Information om ensamkommande barn Detta är en PowerPoint-presentation som med hjälp av 55 bilder ger information om olika aktörers ansvar för ensamkommande asylsökande barn. Den innehåller grundläggande information med talepunkter på anteckningssidorna. Använd hela eller delar av materialet. Januari 2015

Vem bestämmer? Riksdagen Regeringen Migrationsdomstolarna Migrationsöverdomstolen Migrationsverket arbetar på uppdrag av riksdag och regering. Man kan säga att vi arbetar på uppdrag av svenska folket, genom de politiker som beslutar om migrationspolitiken. Politikerna beslutar också om de lagar och regler som vi ska följa i vårt arbete.   Migrationsverket fattar beslut om arbets- och uppehållstillstånd och medborgarskap. Om man inte är nöjd med Migrationsverkets beslut kan man överklaga det till någon av migrationsdomstolarna och, om prövningstillstånd ges, till Migrationsöverdomstolen.

, , Ett SVERIGE som med ÖPPENHET tar tillvara den globala migrationens MÖJLIGHETER Migrationsverkets vision Visionen är vår ledstjärna. Den innehåller mer än den här meningen och den har sikte på den utmaning som Sverige och andra länder står inför. Vi tror att det finns mycket att vinna på den ökade rörligheten. Vi tror att migration kan bidra till utveckling av samhällen och individer. Migrationsverkets vision De senaste 25 åren har antalet människor som lämnar sitt hemland ökat kraftigt. Migration är en av de stora globala framtidsfrågorna vilket för med sig stora utmaningar och en stor utvecklingspotential. Vi i Sverige och Europa behöver arbetskraft för att bevara och utveckla den välfärd som grundlagts av äldre generationer samtidigt är migrationen i andra delar av världen en väg ur fattigdom till en bättre tillvaro och ökad trygghet. En grundläggande utgångspunkt för verkets arbete är respekten för mänskliga rättigheter. Vi värnar rätten för flyende människor att söka skydd undan övergrepp och förföljelse. I Sverige får flyktingar och skyddsbehövande ett humant värdigt mottagande. Migrationsverket kan inte ensamma nå visionen utan vi måste samarbeta med våra sökande, andra aktörer på migrationsområdet och med hela det svenska samhället. Vi är med och realiserar en politik som tar till vara den utvecklingspotential som den globala migrationen erbjuder både för samhället och för individen. Vi förnyar och utvecklar vårt samhälleliga uppdrag i den riktningen.

Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige. Övergivet barn. Ett ensamkommande barn är under 18 år och har kommit till Sverige och sökt asyl utan sina legala vårdnadshavare (oftast någon förälder). De yngsta barnen kommer ofta tillsammans med äldre syskon (vilka själva kan vara ensamkommande barn) eller tillsammans med släktingar, t. ex. som kusiner i en familj. Eftersom de personer som dessa barn kommer tillsammans med inte är deras legala vårdnadshavare så är barnet ett ensamkommande barn i Sverige. Dessa barn blir i sådana fall inte anvisade inom ramen för kommunens överenskommelse utan istället med stöd av att barnet anses ha anknytning till den kommun där familjen väljer att bo eller tilldelas ett boende

Uppdrag Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och betala ersättning till kommuner Ansvar för boende och omsorg I den lagändring som genomfördes den 1 juli 2006 ville lagstiftaren bland annat tydligt skilja på omhändertagande och asylprövning för ensamkommande barn och ungdomar. Kommunerna Sveriges kommuner fick ett tydligt ansvar för omhändertagandet huvudsakligen utifrån Socialtjänstlagen (2001:453), men också enligt annan lagstiftning. Migrationsverket Migrationsverket fick det man i förarbeten kallat ett övergripande ansvar. Detta innebär att Migrationsverket ska teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande samt huvudsakligen, utifrån dessa överenskommelser, anvisa asylsökande ensamkommande barn till kommunerna. Genom Migrationsverkets anvisning tydliggörs vilken kommun som är vistelsekommun enligt Socialtjänstlagen och som därmed har ansvaret för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i Socialtjänstlagen. Migrationsverket ansvarar också för prövningen av barnens och ungdomarnas asylärende och för återvändandet för de individer som får avslag, samt att betala ut ersättning till kommunerna för deras arbete.

Under 2013 sökte 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige Under 2013 sökte 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige. Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer 8 000 ensamkommande barn per år söka asyl under åren 2014 - 2015.

2014 Ålder De överlägset största antalet barn och ungdomar som kommer till Sverige som ensamkommande asylsökande barn är tonåringar, 90 %, varav de som är 16 år eller över utgör 55 % av totalen.

Ensamkommande barn De sex vanligaste nationaliteterna – inkomna ansökningar 2014 Under 2014 sökte 7 049 ensamkommande barn asyl om asyl i Sverige, vilket är en ökning med över 80 procent mot året före. Afghanistan 1 547 barn 92 % bifall Somalia 1 118 barn 89 % bifall Syrien 1 233 barn 100 % bifall Statslösa 448 barn 97 % bifall Eritrea 1 456 barn 100 % bifall Marocko 381 barn 10 % bifall Totalt har 87 % procent av de barn vars ärenden har prövats av Migrationsverket under 2014 beviljats uppehållstillstånd. Under 2013 sökte 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige och under 2012 ansökte 3 578 och under 2011 var det 2 657. Barn och ungdomar som kommer utan vårdnadshavare till Sverige och söker asyl placeras av en kommun i ett familjehem eller på ett så kallat HVB-hem (hem för vård och boende), om de inte placeras hos släktingar. Kommunerna har ansvar för att ta emot ensamkommande barn, vilket bland annat betyder att de ska utse en god man som kan agera i föräldrarnas ställe. Ett offentligt biträde utses av Migrationsverket för att hjälpa barnet/ungdomen med asylansökan. Den vanligaste gruppen är 16-17 åriga pojkar. Afghanistan Somalia Syrien Statslösa Eritrea Marocko Totalt 3 614 barn

Medborgarskap och kön för de 10 största nationaliteterna under 2014 Könsfördelningen visar att majoriteten är pojkar samtidigt som man kan se att det skiljer sig mellan nationaliteterna. Totalt sett utgör flickor cirka 19 % av de ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl. Under 2013 var fördelningen 3 184 pojkar och 668 flickor (21 %).

Asylärendet Flödesschema över processen för ensamkommande barn. Barnet söker asyl i Sverige Migrationsverket kontaktar socialtjänsten i den kommun där barnet finns. Migrationsverket anmäler behov av god man till kommunen. 2. Utredningssamtal Migrationsverket frågar om barnets familj, identitet m.m. Tillfälle för information och frågor. 3. Asylutredning Barnet berättar, med stöd av offentligt biträde och god man, varför han eller hon söker asyl i Sverige. 4. Beslut 5. Fortsatt asylutredning Vissa ärenden behöver kompletteras eller utredas vidare. Barnet har då stöd av offentligt biträde och god man. 6. Återvändandesamtal Barnet, god man och tjänsteman på Migrationsverket har samtal om resan till hemlandet. Ett asylsökande ensamkommande barn anländer till en kommun i Sverige. Vistelsebegreppet i Socialtjänstlagen börjar då omedelbart att gälla och kommunen blir en sk. ankomstkommun. Ankomstkommunen tar hand om barnet i avvaktan på att Migrationsverket kan anvisa barnet dvs. lyfta socialtjänstlagens vistelsebegrepp till en annan kommun. Migrationsverket ska anvisa en kommun för att ta hand om det asylsökande ensamkommande barnet. En anvisning kan ske i fyra steg: 1. Till en kommun till vilken barnet anses ha viss anknytning, t.ex. pga. släkting, 2. Till en kommun med överenskommelse, 3. Till en a) kommun utan överenskommelse om platser, b) kommun med överenskommelse om platser som ännu inte startat, c) kommun med överenskommelse men där antalet platser är färre än länsstyrelsernas fördelningstal, 4. Till samtliga kommuner Den anvisade kommunen ansvarar från och med anvisningsdagen för omhändertagandet. Parallellt med detta pågår Migrationsverkets prövning av barnets asylansökan. Denna prövning kan dels resultera i att asylärendet prövas i Sverige (beviljande av uppehållstillstånd eller avslag och återvändande) och dels i att barnet enligt Dublinförordningen ska åka till det land där han eller hon redan har ett lagakraftvunnet asylbeslut.

Vem är flykting? Flykting, enligt FN:s flyktingkonvention, är den som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Flyktingkonventionen finns inskriven i svensk lag tillsammans med regler om flyktingstatusförklaring. Flyktingstatusförklaringen är ett internationellt begrepp som grundar sig på FN:s flyktingkonvention och EU- regler. Flykting Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler. Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finnas två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen: alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler ) övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag) Alternativ skyddsstatusförklaring Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som: löper risk att straffas med döden löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt Den som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan få en alternativ skyddsstatusförklaring grundad på EU-regler. Övriga skyddsbehövande Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. Även övriga skyddsbehövande kan få skyddsstatusförklaring men den gäller endast i Sverige. Särskilt ömmande omständigheter i undantagsfall Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då avseende barn om särskilt ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som särskilt allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. Eftersom det i dessa fall inte handlar om att ge skydd kan man inte heller få någon skyddsstatusförklaring. Barn som får tillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter kan normalt INTE få hit sin familj.

2014 Beslut Grafen visar samtliga ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige, dvs. även de ensamkommande barn som omfattas av dublinförordningen eller vars asylärenden av olika anledningar avskrivs t.ex. för att barnet avviker eller återtar sin asylansökan. Om man endast ser till de som får sin asylansökan prövad i Sverige, dvs. exkluderar dublinärenden, och de som avviker och avskrivs, så beviljas cirka 87 procent av de ensamkommande barnen uppehållstillstånd i Sverige Av de ensamkommande barn som kommer från Somalia och Afghanistan beviljas omkring 80 procent uppehållstillstånd. I stort sett samtliga från Syrien och Eritrea beviljas uppehållstillstånd. Andelen som utgör dublinärenden har under 2014 minskat successivt.

Olika myndigheters ansvarsområden Kommunen Landsting Flera myndigheter är berörda av mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Migrationsverket, kommuner, landsting och länsstyrelser ansvarar för olika delar i mottagandet. Migrationsverket ansvarar för att: ta emot och pröva ansökan om asyl. i förekommande fall göra åldersbedömningar. efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden. handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnen. arbeta med återvändandet för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna. teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av såväl ensamkommande barn som söker asyl som barn som beviljats uppehållstillstånd. anvisa en kommun för mottagande. administrera ersättningar till kommuner. Länsstyrelserna ansvarar för att: under Migrationsverkets ledning förhandla lokalt och regionalt med kommuner, kommunalförbund och andra berörda aktörer om mottagande av ensamkommande barn. ha ett övergripande ansvar för beredskap och kapacitet för mottagande av skyddsbehövande med uppehållstillstånd i kommunerna, vilket inkluderar mottagningsplatser för ensamkommande barn. Kommunen ansvarar för att: utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att utreda om en familj, t.ex. en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet. utse god man. Ansökan till överförmyndaren får göras av Migrationsverket och socialnämnden. se till att barnet får skolundervisning. efter ett beviljat uppehållstillstånd ansvara för fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration. Ansvaret innebär även att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Landstinget ansvarar för att: asylsökande ensamkommande barn får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. (Efter fyllda 18 år bedöms dessa barn, om de fortfarande är asylsökande, som vuxna och ska då endast ges omedelbar vård eller vård som inte kan anstå. Då upphör även landstingets skyldighet att bland annat ge förebyggande vård). Socialstyrelsen ansvarar för: Riktlinjer m.m. för socialnämndernas arbete vid mottagandet av ensamkommande barn samt utfärdar tillstånd för att bedriva privata HVB-hem. Inspektionen för Vård och Omsorg ansvarar för: tillsyn av det kommunala mottagandet av ensamkommande barn.

Överenskommelser med kommuner Kommunerna Ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Länsstyrelserna förhandlar med kommunerna om mottagningsplatser. Migrationsverket tecknar överenskommelser om mottagande med Kommunerna Avsikten med överenskommelserna är att säkerställa att det finns boendeplatser som motsvarar behovet så att de barn och ungdomar, som kommer ensamma till Sverige får ett bra mottagande. Kommunernas ansvar för mottagandet gäller både under tiden som Migrationsverket prövar barnets asylskäl och för tiden efter beslut. De barn som får uppehållstillstånd behöver ett långsiktigt boende tills de blir vuxna och kan stå på egna ben.   Olika slag av överenskommelser För att tillgodose behovet av boende för de ensamkommande barn och ungdomar som ansöker om asyl i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd, finns det olika typer av överenskommelser. Dels överenskommelser med några få kommuner om ett tillfälligt mottagande av ensamkommande asylsökande barn (s.k. ankomstkommun). Dels överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn (s.k. anvisningskommun). I anvisningskommunerna finns boendeplatser för både asylsökande barn och barn som fått uppehållstillstånd. Ankomstkommuner När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Kommunen blir då ankomstkommun och ansvarar bland annat för att ordna boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket anvisar en kommun som då ska ordna boendet. Det innebär att samtliga Sveriges kommuner kan bli ankomstkommun. Migrationsverket har kontor i åtta kommuner där ett ensamkommande barn kan lämna in en ansökan om asyl. Det medför att de flesta av de asylsökande barnen tar kontakt med en myndighet i någon av dessa åtta kommuner som då blir ankomstkommun. Dessa kommuner har främst överenskommelse om asylplatser eftersom en kommun omedelbart ska anvisas ansvaret för barnet. (Malmö, Mölndal, Norrköping, Örebro, Solna, Sigtuna, Gävle, Umeå…under våren 2015 kommer även Göteborg att vara en ankomstkommun) Hänsyn till barnets bästa För att skapa kontinuitet och trygghet för de barn som beviljas uppehållstillstånd, är det angeläget att de får bo kvar i den kommun de har bott i under den tid asylärendet prövades. Kommunerna får ersättning Kommunerna väljer själva hur de ensamkommande barnens boende ska ordnas. När det är lämpligt och möjligt kan familjehem vara en bra lösning. I andra fall bygger kommunen upp olika typer av gruppboenden eller upphandlar boende av privata företag. Kommuner som tecknar överenskommelser med Migrationsverket får särskilda ersättningar för detta. Även kommuner utan överenskommelse får ersättning för ensamkommande barn.

”Ankomst- kommun” ”Anvisnings- kommun” Asyl PUT Asyl Migrationsverket anvisar kommun Asyl När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet i enlighet med Socialtjänstlagen ett tillfälligt boende och omsorg i den kommun där de ger sig till känna för svensk myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner i Sverige kan vara en s.k. ankomstkommun. Detta sker dock huvudsakligen i de kommuner där Migrationsverket har kontor där ensamkommande barn kan söka asyl. Omedelbart efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa en kommun att ta emot barnet. En s.k. anvisningskommun som då tar över ansvaret för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även därefter för de som beviljas uppehållstillstånd Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ordna boendet, enligt 3 § i Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Det är viktigt att komma ihåg att det är vistelsebegreppet i Socialtjänstlagen som avgör vilken kommun som ansvarar för omhändertagandet av ett ensamkommande barn. Samtliga kommuner måste beroende på vistelsetid: Utreda barnets behov Ansvara för boende och omsorg/omhändertagande Förordna en God man/Särskilt förordnad vårdnadshavare Se till att barnet får tillgång till skolundervisning ”Ankomstkommunerna” Initialt ansvarar ankomstkommunerna för ett tillfälligt omhändertagande i form av boende och omsorg. Detta omhändertagande är endast vara aktuellt i avvaktan på att barnen och ungdomarna kan anvisas till en annan kommun. ”Anvisningskommunen” Anvisningskommun är den kommun till vilken Migrationsverket anvisar ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet, givetvis beroende på utgången av asylärendet.

Utvidgade möjligheter att anvisa kommuner Förarbetet till lagändringen: SOU 2011:64 Prop. 2012/13:162 Riksdagen har beslutat att ändra lagen om mottagandet av ensamkommande barn. Ända sedan 2006 har det saknats överenskommelser om platser för mottagande av ensamkommande barn. Detta har inneburit att Migrationsverket inte kunnat anvisa kommuner att ta emot alla ensamkommande barn som årligen kommer till Sverige. Många barn har istället för att tas emot i olika kommuner stannat i ett fåtal kommuner (ankomstkommunerna, dit barnen först anlänt) som fått ta ett oproportionerligt stort ansvar.

Utgångspunkter för lagändringen Normaliseringsprincipen Alla kommuner kan Jämn fördelning Anvisning så snart som möjligt Anvisningen kan inte överklagas Barnets bästa Normaliseringsprincipen gäller för alla barn som vistas i Sverige. De regelverk och institutioner som finns i samhället för att skydda barn i allmänhet ska omfatta alla barn som vistas i Sverige. Alla kommuner har genom sin socialnämnd möjlighet att emot ensamkommande barn. En jämn fördelning av mottagandet av de ensamkommande barnen ska eftersträvas. Beslut om anvisning ska ske så snart som möjligt, för att barnen ska få sina behov tillgodosedda ska överförmyndaren förordna en god man som agerar i vårdnadshavares ställe. Enligt Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska förordnandet ske så snart det är möjligt, vilket i praktiken innebär inom ca 2-3 dagar. Migrationsverket ansöker om god man hos överförmyndaren i den kommunen. För att skapa kontinuitet och trygghet för barnen är det angeläget att de får bo kvar i samma kommun. Därför kan inte ett beslut om anvisning överklagas. Barnets bästa ska särskilt beaktas vid alla beslut som rör barn. Barnets åsikt kan också tillmätas betydelse. Andra särskilda omständigheter ska också beaktas. T.ex. om det vid ansökningstillfället framkommer att det för barnet kan innebära fara eller hot att anvisa en specifik kommun, ska Migrationsverket inte anvisa en sådan kommun.

Mottagande Huvudprincipen bygger på mottagande i form av överenskomna platser Länsstyrelserna förhandlar med kommunerna Kommunerna och Migrationsverket tecknar överenskommelser om platser Huvudprincipen för Sveriges mottagande av ensamkommande barn bygger på frivillighet. Frivilligheten tar sig form i överenskommelser om platser. Det är med dessa överenskommelser det finns kapacitet och beredskap. Länsstyrelserna ansvarar för beredskap och kapacitet, bl.a. genom att förhandla med kommunerna om mottagande av såväl ensamkommande barn som flyktingmottagande. Avseende ensamkommande barn fastställs mottagandet i en överenskommelse om platser mellan kommunen och Migrationsverket. Detta skiljer sig från överenskommelser om mottagande av nyanlända som tecknas mellan länsstyrelserna och kommunerna.

Behov och fördelning av platser Migrationsverkets prognos Beräkning av hur många platser som behövs Fördelning av platser över landet Folkmängd Flyktingmottagande Vuxna och barn i familj Ensamkommande barn Inskrivna i mottagningssystemet En verksamhets- och kostnadsprognos lämnas till regeringen fem gånger per år. Av prognosen framgår bl.a. antalet ensamkommande barn som uppskattas söka asyl de kommande åren. Med utgångspunkt i hur många ensamkommande barn som beräknas söka asyl genereras ett årligt platsbehov utifrån hur ofta en asylplats i genomsnitt omsätts under ett år. Det totala behovet av asylplatser är planeringsunderlag för länsstyrelserna. Länsstyrelserna fördelar platserna i respektive län med en beräkningsmodell. Därefter fördelas platserna mellan kommunerna. Syftet är att eftersträva en jämn fördelning av mottagandet i Sverige. För att nå en jämn fördelning av mottagandet tar fördelningen hänsyn till folkmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn, tidigare mottagande av övriga nyanlända samt antalet ”asyldygn” dvs. personer som varit inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i respektive kommun.

Principer för anvisning Beslut om anvisning fattas enligt följande steg: Till en kommun till vilken barnet anses ha anknytning Släkting finns i kommunen Annan för barnet viktig person finns i kommunen Kommun i vilken barnet blir övergivet Kommun i vilken barnet finns när denne som vuxen skrivs ned i ålder Andra skäl som utifrån barnets behov anses viktigt att beakta t.ex. kommun med sjukhus om barnet lider av sjukdom eller handikapp Barnet behöver själv inte ha uppgett detta vid ansökningstillfället

Principer för anvisning Beslut om anvisning fattas enligt följande steg: Till en kommun till vilken barnet anses ha anknytning Till en kommun med överenskommelse om platser För att en anvisning till en ledig plats enligt överenskommelse ska kunna ske måste platsen matcha det aktuella barnet vad gäller ålder och/eller kön Ju mer specificerade kommunerna är i sina överenskommelser desto svårare blir det att anvisa barnen. I steg två avses merparten av anvisningarna ske, förutsatt att tillräckligt många överenskomna platser finns och hålls tillgängliga. Fyra asylplatser är lägsta nivån i länsstyrelsernas platsfördelningsmodell.

Principer för anvisning Beslut om anvisning fattas enligt följande steg: Till en kommun till vilken barnet anses ha anknytning Till en kommun med överenskommelse om platser Till en kommun med eller utan överenskommelse I steg 3 sker anvisningarna med stöd av den utvidgade möjligheten att anvisa. Utgångspunkter för detta steg är att skapa incitament för att teckna överenskommelse. En överenskommelse ger en kommun möjlighet att planera mottagandet, bättre ekonomisk planering, etc. Turordningen för utvidgade anvisningar nollställs vid varje årsskifte

Principer för anvisning Beslut om anvisning fattas enligt följande steg: Till en kommun till vilken barnet anses ha anknytning Till en kommun med överenskommelse om platser Till en kommun med eller utan överenskommelse Kommuner som uppnått sitt fördelningstal är undantagna i steg 3 För att eftersträva en jämn fördelning sorteras övriga kommunerna enligt följande: Kommuner utan överenskommelse kommer att vara först i turordningen Därefter blir fler och fler kommuner involverade, (även kommuner med överenskommelse). Om en kommuns överenskomna platser är lika många (eller fler) som kommunens fördelningstal så omfattas inte kommunen av steg 3

Principer för anvisning Beslut om anvisning enligt steg 3 Till en kommun med eller utan överenskommelse Kommuner utan överenskommelse om platser får under 2015 i detta steg upp till 6 anvisningar. Kommunerna rangordnas utifrån folkmängd Dessa kommuner kommer i turordning utifrån folkmängd att få ta emot anvisningar till dess kommunen sammanlagt tagit emot 6 barn, vilket i genomsnitt under ett år motsvarar att ha en överenskommelse om cirka fyra asylplatser. Anvisningarna sker genom att ett barn i taget anvisas till kommunen såvida det inte handlar om t.ex. syskon eller andra grupperingar. Fyra asylplatser är den generella lägsta nivån i länsstyrelsernas platsfördelningsmodell.

Principer för anvisning Beslut om anvisning enligt steg 3 Till en kommun med eller utan överenskommelse Kommuner utan överenskommelse om platser får under 2015 i detta steg upp till 6 anvisningar Kommuner utan överenskommelse om platser får under 2015 i detta steg upp till 6 anvisningar. Kommunerna rangordnas utifrån folkmängd Dessa kommuner kommer i turordning utifrån folkmängd att få ta emot anvisningar till dess kommunen sammanlagt tagit emot 6 barn, vilket ungefär motsvarar att tillhandahålla 4 asylplatser. Anvisningarna sker genom att kommunen tar emot ett barn i taget såvida det inte handlar om t.ex. syskon. 4 asylplatser är den generella lägsta nivån i länsstyrelsernas fördelningsmodell. När kommunens överenskomna platser startar flyttar kommunen till steg 2 (och beroende på antalet överenskomna platser i relation till kommunens fördelningstal eventuellt också till steg 3c). De redan anvisade barnen kan efter beslut av Socialnämnden flyttas till de tillgängliga platserna. Barnen är fortsatt kommunens ansvar.

Principer för anvisning Beslut om anvisning enligt steg 3 Till en kommun med eller utan överenskommelse K Kommuner utan överenskommelse om platser får under 2015 i detta steg upp till 6 anvisningar Kommuner med överenskommelse som inte har startat sina platser får i detta steg upp till 10 anvisningar per år. Kommunerna rangordnas utifrån folkmängd Kommuner med för få överenskomna platser Detta steg omfattar de kommuner som har överenskommelse om platser, men där antalet platser är färre än kommunens fördelningstal. Kommuner utan gällande överenskommelse (de som omfattas av steg 3a och 3b) anses i steg 3c ha en överenskommelse motsvarande 4 platser, detta efter att ha fått anvisningar motsvarande 4 platser vardera i steg 3a och 3b. Steg 3 c har 2 nivåer Nivå 1 omfattar de län som INTE uppnått länets fördelningstal avseende tillhandahållande av asylplatser. Länen sorteras utifrån länets procentuella platsbrist i förhållande till fördelningstalet. Först anvisas till de kommuner med störst procentuell differens. När alla län har nått samma differens används nästa nivå Nivå 2 omfattar SAMTLIGA län Kommunerna sorteras utifrån kommunens platsbrist i procentuellt förhållande till fördelningstalet Kommunerna kommer i turordning att få ta emot anvisningar av ett barn i taget till dess kommunen mottagit lika anvisningar i detta steg som bristen på antalet platser genererar dvs. 1,5 anvisning per saknad plats När alla kommuner har nått sitt fördelningstal används nästa steg

Principer för anvisning Beslut om anvisning fattas enligt följande steg: Till en kommun till vilken barnet anses ha anknytning Till en kommun med överenskommelse Till en kommun med eller utan överenskommelse Till samtliga landets kommuner Även i steg fyra sker anvisningarna med stöd av den utvidgade möjligheten att anvisa. I denna situation kommer så många barn att anvisande enligt steg 1,2,3 inte räcker till. Från och med 2015 sker anvisningarna enligt steg 4 med en utjämnande turordning utifrån samma principer som styr fördelningstalen. Vidare kommer anvisningar ”på begäran”, dvs. när en kommun efterfrågar en anvisning utöver anvisning enligt steg 1-3, att tillgodoräknas kommunen i steg 4.

Anvisningar under 2014 Anvisning enligt steg 1 2 818 Totalt 7 060 Bristen på platser i förhållande till antalet asylsökande innebär att cirka 28 % av barnen omfattats av utvidgade anvisningar under 2014.

www.migrationsverket.se/ensamkommandebarn På Migrationsverkets webbplats, www.migrationsverket.se, finns mycket information. Denna PowerPoint-presentation ligger på sidor som är riktade direkt till kommunerna. Du hittar även information som riktar sig direkt till ensamkommande asylsökande barn samt riktad information till de gode männen.

www.migrationsverket.se ”Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar” är en folder som tagits fram gemensamt av: Migrationsverket Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Skolverket Länsstyrelserna Den beskriver kortfattat olika myndigheternas ansvar avseende ensamkommande barn och ungdomar. ”Aktuellt om” är ett dokument som kontinuerligt under året,oftast månadsvis, uppdateras och som huvudsakligen presenterar: Aktuellt läge avseende inströmningen av ensamkommande barn och ungdomar Läget avseende överenskommelse om mottagande med kommuner Andra intressanta saker som sker under året Hemsidan Informationsmaterial, Nyhetsbrevet, blanketter och annan information hittar man på: www.migrationsverket.se/kommuner Gå gärna in på SKL:s hemsida om ensamkommande barn.

Ålder Global medianålder Medelåldern i många av de länder varifrån merparten av de asylsökande ensamkommande barnen är väldigt låg, 14 – 20 år. Se t.ex. Afghanistan, Somalia, Eritrea Källa: CIA World Factbook 2009

Dagersättning för asylsökande barn Samma belopp som för vuxna i ABT = 61 eller 71 kr/dag Gruppboende = 24 kr/dag Särskilt bidrag för angelägna behov För att få dagersättning eller särskilt bidrag måste en skriftlig och undertecknad ansökan lämnas in till Migrationsverket. Barn från och med 16 år har rätt att själv ansöka om ekonomiskt bistånd men god man kan sköta detta även för barn som fyllt 16 år. Barn som är under 16 år kan inte själv ansöka om ekonomiskt bistånd. Ansökan ska i dessa fall göras av god man. I det fall barnet själv är förälder och fyllt 16 år har barnet rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd för sitt barn. I annat fall ska utsedd ställföreträdare för det "lilla" barnet lämna in en ansökan. Alla asylsökande får ett så kallat LMA-kort (Lagen om mottagandet av asylsökande). Kortet är inget ID-kort men visar att personen är asylsökande i Sverige. Dagersättningen behovsprövad Vid tillfället för ansökan görs även en ekonomisk deklaration där man på heder och samvete redogör för eventuella tillgångar. Alla förändringar när det gäller ekonomi ska meddelas Migrationsverket eftersom det kan påverka dagersättningen. Dagersättning lämnas utifrån den enskildes behov och ett nytt beslut kommer att fattas om behovet eller villkoren förändrats. Migrationsverkets nuvarande rekommendationer är att barn som kommer till Sverige utan egen vårdnadshavare jämställs med vuxna när det gäller dagersättnings storlek. De beviljas dagersättning som ensamstående (vuxen) eller som sammanboende (vuxen). Om ett barn utan vårdnadshavare får eller har ett eget barn, jämställs detta barn med barn i familj och ska följaktligen ha samma dagersättning som ett barn i familj. Kostnader som dagersättningen ska täcka Kommunerna får ersättning för kost, logi och omvårdnad (inklusive gemensamma fritidsaktiviteter) för barn som bor i boende som kommunen tillhandahåller. Barnet får då 24 kr per dag och dagersättningen ska täcka kostnader för kläder, läkemedel och fickpengar. Om barnet bor på egen hand eller tillsammans med närstående och får 71 eller 61 kr/dag ska dagersättningen, förutom kostnader för läkemedel och fickpengar, även täcka matkostnaderna. Särskilt bidrag för att täcka angelägna behov Barnet har rätt att ansöka om särskilt bistånd om det finns ett angeläget behov (särskilt bidrag) som inte ryms inom dagersättningen. Det är emellertid bara när behovet framstår som mycket starkt som bidrag utgår. Särskilt bidrag är till för kostnader, som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan t.ex. vara sådana som avser vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning och där man inte haft möjlighet att spara av den dagersättning som utbetalats. Gode mannen tar emot och ansvarar för barnets bankkort Barn under 16 år har inte rätt att ta emot bankkortet (ICA-kortet) själva. Kortet skickas alternativt delas ut till god man då han eller hon är den som har ansvar för barnets ekonomi. God man är den som bestämmer vem som hanterar bankkortet. Bankkortet är kopplat till ett konto som Migrationsverket ansvarar för, det är alltså inte barnets ”eget” konto. Den gode mannen bör därför se till att medel flyttas från detta konto på ett lämpligt sätt.

Asylsökande barn och ungdomar Särskild hänsyn till barnets bästa. Barns asylskäl prövas särskilt. God man tillsammans med barnet. Asylsökande barn och ungdomar Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt - ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man om barnet inte har någon förälder i Sverige.

Ersättning för ensamkommande barn Ankomstkommun Anvisningskommun Nyanländ Asylsökande Asylsökande (PUT) - 1 600+300 för plats - 1 600+300 för plats enligt överenskommelse enligt överenskommelse - 1 900 för HVB enligt SoL - Faktiskt vårdkostnad - Faktisk vårdkostnad - Faktisk vårdkostnad familjehem/LVU Ny § 7 i förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Från den 1 januari 2014 gäller en ny ersättningsschablon för anvisningskommuner för asylsökande ensamkommande barn som vårdas i ett hem för vård eller boende (HVB-hem). Regeringen har beslutat den nya schablonen omfattar kostnader som uppstår från och med 1 januari 2014 Schablonen avser endast anvisade barn som vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen, oavsett om barnet anvisats före eller efter årsskiftet. Schablonersättning är 1 900 kronor per dygn för kostnader för vård i HVB. Mer information finns på verkets hemsida bl.a. avseende föreskrifter och redovisningsblankett. Ingen förändring för: barn i s.k. ankomstkommun barn placerade i familjehem eller enligt LVU barn som belägger överenskommen plats barn som fått uppehållstillstånd och kommunplacerats

Ersättningar för asylsökande Mottagande §1 b, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Årlig ersättning om 500 000 kronor till kommun med överenskommelse om mottagande.

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser §§ 7 och 7 b, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Ersättning per plats (§ 7 b) 1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats 300 kronor per dygn för varje belagd plats Ersättning för SoL-placering på HVB-hem 1 900 kronor per dygn Ersättning för faktiska vårdkostnader (§ 7) för boende och omvårdnad, t.ex. för: boende i familjehem behandlingshem, LVU-placeringar (utöver överenskomna platser) gruppboende/institution, endast avseende barn i s.k. ankomstsituation Faktiska vårdkostnader kan ersättas för ensamkommande barn och andra asylsökande barn (t.ex. barn till ensamkommande barn), för vård med stöd av Socialtjänstlagen (2001:453)

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning § 7 a, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. För den anvisade kommunens placeringsutredning avseende det ensamkommande barnet utbetalas: 39 000 kronor vid placering i familjehem 31 000 kronor vid placering i hem för vård eller boende/institution

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport § 4, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Faktiska kostnader för transport av ensamkommande barn till den anvisade kommunen från ankomstkommunen. Kommunen avgör på vilket sätt transporten ska ske.

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport God man § 8, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Överförmyndarens kostnader som denne enligt sitt beslut utbetalat till barnets gode man.

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport God man Skola § 5, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 2015 års belopp för ett helår: 39 800 kronor per år för ett barn i förskola (enligt 8 kap. 4§ skollagen) 32 500 kronor per elev och år i förskoleklass 63 800 kronor per elev och år i grundskola 72 500 kronor per elev och år i gymnasieskola

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport God man Skola Sjukvård §§ 6, 6a, 7 Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande Kvartalsersättning för hälso- och sjukvård till landsting 2015: 3 545 kr för utlänningar i åldern 0 – 18 år 4 200 kr för utlänningar i åldern 19 – 60 år 2 060 kr - ersättning för genomförd hälsoundersökning Om den sammanlagda kostnaden för en asylsökande persons sjukvårdskostnader överstiger 100 000 kronor kan landstinget återsöka den faktiska kostnad som överstiger beloppet.

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport God man Skola Sjukvård Stödinsatser § 11 a, förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Årlig ersättning på 50 miljoner för stödinsatser av förebyggande karaktär enligt SoL (2001:453) 2014: 5 miljoner delas mellan berörda kommuner 45 miljoner delas med antalet registrerade barn Avläsning av Migrationsverkets datasystem den 30 april och utbetalning i slutet av maj varje år.

Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport God man Skola Sjukvård Stödinsatser Ersättningar asylsökande Kommuner med eller utan överenskommelse har rätt till samtliga ersättningar, dock kräver platsersättningen och årsbeloppet att man har tecknat en överenskommelse. Utbetalningarna administreras av Migrationsverket. Ersättning lämnas också för vård av ensamkommande barn och ungdomar som har fyllt 18 år men inte har fyllt 21 år om behov kvarstår, under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder och nämnden i samband med 18-årsdagen fattar beslut om fortsatt vård. Rätten till ersättning upphör om beslut om fortsatt vård inte fattas, om barnet återförenas med sin familj eller blir svensk medborgare.

Om barnet får avslag på sin ansökan Möten med Migrationsverket Överklagande Nöjdförklaring Självmant återvändande Om barnet har fått nej på sin ansökan Barnet och den gode mannen kallas till ett möte vid Migrationsverkets mottagningsenhet. Där förklarar man varför barnet fått avslag. Överklaga Det offentliga biträdet, den gode mannen och barnet kan välja att överklaga. Överklagandet ska ha inkommit till verket inom tre (3) veckor efter att beslutet meddelats/delgivits den gode mannen. Migrationsverket granskar överklagandet och tar ställning till om verket ska ompröva beslutet, i annat fall skickas ärendet vidare till Migrationsdomstolen. Om barnet, den gode mannen och biträdet inte vill överklaga, sker en nöjdförklaring och barnet återvänder hem. Resehandlingar måste ordnas Om barnet inte har en giltig resehandling kan Migrationsverket hjälpa till att ordna en resehandling. Migrationsverkets personal reser med barnet från Sverige till det land som barnet ska åka till. Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande Migrationsverket arbetar endast med återvändandet om barnet själv går med på att resa tillbaka. Kommer inte barnet och den gode mannen, när Migrationsverket kallar till samtal om återvändandet, lämnar Migrationsverket över ärendet till polisen. Det görs också om barnet visar att han/hon inte medverkar till hemresan. Skulle barnet försvinna i samband med beslut om, eller planering av, återvändandet anmäls försvinnandet till polisen och återvändandeärende överlämnas till polismyndigheten. Skolgång och vård fortsätter tills hemresan Barnet har rätt att gå i skolan under hela tiden han/hon är kvar i Sverige. Barnet har också rätt till hälso- och sjukvård ända fram till hemresan.

Dublinärende Dublinförordningen reglerar vilket land som ska ansvara för asylärendet asylansökan prövas endast i ett av EU-länderna Dessa länder omfattas av Dublinförordningen EU-länderna Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Island, Norge och Schweiz omfattas av Dublinförordningen genom ett särskilt avtal.   Om ett ensamkommande barn tidigare har ansökt om asyl i ett annat land, som omfattas av den s.k. Dublinförord­ningen, och om landet fattat ett lagakraftvunnet beslut i ärendet, skickas en begäran om "återtagande" dit. Det är det land som fattat beslut i ärende om asyl som ansvarar för barnet. Om barnet har familjemedlemmar i en annan medlemsstat kan en begäran om "övertagande" göras för att barnet ska kunna sammanföras med familjen i det andra landet. Under den tid förfrågningar om åter-/övertaganden pågår har det asylsökande barnet rätt till juridiskt biträde.

Nya händelser efter avslag Exempel på händelser som gör det omöjligt för barnet att återvända: politiska förhållanden i barnets hemland har ändrats barnet har en livshotande sjukdom barnet kommer att tvingas leva skilt från sina anhöriga hemlandet tillåter inte att barnet återvänder dit Ett slutgiltigt beslut (som inte längre går att överklaga) Händelser som kan göra det omöjligt för barnet att återvända God man eller juridiskt ombud skriver ett brev till Migrationsverket Migrationsverket prövar om verkställighetshinder föreligger Exempel på sådant som kan förändra tidigare beslut är: De politiska förhållandena i barnets hemland har ändrats som gör att barnet inte kan återvända Barnet har/får en livshotande sjukdom och det går inte att få vård i hemlandet Barnet kommer att tvingas leva skilt från sina nära anhöriga under lång tid Barnets hemland tillåter inte att barnet återvänder dit Oro inför återresan eller sociala eller ekonomiska problem i hemlandet är inte tillräckligt för att Migrationsverket ska ändra beslutet. Migrationsverket ska uppmärksamma om det finns hinder för barnet att återvända hem. Verket har då möjlighet att avbryta hemresan. Om ärendet är överlämnat till polisen har även de ett ansvar för att rapportera till Migrationsverket om det uppkommer hinder för att genomföra återresan. I brevet ska framgå: Barnets ärendenummer Vad som är nytt och varför barnet inte kan återvända hem Barnets adress Brevet ska undertecknas och eventuellt bifogade dokument som ska styrka nya skäl bör helst skickas med i original.

Självmant återvändande Migrationsverket kan ge stöd och hjälp till barn som ska återvända möten med Migrationsverket Kontakta anhöriga/myndigheter Resehandlingar Verkets personal följer med barnet på resan (särskild bedömning kan ske i samband med överföring enligt Dublinförordningen) Möten vem eller vilka som ska ta emot barnet att det i första hand är föräldrarna som ska ta emot barnet, men att även andra släktingar kan göra det, till exempel mor- och farföräldrar eller vuxna syskon. Om det inte finns några släktingar kan barnet tas emot på något annat väl lämpligt sätt. att Migrationsverket hjälper till om barnet reser tillbaka frivilligt. att barnet och du som god man har ett ansvar att lämna namn och telefonnummer till barnets föräldrar eller släktingar, så att Migrationsverket kan kontakta dem

Återvändande – polisen Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande. Överlämnande till polis: Tvång i samband med återvändande kan bli aktuellt, men då är det polismyndigheten som blir den verkställande myndigheten. Om barnet är oanträffbart När Migrationsverkets möjligheter är uttömda eller när polisiär kompetens behövs Om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställigheten ska kunna genomföras Skulle barnet försvinna i samband med beslut om, eller planering av, återvändandet anmäls försvinnandet till polisen och återvändandeärende överlämnas till polismyndigheten.

Om barnet får stanna Bevis om uppehållstillstånd UT- kort. Skatteverket - folkbokföring Kommunen har ansvaret. Migrationsverket kallar barnet och den gode mannen till mottagningsenheten- info om beslutet. Den gode mannen och barnet ska kontakta Skatteverket för att folkbokföra barnet. Detta görs så snart barnet fått sitt UT-kort. Barnet får då sitt personnummer. En månad efter beslutet om uppehållstillståndet beviljats skrivs barnet ut från Migrationsverkets mottagningsenhet. I samband med att barnet skrivs ut från Migrationsverket upphör rätten till dagersättning och bankkortet slutar att fungera.

Ersättningar för barn med uppehållstillstånd Mottagande § 9, förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ensamkommande barn och ungdomar som beviljas uppehållstillstånd ska kommunplaceras en månad efter beviljat uppehållstillstånd och omfattas då av folkbokföringskommunens/vistelsekommunens överenskommelse om flyktingmottagande. Den 1 december 2010 kom en ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122) i kraft, vilken reglerar ersättningar för ensamkommande barn med uppehållstillstånd: En årlig grundersättning som motsvarar tio prisbasbelopp – från och med 2012 (prisbasbeloppet 2015 är 44 500 kr)

Ersättningar för barn med uppehållstillstånd Mottagande Vård/Platser §§ 29 – 30, förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ersättning per överenskommen plats är den samma som för asylsökande barn. 1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats 300 kronor per dygn för varje belagd plats. ”Faktiska vårdkostnader” för vård i annat hem än barnets eget. Dessa ”faktiska vårdkostnader” skiljer sig från de asylsökandes eftersom vissa ersättningar är inkluderade i schablonersättningen. Dessa ersättningar påverkar inte rätten till schablonersättning.

Ersättningar för barn med uppehållstillstånd Mottagande Vård/Platser Schablon Annan ersättning enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Schablonersättning för ensamkommande barn med uppehållstillstånd: 83 100 kronor, oavsett ålder Utöver det betalas ersättning ut för initiala kostnader för ensamkommande barn, vid kommunplacering: 3 000 kr för personer 0-19 år § 31, förordningen Ersättning för särskilda kostnader och/eller god man: 30 000 kronor vid ett tillfälle, ansöks inte.

Ersättningar för barn med uppehållstillstånd Mottagande Vård/Platser Schablon Utbetalningarna administreras av Migrationsverket. Ersättning lämnas också för vård av ensamkommande barn och ungdomar som har fyllt 18 år men inte har fyllt 21 år om behov kvarstår, under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder. Rätten till ersättning upphör om beslut om fortsatt vård inte fattas, om barnet återförenas med sin familj eller blir svensk medborgare.

Får föräldrar och syskon komma? Ja- kanske om barnet har flykting- eller skyddsskäl. DNA-analys görs vid behov. Oftast nej – om barnet har fått tillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Om barnet är flykting eller skyddsbehövande I de fall där ett ensamkommande barn har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller skyddsbehövande kan föräldrar och eventuella syskon ansöka om att få återförenas med barnet i Sverige. Syskons anknytning prövas i första hand till föräldrarna, under förutsättning att de beviljas uppehållstillstånd här. Barnet måste ha kommit till Sverige utan föräldrar eller någon annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller ha lämnats ensamt efter ankomsten. Rätten till uppehållstillstånd för anhöriga inom kärnfamiljen innehåller emellertid vissa undantag t.ex. vid medvetet lämnade oriktiga uppgifter. Om Migrationsverket anser att utredningen angående det åberopade släktskapet inte är tillräcklig erbjuder verket föräldrar och barn tillfälle att genomföra en DNA-analys. Migrationsverket står i så fall för kostnaden. Om barnet saknar flykting- eller skyddsskäl De barn som kommer till Sverige ensamma utan någon vuxen beviljas ibland uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmade omständigheter. Anledningen kan vara att Migrationsverket inte har lyckats spåra föräldrarna och att det inte finns någon lämplig institution i hemlandet, som kan ta emot barnen. Föräldrar och syskon till ett ensamkommande barn, som inte är flykting eller skyddsbehövande, omfattas inte av rätten till familjeåterförening. Anledningen är att det inte föreligger något skyddsbehov för barnet i utlänningslagens mening. Varje ansökan prövas emellertid individuellt för att se om familjen kan återförenas i det land där merparten av familjemedlemmarna har rätt att vistas. En prövning utifrån barnets bästa ingår också i bedömningen.

Medborgarskap Information om att söka svenskt medborgarskap finns på Migrationsverket webbplats: www.migrationsverket.se. Klicka på ”Bli svensk medborgare”. Där finns bland annat medborgarskapsguiden. Uppfyller du kraven för att bli svensk medborgare? Testa själv i medborgarskapsguide. Du får svara på 5–10 frågor. Utifrån dina svar bedömer guiden om du uppfyller kraven för att bli svensk medborgare eller inte. Det finns flera sätt att bli svensk medborgare. Guiden kommer att föreslå det sätt som är enklast och billigast för dig. Den talar också om hur du ansöker.