Fredrik Lindencrona & Sofie Sjöborg PSYNK

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
Vår vision ETT GOTT LIV UTIFRÅN EGNA VAL Vår verksamhetsidé Med professionella insatser gör vi livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig.
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Viktiga utgångspunkter
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Landstinget Kronoberg Barn- och Ungdomshälsan 6-18 år
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
AU Digital samverkan LO Process
Alumnienkäter År Logopedprogrammet vid Göteborgs universitet September 2010 Carmela Miniscalco.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Planering.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Välkommen till Ledardagen!
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Länsgemensam ledning i samverkan
Utvärdering och nya instrument ChASE
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Pilotstudien av instrumentet ChASE (Children and Adolescent Service Experience) - ”Ungas röster” Barnen och ungdomarnas egen upplevelse av den behandling.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Välkomna till Edboskolan
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Gävleborg/Hudiksvall
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
© Jan E Persson Ulrika Westrup ek dr Jan E Persson och ek dr Ulrika Westrup Institutionen för Service Management, Lunds universitet HSS2011: Interaktiv.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
Hur säkerställs kvalitén i ett system där många olika utförare levererar tjänster? Det ska finnas en koppling mellan det som står i förfrågningsunderlag.
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Delat beslutsfattande och SIP
ATTENTION! Nelli Kalnak, leg logoped, PhD
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Fredrik Lindencrona & Sofie Sjöborg PSYNK Brukarupplevelse Fredrik Lindencrona & Sofie Sjöborg PSYNK

Utvärderingsdimensioner 1a linjen modell System Effekt Processkvalité (Rätt metoder, på rätt sätt) Behov

Brukarupplevelse – en central del av kvalité i processerna Vad är det? Varför är det viktigt? Vilka kvalitetskrav kan man ställa på mätinstrument? Vilka möjligheter finns att arbeta med frågan inom PSYNK?

Processkvalité ur brukarens synvinkel Hur fungerar behandling/insatser för de barn, unga och föräldrar som får hjälp? Återkommande kvalitetsdimension i Socialstyrelsens nyckeldokument God och säker vård God vård och omsorg i Socialtjänsten

BRUKARUPPLEVELSE (vs TILLFREDSSTÄLLELSE) Rörigt område - begreppen behöver klargöras ! “Upplevelse” = alla kognitiva och emotionella reaktioner som väcks i samspel med en verksamhet (Bate & Robert, 2006) Inbegriper vad brukare tänker, känner och säger faktiskt händer Funktionell (vad gjordes?) Relationell (hur gjordes det?) “Värdering” = värdering av denna erfarenhet Hur bedömer du denna erfarenhet? (bra, dåligt, etc.) Upplevelse + Värdering = Tillfredsställelse

Barnkonventionen § 12 ”Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad”

Barn och ungas röster – en avgörande del av en evidensbaserad praktik!

En positiv brukarupplevelse (särskilt behandlarrelationen) är viktig för att den: …kan skapa bättre förutsättningar för engagemang Engagemang för behandling bedöms som ett av de viktigaste utmaningarna för att skapa välfungerande insatser till barn och unga (Garland et.al. 2013) …kan öka andelen som fullföljer behandlingsplan 40-60% av behandlingar avslutas i förtid (Gopalan et. al. 2010). Huvudproblemet finns i tidigaste skedena av processen (Barrett et.al. 2008). Upplevelsen av behandling och behandlare påverkar risken för tidigt avslut (Barrett et.al.2008) …kan ge bättre utfall Kvalité i behandlingsalliansen spelar stor roll för att behandlingen ska ge förbättringar i symtom och funktion (Shirk, Karver & Brown, 2011)

Vilken typ av feedback behöver ni för er utveckling? Hur presenteras data? Individ Grupp - Processfeedback i enskilda behandlingsförlopp - Beslutsstöd (t.ex. val mellan behandlingsmetoder, referens i relation till alla patienter ) ✓ ? Behandlare Användare - Underlätta kommunikation & beslutsfattande - Följa och utveckla kvalité på verksamhetsnivå (t.ex för verksamhetsutveckling) ? ✓ Verksamhet (Anpassad efter Greenhalgh, 2009)

Vanliga svårigheter i mätinstrument kring brukarerfarenheter Mått på tillfredsställelse kan ofta vara svåra att tolka Takeffekter – “allt under 4 på en 5-gradig skala är riktigt dåligt!” Social önskvärdhet och svar från vissa grupper (Williams et al., 1998) Haloeffekter– “Generell upplevelse av bra – dåligt dominerar” Övergeneraliseringar och oprecisa begrepp (Brown et al., 2012) Utgår från vad andra (t.ex. behandlare , verksamhet eller forskare) tycker är viktigt

Kvalitetskrav som kan möta dessa svårigheter För att ge möjlighet till verksamhetsutveckling behöver mätinstrument: bygga på en teoretisk modell som utformas för att fånga specifika aspekter av brukarnas upplevelse ha utvecklats tillsammans med barn och unga som använt verksamheter så att man fångar precis det som de verkligen tycker är viktigt ha genomgått en rigorös testning för att man ska se att de verkligen fungerar mättekniskt

Vanliga instrument – hur ser det ut? Kvalitets-krav CSQ ESQ SRS ChASE Specifika aspekter Nej I viss mån Ja Utvecklats med barn och unga Rigorös testning Andra utmaningar Enbart för tonåringar och vuxna Uteslutande feedback på klientnivå Validerings-studie i Sverige pågår

Vanliga instrument – hur ser det ut? Kvalitets-krav CSQ ESQ SRS ChASE/ Unga röster Teoretisk modell Nej Ja Utvecklats med barn och unga Rigorös testning Andra utmaningar Ej under 15 Uteslutande feedback på klientnivå Validerings-studie i Sverige pågår

ChASE: Projektet i korthet ChASE utvecklades i England tillsammans med barn och unga som fått behandling/insatser för psykisk ohälsa (2005- Crispin Day och Daniel Michelson, Institute of Psychiatry Kontinuerligt nya versioner är under utvecklande Utvärdering av service - öppenvård Feedback kontinuerligt under en behandlingsprocess Fungerar utmärkt i England Nu finns en anpassad och utvecklad enkät som tagits fram med barn i Sverige - 10-14 och 15-18 Just nu pågår en väntrumsstudie för att pröva det instrumentet i olika sammanhang i Sverige Kontakta: Sofie Sjöborg eller Fredrik Lindencrona, PSYNK

Våra stjärnor! Skellefteå BUP Östersund BUP Hudiksvall BUP Socialtjänsten Barn- och familjehälsan Vänersborg Barn- och ungdomshabiliteringen Ludvika BUP Borås BUP – 4 mottagningar Göteborg BUPs akutenhet Västerås Barn- och ungdomshälsan Alingsås Barn och ungdomshabilitering Visby BUP Malmö Första linjen Mjölby BUP Motala BUP Lund Första linjen

Låt oss bli fler! Häng på ni också! Hur barn och unga upplever den behandling/insatser de får är viktigt!

ChASE /Ungas röster Kontakta: Sofie Sjöborg sofie. sjoborg@skl ChASE /Ungas röster Kontakta: Sofie Sjöborg sofie.sjoborg@skl.se 08-4527665