut, vad som fungerar väl i verksamheten. Sådan kunskap är inte alltid offentlig sektor organiserad för att samla in systematiskt

Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen UPPDRAGET Utifrånperspektiv ? ! - + Styrdokument Forskning Studiebesök Nätverk Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Att inte fastna i att ge varandra snabba lösningar tips och ide rutan. – och att inte heller fastna i att göra som man brukar bekvämlighets rutan. Inifrånperspektiv

- I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Gun Mollberger - Hedqvist Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?        -  I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Ett förhållningssätt är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen.  Den andra handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar - det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum.

Frirum och aktörsberedskap Lärande samtal Skolan, F-skolan, enheten

Hur fångar vi utvecklingsområden? ”Bakom varje klagan finns en önskan” Var rädd om problemen MÅL och Utvecklingsområden Så här Och så här…. OCH ! Inte så Nej nu får det vara nog… Nyläge Nuläge KVALITETSREDOVISNING

Problem ses ofta som störningar eller avvikelser som ska åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod.

Utifrån ett systemperspektiv ser man vid problembaserad skolutveckling problem som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete och som en möjlighet att komma fram till en annan och förbättrad praxis.

Arbetslag/Lärgrupp Känner vi igen problemet? Hur ser problemet ut för oss övriga? När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet? Är det i vissa situationer? Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem? Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra?

Innanför den egna påverkanssfären

Innanför den egna påverkanssfären Att flytta problem till den egna påverkanssfären innebär att man tillskriver sig makt och möjlighet att göra något åt problemen. Man har då transformerat problem till utmaningar Vad talade ni mest om, det som ligger innanför eller utanför er påverkanssfär? Vilka meningsfulla, vardagsnära problem har synliggjorts? Hur tillhör områdena i er föreställningskarta utvecklingsorganisationen? Resp. arbetsorganisationen?

Ta med er föreställningskartorna till dag 2

Dag 2 Para ihop er 4 och 4 Vad talade ni mest om, det som ligger innanför eller utanför er påverkanssfär? Vilka meningsfulla, vardagsnära problem har synliggjorts? Hur tillhör områdena i er föreställningskarta utvecklingsorganisationen? Resp. arbetsorganisationen?

Kinesiska tecknet för lyssna Ögon Öra Odelad uppmärksamhet Har ni sett den förut. Den är värd att repetera. Hjärta Var ärligt nyfiken, Visa tankerespekt

Källa till ökad professionalism Grundantagandet är att vardagserfarenheter är en viktig kunskapsresurs och att söka lära av dessa är en källa till ökad professionalism.

En grundmodell erfarenhetslärande som inspirerats av Dewey, Lewin ( Kolb, 1984; Scherp,1998)

Ett samtal med pedagogisk ansats i syfte att lära av verksamheten LÄRANDE SAMTAL Ett samtal med pedagogisk ansats i syfte att lära av verksamheten

ETT LÄRANDE SAMTAL BETONAR BÅDE FORM OCH INNEHÅLL Utgår från verksamheten Strukturerat Fokuserat Ledarlett

Värderingar Motivering -teoretisk kunskap -erfarenhetsbaserad Praktisk yrkesteori P2 Motivering -teoretisk kunskap -erfarenhetsbaserad P1 Handlingar

SPELREGLER FÖR LÄRANDE SAMTAL Alla måste bidra Tydliga ramar ( lokal, tid, deltagare, ledareuppdrag ) Pratar om oss: ”jag”, ”vi”, - inte ”dom”, ”man” Regler för LS

ATT LEDA I LÄRANDE SAMTAL Ledare med legitimitet att ställa frågor Uppdrag att fördjupa samtalet Kräver tankerespekt Alternera mellan närhet och distans Fokusera på förutbestämd rubrik Fokusera på olikheter

EN GOD SAMTALSLEDARE ställer korta frågor ställer en fråga i taget förhör inte inväntar svar ställer frågor som inte behöver förklaras använder frågeorden Vad? Hur? mer än Varför?

Deltagare Ställer ”nyfikenhetsfrågor” Deltar aktivt – lyssna Tanke respekt – allas tankar är lika värda Reflekterande – bjuda motstånd Att inte förstå i första stund

REFLEKTÖR Iakttar och reflekterar utifrån både form och innehåll Sammanfattar samtalet utifrån både innehåll och form Analyserar utifrån frågor som: Hur förlöpte samtalet? Vilka olikheter kom fram?

Att komma igång med LS Utse samtalsledare och dokumentatöreflektör, se till att alla är överens om samtalets rubrik och tidsmässiga ramar. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken ca 5 min Skriv på post-it lappar Gå en runda och låt var och en beskriva sina tankar utifrån rubriken Samtala om likheter och skillnader i era uppfattningar. Ha som utgångspunkt att ni vill förstå varandras uppfattningar, var nyfikna, tro inte att ni redan har förstått hur någon annan tänker, lyssna aktivt. Samtalsledaren ser till att ni håller er till rubriken, att alla kommer till tals, håller koll på tiden och strävar efter att ställa fördjupande frågor och lyfta fram olikheter. MEN det är också ett gemensamt ansvar! Ägna de sista 10-15 min åt att sammanfatta samtalet till innehåll och form. Punkta ner era viktigaste lärdomar och/ eller reflektioner

Dokumentation av lärande samtal – Hjälp oss att tänka vidare omkring utvecklingen av denna fas

Enkla strukturer Vi pratade om.. Reflektioner i gruppen… olika sätt att se Slutsatser lärdomar… Till nästa gång…