Gemensamt skapa kunskap Handling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Det goda lärandet – Den goda skolan
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Individuellt lärande tillsammans
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Pedagogiskt ledarskap
Inlärningsmiljö för att öka motivation
”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem” Albert Einstein.
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
1.Att bidra till det gemensamma lärandet genom lärgrupper.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
- Älta skola med fokus på lärandet -
Lokal Pedagogisk Planering
Vardagsverksamheten sköts genom en Arbetsorganisation som skickar ner problemen som uppstår till en Utvecklingsorganisation som hämtar kraft och delar.
PBS i förskolan (Katina Thelin).
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Utifrånmotivation, utifrånstyrning
Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Dagordning Träff med skolledare Avesta
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Nolltolerans Haga/Katrinelund. Haga Tittade på Hagas egen trygghetsenkät (görs två ggr/år) där det gick att utläsa att eleverna vet vem de ska vända sig.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
Läroplansträff fritidshem
Vi kallar dessa människor ledare.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Det dolda kontraktet mellan skolledare och lärare har sagts upp
Välkommen till nätverksträffen 2006 med syftet att… … gemensamt lära om och bidra till kunskapsbildningen om skolutveckling i allmänhet och PBS i synnerhet.
Arbets- och utvecklingsorganisation
Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
PBS Problembased School Development The Primacy of Everyday Concerns Nätverksträff för skolledare Aronsborg Strategier, strukturer och utvecklingskalendarium.
Idrottspsykologi.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Att jobba språkutvecklande
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
Coaching.
DET-Uppgifter.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Presentationens avskrift:

Gemensamt skapa kunskap Handling Ta del av befintlig kunskap Föreläsning Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar förståelse lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hinder Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

Att upptäcka och fånga upp angelägna problem Varje lärare/klassråd skriver ner sina viktigaste vardagsproblem som kategoriseras och därefter bildar lärområden Lärområden skapas utifrån problem som formulerats i medarbetarsamtal Lärområden utifrån resultatet från kvalitetsarbetet

Vad är ett problem? Helhet och delar Vardagsproblem Lärprocesser som tar sin utgångspunkt i angelägna problem i den egna vardagsverksamheten tenderar även att omsättas i högre grad i den egna vardagen. Helhet och delar Oavsett om man är medveten om den eller inte och oavsett om den är uttalad eller inte, så är den helhet, utifrån vilken man initialt förstår eller beskriver problemet, avgörande för den fortsatta meningsskapande eller förståelsefördjupande processen. Ett problem är en fråga som man inte har något svar på, något som förbryllar en. Det man förväntar sig inträffar inte eller det man inte förväntar sig inträffar. När det som brukar hända inte händer…

Pedagoger Barn Skolledare Dialog, utgå från elevens intressen, alla sinnen, elevinflytande, varierat arbetssätt, tillsammansanda, respons (ris och ros) Inre motivation medskapande Engagemang, goda kunskaper, tydlighet, inkännande, inspirera, entusiasmera Pedagoger Trygg,synlig, värdefull, lust att lära, intresse, glädje, målinriktat, meningsfullt, självkänsla, ansvar, skapa hopp, se sin egen delaktighet i inlärningen Barn Skolledare

Människan är aktiv och ansvars-tagande Människan är av naturen lat Behöver styras med direktiv Tar ansvar Tar ej ansvar Delegera Kontroll Övervakning Själv-styrande Mc Gregor

Ej menings-skapande lärprocess Menings-skapande lärprocess Lusta att lära Inre motvation Krav på lärande yttre motivation Samtal om lärprocessen Kontroll Tar ansvar för det egna lärandet Bristande ansvar för det egna lärandet

Varför gör vi det vi gör när det som händer händer? Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen Tips och lösningar från andra Risk: Passar inte in i det egna undervisningsmönstret Meningsskapande och vägledande helhetsidé Risk: För svårt

Tradition Ny händelse Händelse Händelse Agerande ? Händelse

Fördjupad förståelse av problemets natur - + - + Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

Meningsskapande och vägledande helhetsidé Händelse Agerande Händelse

Helhet och delar Varje del får sin betydelse utifrån den helhet i vilken den ingår Helheten är annorlunda än summan av delarna

Vad är det som ligger till grund för det vi gör? Vilken helhet ligger bakom?

Olika typer av helheter Uppdraget Ideologi och värdegrund Skolans vision eller verksamhetsidé Lärdomar om lärande och undervisning Elevsyn Tradition Formella strukturer

Inifrånmotivation, inifrånstyrning Medskapande och meningsskapande ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Ämnesöverskridande lärområden Utgå från elevernas tänkande och förståelse Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Medskapande och meningsskapande ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Utgå från elevernas tänkande och förståelse Sanktioner Tydligt formulerade regler Tydliga krav Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till elevernas föreställningar

Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Tydliga krav

Hur nå eleverna som är omotiverade? Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? ……

Helhet Problem ? Problem

Helhet ! Agerande! ?

Tips Agerande Agerande! Tips Agerande! Tips Goda idéer ?

Gränsöverskridande förändring Helhet Helhet Agerande ? ! ?

Tydliggöra helhetsidén Få/ge hjälp med att synliggöra… Individens egen helhetsidé Arbetslagets/skolans helhetsidé Individens helhetsidé i förhållande till arbetslagets/skolans helhetsidé Likheter och skillnader mellan skolans helhetsidé och dess traditioner Verktyg: Föreställningskartor, lärande samtal, tabellmetoden

Helhetsidé Vägleda görandet i vardagens valsituationer Risk: För långt från markplanet eller görandeföreskrivande. Ta tillvara på det positiva i skolans själ Risk: Traditioner kan bidra till skapandet av problemen. Jfr med andra skolors lärdomar och med forskning

Att formulera lärområdet Hur få tag på angelägna problem? Vad är ett problem? Det som förbryllar eller en angelägen fråga som man inte har ett svar på. Vardagsproblem. Något jag möter i min vardagsverksamhet. Egna påverkanssfären. Fokuserar en interaktion som jag är en del i. Helhet och delar. Gränsöverskridande förändring eller förändring inom en och samma förståelse. Förståelsefördjupande respektive tillämpningsinriktat lärande Avgränsning eller omfattning av lärområdet

Lärområde Vardags-problem Angeläget? Varför? Koppling till uppdraget? Vägledande helhetsidé. inom gällande tradition eller gränsöver-skridande Görande eller lärande-inriktat Förståelsefördjupande och/eller tillämpnings-inriktat Inom egna på-verkan-sfären Elevaktivt förhållningssätt Hur hittar vi bättre arbetsformer? Hur skapar man en bra lärmiljö för varje barn? SO och kultur Elevansvar/elevin-flytande Hur får vi eleverna att se sitt eget lärande och ta ansvar för det? Elevers bristande lust att lära Hur kan vi få våra elever att känna mer lust att lära? Hur bibehåller vi läslusten hos barnen?

~~~~~ Slut ~~~~~

Erfarenhetslärandet Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Planering Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter