Allmänt om kriminalvården 2008. Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Myndighets-presentation
Advertisements

 METODIK  Hur gör man en brukarstyrd enkätundersökning?  Hur går man sedan tillväga?  Peer-to-peer som insamlinsmetod  Problem, svårigheter och begränsningar.
Från brott till straff.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Lag och rätt Utveckla din förmåga att
Vad tycker du? Var det ett bra straff? Vad tycket du att de skulle ha fått för straff? Vad skulle du ha gjort om det var dina kompisar som hade klottrat.
IDEOLOGIER – 3 nivåer NIVÅ 1 Kriminalisering
Rättsväsendet Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
Familjehem och föräldraskap
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Magnus Svensson, Jändelskolan, Karlskrona –
Straffteori.
Instuderingshjälp till eleverna på Dejeskolan
Straffrätt för nämndemän vid Malmö tingsrätt 15 januari 2011
Lag och Rätt Samhällskunskap
Täckningsgrad kollektivavtal – alla arbetsplatser
Kap.2 Hur domstolarna arbeta
Lag & Rätt Rättssamhället Straffskalan Vilka brott begås?
PRIVATJURIDIK Brott och straff (kap 16).
Påföljder vid alkohol- och narkotikarelaterad brottslighet
Är du intresserad? Vänd dig till KrAmi för mer information! Finna Få
Tidiga erfarenheter av öppen psykiatrisk tvångsvård i Sverige
De fem vanligaste brotten
Hur handskas kriminalvården med psykiskt störda lagöverträdare
Lag och rätt.
Lag och rätt Vecka
Lag och Rätt.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
Barnperspektiv i Kriminalvården Våld i nära relation
Riksdagen beslutar  Regeringen / Justitiedepartementet styr
Samhällskunskap Lag och rätt.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Missbruksvården Haparanda 2010
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Beslut i Riksdagen Betänkande 2013/14:UbU6 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Regeringens proposition.
Samverka för att förebygga återfall i brott
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Eva da Silva leg psykolog, metodutvecklare, FoU, SiS
Brott & Straff.
Lag och rätt V
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Varför är det viktigt med lagar i ett samhälle? (7C tänker)
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Rättigheter och rättsskipning
God man God man enligt 11 kap 4 § föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande förhållande inte kan bevaka sin rätt,
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Ulrika Fagerström Ma12abc Källa: Upptäck samhälle från Liber
Om Sveriges Domstolar Introbild - välkommen.
LAG OCH RÄTT Brott och straff. Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se.
Lag & Rätt Rättssamhället Rättssamhället Straffskalan Straffskalan Vilka brott begås? Vilka brott begås? Vem begår brotten? Vem begår brotten? Straff.
PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP KAPITEL 2 H UR d OMSTO l ARNA AR b ETAR KAPITEL 2 H UR d OMSTO l ARNA AR b ETAR.
STRAFFRÄTT. INTRODUKTION STRAFFRÄTT LEGALITETSGRUNDSATSEN LEGALITETSGRUNDSATSEN RF 2:10, BrB 1:1 RF 2:10, BrB 1:1 Förbud mot: analoga straff Förbud mot:
Lag & Rätt Rättssamhället Straffskalan Vilka brott begås?
Rättigheter och Rättsskipning
Förundersökning.
Lag & Rätt.
Vad händer när ett brott begåtts?
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Nya åtgärder mot sexualbrott
Individ- och familjeomsorgen
LAG OCH RÄTT.
Sveriges Lagar och domstolar
Presentationens avskrift:

Allmänt om kriminalvården 2008

Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter, kunskaper eller tankar som gör att han är bättre rustad för ett liv utan brott och droger när han kommer ut. Vi brukar sammanfatta vår vision ”Bättre ut!” Vår vision

Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Kriminalvårdens huvuduppgift är att verkställa påföljderna fängelse och skyddstillsyn, att ansvara för övervakning av villkorligt frigivna, att verkställa föreskrifter om samhällstjänst och utföra personutredningar i brottmål. Kriminalvården ansvarar dessutom för verksamheten vid häktena. Vidare sköter kriminalvården egna transporter av klienter. Kriminalvården befinner sig sist i den så kallade rättskedjan. Det är när domen fallit som kriminalvården verkställer påföljderna. Kriminalvården i rättskedjan

Livstids fängelse är den svenska lagens strängaste straff. Till skillnad från andra straff är livstids fängelse inte tidsbestämt. Från och med den 1 november 2006 gäller en ny lag som ger livstidsdömda rätt att vid Örebro tingsrätt ansöka om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Om domstolen omvandlar livstidsstraffet, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än det längsta tidsbestämda straff som kan dömas ut i Sverige, för närvarande 18 år. Intensivövervakning Intensivövervakning med elektronisk kontroll s k fotboja) är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Den dömde övervakas dygnet runt med hjälp av en sändare som sätts runt foten. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Påföljder De påföljder som verkställs av Kriminalvården är:

Påföljder forts… Villkorlig dom med samhällstjänst Domen används främst när en person begår brott av engångskaraktär. Kan förenas med samhällstjänst – om den dömde samtycker. Skyddstillsyn Skyddstillsyn är en icke frihetsberövande påföljd. Skyddstillsyn innebär en prövotid på tre år, där den dömde ställs under övervakning första året. Vid misskötsamhet kan prövotiden förlängas. Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsynen kompletteras med en föreskrift att utföra ett ideellt arbete. Domstolen bestämmer antalet timmar till minst 40 och högst 240. Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan – Kontraktsvård Kontraktsvård är ett tydligt alternativ till fängelse i upp till ca två år. En förutsättning för domen är att missbruk (eller något annat som kan kräva behandling) väsentligt bidragit till brottsligheten.

Frivård Varje år har frivården drygt klienter. Skyddstillsynsdömda med kontraktsvård eller med samhällstjänst Villkorligt frigivna Intensivövervakade (IÖV) med fotboja Utökad frigång (IÖV) Villkorligt dömda med samhällstjänst Klienter i anstalt med övervakare

Klienterna i frivården De flesta är män Endast 12 procent är kvinnor De allra flesta har dömts för tillgreppsbrott, våldsbrott, narkotikabrott, rattfylleri och brott mot allmänhet och stat. Medelåldern för klienten är år. Mer än hälften (57%) hade tidigare varit klienter i frivård eller fängelse.

Frivården Dalarna 22 Frivårdsinspektörer 1000 personutredningar/yttranden till domstol/år 360 övervakningsärenden 60 klienter i anstalt Många får kontraktsvård: Just nu 77 klienter

Klientens väg genom KV Utredning Planering – VSP Samverkan internt/externt Behandling/Program Utsluss

Återfall i brott, vad fungerar Noggrann risk och behovsbedömning Insatser för medel och högrisk Motivation Delaktighet i planering Fokus på brottsrelaterade faktorer/återfall Matchning av insatser KBT/evidens Nätverk/samverkan Uppföljning

Fungerar inte! Bestraffning/avskräckning Självförtroendeträning/ångestreduktion Psykodynamiska insatser Känslomässiga besvär Insatser som stärker gruppsammanhållning/gäng Lösningsfokuserat arbete

Utredningsinstrument MI AUDIT/DUDIT ASI/ADAD SARA VRS/SO Screening NP?

Program BSF MI i praktiken Brottsbrytet OTO ROS ÅP Prime for Life

På gång Program Ungdomssatsning KRAMI Halvvägs hus? Förbättrad lokal samverkan

Förändring Jag har ingen rätt att vilja förändra andra om jag själv inte är öppen för förändring. Martin Buber