Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten Håkan Häggström Länsstyrelsen i Stockholms län 2015-01-29

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten Introduktion till vattenförvaltning Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram

Introduktion till vattenförvaltning Syfte: Att säkerställa att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten har rent vatten erbjuder goda förutsättningar för naturligt förekommande växter och djur och att vi har en långsiktigt hållbar vattenanvändning

Introduktion till vattenförvaltning Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög

Introduktion till vattenförvaltning 85 % av Stockholm läns vatten når inte god ekologisk status Kemisk status Svårbedömt pga. Bristande mätdata OBS! Ingen data=God status

Miljöproblem Övergödning Fysiska förändringar av åar och sjöstränder, kulverteringar, vandringshinder för fisk Miljögifter Kvicksilver (Hg) TBT (Tributyltenn (båtbottenfärger) PFOS (i släckskum)

Orsaker Diffusa källor Punktkällor Grundvatten Läckage från jordbruksmark Dagvatten Enskilda avlopp Punktkällor Avloppsreningsverk Industri Grundvatten Vägsalt Bekämpningsmedel inom jordbruk och park- och gatuförvaltning För stora dricksvattenuttag vid kusten -> Saltvatteninträngning

Miljökvalitetsnormer Miljöbalken En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om en viss miljökvalitet som ska uppnås eller bibehållas (5 kap) Den lägsta miljökvalitet som kan godtas Miljökvaliteten får inte försämras Sätts specifikt för varje vattenförekomst Länsstyrelsen föreslår, Vattendelegationen beslutar Finns i VISS, http://viss.lansstyrelsen.se/

Miljökvalitetsnormer Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs (5 kap. 3 § miljöbalken) Olika typer av normer En gränsvärdesnorm – dvs. en norm enligt 2 § första stycket punkt 1 – ska ange de förorenings- eller störningsnivåer som inte får över- eller underskridas -> Kemisk status Andra normer – dvs. normer enligt 2 § första stycket punkt 4 – ska ange de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen -> Ekologisk status

Miljökvalitetsnormer Plan och bygglagen Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken ska följas vid planläggning och i andra ärenden enligt lagen (2 kap. 10 §) Utgör grund för ingripande från länsstyrelsen, vilket innebär att länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan om det kan antas att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs (11 kap. 11 §)

Miljökvalitetsnormer Planprocessen Beakta miljökvalitetsnormerna tidigt! God samordning säkra en god vattenstatus undvika höga exploateringskostnader undvika förseningar eller att planen inte kan realiseras alls som följd av att frågeställningarna inte belysts tillräckligt

Miljökvalitetsnormer Dagvatten Minska mängden dagvatten Minimera areal hårdgjord yta Undvik att dagvattnet förorenas Gör plats för dagvattenhantering i plankartan Arbeta med multifunktionella ytor Ta höjd för ökade nederbördsmängder, fler skyfall och höjda havsnivåer

Miljökvalitetsnormer Hur kan miljökvalitetsnormer följas i detaljplaneringen? Vilken eller vilka recipienter tar emot vatten från planområdet? Vilken status har berörda vattenförekomster? Hur kan den aktuella planen påverka statusen? Fysisk påverkan (kajer, pirer, bryggor) Arbete i vatten med förorenade sediment Dricksvattentäkter, även reserv och potentiella Naturlig strandzon viktig för att behålla god status Vilka åtgärder kan vidtas för att uppnå/behålla god status.

Miljökvalitetsnormer Kompensationsåtgärder En detaljplan reglerar enbart det som ryms inom planområdet Men ibland kan inte alla åtgärder för att uppnå/upprätthålla god vattenstatus vidtas inom det aktuella planområdet. En exploatör skulle kunna utföra kompensationsåtgärder även utanför detaljplaneområdet om det därigenom finns mer effektiva sätt att avhjälpa den belastning som exploateringen kan ge upphov till. exploateringsavtal

Åtgärdsprogram 5 kap miljöbalken 4 § Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. 5 § Ett åtgärdsprogram som avses i 4 § skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. 8 § Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §. Lag (2003:890).

Åtgärdsprogram Utgörs av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner. För kommunerna gäller: Arbeta med tillsyn Införa hög skyddsnivå där det behövs Inrätta vattenskyddsområden för kommunala vattentäkter Se till att vattenstatusen är god i icke- kommunala vattentäkter Utveckla sin planläggning så att MKN följs Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner

Åtgärdsprogram Ett uppdaterat åtgärdsprogram med styrmedel Riktar sig till myndigheter och kommuner Juridiskt bindande Förslag: 120 åtgärder varav 9 mot kommuner (nu 37, 6 till kommuner) Nyheter: Vandringshinder i kommunala vägnätet Förhindra bräddning Tillsyn mot mindre reningsverk och avloppsledningsnätet

Åtgärdsprogram 2016-2021 Bilagor med förslag på fysiska åtgärder Inte juridiskt bindande - Vägledande Kortfattad beskrivning av området, miljöproblem och orsaker Förbättringsbehov Förslag på åtgärder som svarar mot förbättringsbehovet Ansvarig myndighet för varje åtgärd Kommun specificeras

Åtgärdspotential – Dagvatten Enhet Potential P Kostnad (kr/år) Kostnad (kr/kg P) Dagvattenbrunn m3 80 µg/år 0,45 5600 Dagvattendamm ha 31 kg/år 180000 5800 Gatusopning (vacuum) km 0,3 kg/år 2200 7300 Våtmark 18 kg/år 350000 19000 Svackdiken m 160 µg/år 21 130000

Samråd Vattenförvaltning Samrådsmöte 3 februari Näringslivets hus Beslut 22 december 2015

Kontaktinformation: Håkan Häggström, 010-223 13 72 e-post: hakan.haggstrom@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm