Mentaliseringsbaserat ledarskap inom dagvård och förskola Mirjam Kalland 10.12.2014 Mentaliseringsbaserat ledarskap inom dagvård och förskola

Barnkonventionen Barns delaktighet förutsätter att den finns en vuxen som är intresserad av barnets inre verklighet, av att tillsammans med barnet fundera på hur barnet tänker, känner, upplever och uppfattar saker och relationer. Barns delaktighet förutsätter att den vuxne har ett öppet sinne, att den vuxne är beredd att värdera och omvärdera sina egna tankar, känslor och sin egen förståelse av situationen Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Mentalisering och reflektiv kapacitet ”Having the child’s mind in mind” Handlar om att förstå att alla små individer har en egen psykisk verklighet som vi bör sträva efter att förstå och bemöta på ett kärleksfullt och stabilt sätt. Att sträva efter att förstå hur barnets yttre uttryck och beteende hänger ihop med dess inre verklighet Möjliggör rättvisa tolkningar och en positiv bild av barnet och av sig själv i relation till barnet Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Reflektioner kring mentaliseringsbaserat bemötande Mentalisering är intrapersonellt och interpersonellt: Handlar om att tänka på hur man tänker och känner, metakognitiv kapacitet som riktar sig in på tankar och emotioner Förståelse för att känslor och beteende är sammankopplat Förståelse för att andra människors känslor och beteende kan påverka mig Förståelse för att det jag tänker och känner kan påverka andra

Mentalisering är interpersonellt Självreflektion räcker inte Handlar om att kommunicera och handla på ett sätt som skyddar och upprätthåller relationer – att vilja den andra gott, att bry sig om Handlar om att sträva till att dela den andras mentala verklighet Handlar om att hantera det att det trots allt inte är möjligt Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Ett reflektivt bemötande Den vuxne funderar på vad barnet kan tänkas tänka och känna i en given situation - att fråga och undra är viktigare än att veta Ger mening och betydelse åt barnets tankar och känslor Försöker se barnets perspektiv utan att tappa sitt eget Blåser ”time-out” i ”heta” ögonblick Återvänder till det som blev fel Är förundrad, intresserad, öppen för ny förståelse

Bygger på en världsbild Det finns en yttre verklighet – och ett inre sätt att förhålla sig till den som är unik för var och en av oss Att dessa två verkligheter är i korrespondens med varandra, men inte helt och hållet samma sak Exempel: man kan avfärda den andras/sin egen inre verklighet (”äsch, det där var inte viktigt/sluta sjåpa dig”) Man kan sätta likhetstecken (om jag är rädd är det farligt) Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Inre försvar och bristande mentalisering -Ofta oförmåga att skilja mellan inre och yttre verklighet- ”reality-check” – saknas Det som känns sant är sant, alltså kan man förhålla sig hånfullt, överlägset, aggressivt , räddhågat etc. Det som är alltför smärtsamt förnekas , ersätts med magiskt tänkande eller ”inget berör mig” Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Teoretiska rötter Melanie Klein: Den depressiva positionen innebär en förmåga att förstå andra människors smärta och lidande, och sin egen andel i detta. Förmåga att känna skuld. Bion: med hjälp av ”alpha-funktionen” kan vi bearbeta ”beta-element”, dvs en reflektiv funktion som möjligör tänkandet, som gör det möjligt att bearbeta och uthärda det outhärdliga Winnicott: det verkliga självet växer ur babyns upplevelse av att vara en tänkande och kännande individ för föräldern

Mentalisering i bemötande av barn Hjälper att förutsäga och förstå barnets beteende Hjälper att stå ut med ovisshet Främjar trygg anknytning Främjar positiv interaktion Främjar känslan av att duga, stärker självkänslan och aktörskapet hos vardera parten Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Exempel: Barnet vägrar äta på dagis – hur hantera detta med barnet, hur med föräldrarna? Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Mentalisering och barn i grupp Redan mycket små barn kan dra nytta av att man funderar tillsammans på känslor, avsikter och beteende och hur de påverkar andra Små barn kan dra nytta av att man namnger känslor och funderar på hur barnet uppfattar en konfliktsituation Det är ofta viktigt att observera barnet i gruppen Man kan också få insikt i hur barnet tänker genom att diskutera med barnet och leka med barnet Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Reflektivt bemötande – ej-vetande attityd Målsättningen är inte att få barnet att se på saken så som den vuxne gör Målsättningen är att tillsammans fundera på situationen som uppstod och vad som hände i barnets/barnens inre verklighet – alla kan lära sig någonting Man får chansen att upptäcka att barnets beteende har en mening och betydelse som kanske inte är den man först trodde (att störa andra, att retas eller provocera) Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Reflektivt bemötande Innebär att en verklig kontakt och ett mänskligt möte uppstår Viktigt att nå den känsla som barnet har svårast att bemästra och reglera, att namnge och bära den och därmed hjälpa barnet till självreglering Viktigt att tillåta känslan men inte uttrycket: du får vara arg, men du får inte slå någon annan Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Exempel Barnet går in och förstör de andras lek, är ofta aggressivt – hur hantera saken med barnet, hur med föräldrarna? Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Mentalisering och barn i grupp Då barnet blir hjälpt av en reflektiv vuxen, hjälper det barnet att reglera sina behov i relation till gruppen (jag är inte alltid först eller viktigast/sist eller minst betydelsefull) Barnet får stöd att hitta sin plats i gruppen, gruppen får stöd i att ge utrymme och inkludera alla barn Ansvaret ligger hos de vuxna Då barnen får tillräckligt mångsidiga och rika upplevelser av de andra barnen i gruppen, blir barnens beteende mera socialt (barnen hjälper, stöder och uppmärksammar andra barn) Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

I praktiken En nyfiken, intresserad attityd Aktivt frågande: berätta, vad, vilken, hur? (inte varför) Relaterar aktivt till tankar, intentioner, känslor Lyfter upp möjligheten att tänka på andra individers avsikter, behov, känslor Kan prata om sina egna fel och brister, medge att man inte förstår Håller den andras och egen ”mind in mind” Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Mentaliseringsbaserat ledarskap Horisontellt och vertikalt stöd för arbetet – ”vi” hanterar och löser problem , inte ”jag” En trygg arbetsmiljö stöder tankeförmågan och kapaciteten att omfatta olika perspektiv Medger möjligheten att misslyckas och prova nya idéer och tankar - tillsammans Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Mentaliseringsbaserat ledarskap Undviker stereotypier, generaliseringar, fördomar och förenklingar Bibehåller en öppen attityd till individer, situationer och problem - ”the benefit of the doubt” Hjälpsamhet och prosocialt beteende har samband med uttalade och förväntade normer i en organisation Individualitet istället för sociala roller Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Mentaliseringsbaserat ledarskap Individualitet och mångfald betyder inte själviskhet och armbågande - mentaliseringsbaserad ledarskap stöder perspektivskifte och helhetstänkande (vad är bäst för individen/ mitt team? Är detta i samklang med organisationens bästa?) Mentaliseringsbaserat ledarskap stöder samtidighet – vi är både individer och delar av ett socialt system Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

”Reflection time” (Twemlov) 10 minuter varje dag - tillsammans med barnen om hur dagen gått, om alla har haft det bra, om det finns något som inte gick så bra, hur kunde vi ändra på det i morgon? Reflektionstid med personalen beslutsmöten, löpande ärenden, identifikation av sådant som behöver reflekteras Arbetsmöten kring ett enda ärende Strategimöten – bibehåll mentaliseringsperspektivet Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010

Kännetecken för en mentaliseringsbaserad arbetsmiljö Levande kommunikation Äkta intresse, beredskap för inlärning Humor och lekfullhet Strävan efter att korrigera misstag Samtidiga perspektiv Horisontellt stöd Mångfald av synvinklar Referenser till intentioner, tankar, avsikter och känslor bakom beteende Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010